Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1391-1392 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muret, arr.hufvudstad i franska Haute-Garonne - Muret, Marc Antonio - Muret, Edouard - Muretus. Se Muret, M. A. - Murex L. zool. Jfr Purpursnäcka - Murexid, kem. - Murexidprof, med. kem. - Murfreesboro, stad i staten Tennessee - Murfvel, förklenande benämning på tidningsman - Murförband. Se Mur - Murg, biflod till Rhen - Murgab, Murghab - Murgab, Murghab 1. Flod i Central-Asien - Murgab, Murghab 2. En källflod till Amu-darja (Pamir) - Murgalt, en öppen gryta - Murgeckon, zool. Se Geckonidae - Murger, Henri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver marskalk Niel, som var född i M. Vid M. stupade
1213 konung Peter II af Aragonien i ett slag mot
Simon af Montfort.
(J. F. N.)

Muret [myrä], Marc Antoine, fransk humanist, mest
känd under den latinska namnformen Muretus,
f. 1526, d. 1585, höll lärda föreläsningar redan
vid 18 års ålder, men måste lämna Frankrike för
sedlighetsbrott och mottogs då väl uti Italien,
hvarest han sedan 1563 i Rom föreläste öfver
antika författare och juridik. M. utgaf en mängd
klassiska latinska författare. Han är berömd för sin
oöfverträffadfc smakfulla behandling af latinet. Hans
arbeten (Orationes, Epistolæ, Variæ lectiones,
dikterna Juvenilia, Poemata varia m. m.) utgåfvos i
5 bd 1727–30 (3:e uppl. 1834–41) och Scripta selecta
1871–73. Se biogr. af Dejob 1881.

Muret [myrä], Edouard, tysk lexikograf, f. af
en fransk refugiésfamilj 1833 i Berlin, d. 1904
i Grosslichterfelde, lärare vid Luisenschule i
Berlin 1864–99, utarbetade en väldig engelsk-tysk
och tysk-engelsk ordbok (tr. 1891–1901; med biträde
af D. Sanders m. fl.) samt flera mindre (Englisches
taschenbuch) lexika för samma språk.

Muretus. Se Muret, M. A.

Murex L., zool., ett släkte bland snäckorna
(Gastropoda, gruppen Prosobranchia). Skalet har rund
mynning med rak kanal och är försedt med
åtminstone tre rader af ribbor och taggar. Ögonen
sitta vid tentaklernas bas, och fotsulan är
måttligt lång, men bred. Arterna af detta släkte äro
egendomliga genom sina utstående taggar. Släktet har
representanter i de varmare hafven, men finnes äfven i
Medelhafvet. Jfr Purpursnäcka.
O.T.S.*

Murex tenuispina.

Murexid, kem., en af Prout 1818 upptäckt sönderdelningsprodukt
af urinsyra, uppkommen genom inverkan af
salpetersyra. Murexid bildar röda kristaller med
metallisk grön reflex och löser sig med intensiv röd
färg i vatten, med blå färg i kalilut. Murexid utgör
purpursyrans sura ammoniumsalt; denna syra framställes
af formeln

C(OH)-NH-CH ’CO CO-

Murexidprof, med. kem., kallas ett prof för påvisandet
af urinsyra, som grundar sig på ofvannämnda bildning
af murexid. Man indunstar litet urinsyra med några
droppar salpetersyra till torrhet. Den röda återstoden
antager efter kallnandet vid tillsats af ammoniak
en vacker purpurfärg och blir genom några droppar
alkali blå. Vid upphettningen försvinner färgen.
H. E.

Murfreesboro [mä^rlsbere], stad i nordamerikanska
staten Tennessee, 1817–27 denna stats
hufvudstad. 3,999 inv. (1900), hvaraf mer än
hälften negrer. Soule college för flickor (1852;
metodisternas), Tennessee college för flickor (1906;
baptisternas), Mooney school och Bradby academy för
negrer. 31 dec. 1862 och 2 jan. 1863 stod en strid
vid M. emellan den unionistiska Cumberlandarmén under
general Rosecrans (Rosenkranz) och de konfedererades
här under general Bragg. Unionisterna betraktade sig
som segrare. Hvardera parten förlorade omkr. 12,000
man.
(J. F. N.)

Murfvel, förklenande benämning på tidningsman.

Murförband. Se Mur.

Murg [morg], biflod till Rhen (fr. h.) i Baden,
upprinner i württembergska Schwarzwaldkretsen
och faller ut i Rhen nedanför Rastatt. Längd 78
km. Nedanför Rastatt är strömmen kanaliserad. M:s dal
är djup och vildt romantisk.
(J. F. N.)

Murg(h)ab. 1. Flod i Central-Asien, har sina källor i
Firuskuhs bergland n. om Heri-rud i Afganistan, flyter
först åt v., därpå åt n. samt in i ryska transkaspiska
provinsen, mottar fr. v. Kuschk, bevattnar oasen
Pendjdeh och går genom en bred dal till Merv, där
den delas i många armar och kanaler samt utsinar. –
2. En af källfloderna till Amu-darja, upprinner på
Pamir (3,610 m. ö. h.), flyter åt v. och mynnar ut
i Pandsch (se Amu Darja).
1 o. 2. J. F. N.

Murgalt, en öppen gryta, hvari eldas med koks e. d. i
nybyggnader för att uttorka murarna.

Murgeckon, zool. Se Geckonidæ.


Murger [myr j är], Henri, fransk författare, f. 1822
i Paris, d. där 1861, stred hela sitt korta lif mot
nöden och dog utsliten i det ögonblick han började
göra lycka. Under flera år förde han i ett vindsrum
den fattige skriftställarens äfventyrliga lif, hvilket
han så kvickt och muntert skildrat i Scènes de la
vie de Bohême (1848; i bokform 1851; "Vagabondlif
i Paris", 1882; senaste öfv. 1904). Romanen
ger en liffull, än glädtig, än patetisk eller
svårmodig skildring af det sorglösa och uppsluppna
studentlifvet i Quartier latin och gjorde honom
berömd (jfr Bohem) Den har af flera dramatiserats,
först af M. själf tillsammans med Barrière (1849),
och en opera af Puccini har sin text från M:s
roman. Bland hans öfriga romaner kunna nämnas Scènes
de la vie de jeunesse (1851), Le pays latin (s. å.),
Scènes de campagne (1854), Le roman de toutes les
femmes (s, å.), Les buveurs d’eau (1855) och Le
dernier rendez-vous (1856) samt de postuma Le roman
d’un capucin (1868) och Le souper des funérailles
(1873). M. författade äfven ett par små enaktare, Le
bonhomme jadis (1852) och Le serment d’Horace (1861),
samt vackra, svårmodiga dikter, Ballades et fantaisies
(1854) och Les nuits d’hiver (1861). Hans byst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>