Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1389-1390 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murcia - Murcia 1. Provins i Spanien - Murcia 2. Hufvudstad i M. 1. - Murdjiter, muhammedansk sekt. Se Islam - Murdock l. Murdoch, William - Mure, provins. Se Muri - Murén, Per - Murena, zool., till ålfiskar hörande fisksläkte - Muret, arr.hufvudstad i franska Haute-Garonne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utskeppningsorten. Äfven mycket silke och espartogräs
utföres. Viktiga mineralkällor förekomma vid Mula,
Archena och Alhama. – Prov. M. var kartagernas
första besittning i Spanien. Romarna räknade den
till Hispania Tarraconensis. Den eröfrades 711 af
araberna och bildade under namnet Todmir en provins
i kalifatet Córdoba, men var efter dettas upplösning
ett själfständigt moriskt konungarike (omfattande de
nuv. prov. M. och Albacete) till 1241, då Ferdinand
III af Kastilien eröfrade det. – 2. Hufvudstad
i nämnda provins vid Segura och järnvägen
Madrid–Cartagena. 125,243 inv. (1910). Staden är
oregelbundet, men väl byggd, med breda gator och
ståtliga hus, oftast med platta tak. Den är säte för
biskop och har domkyrka i sengotisk stil (1358–1467),
ståtligt biskopspalats (1748–52), stor spannmålshall
(alhondiga) samt åtskilliga undervisningsanstalter,
bl. a. normalskola för lärare och lärarinnor och högre
borgarskola, 2 bibliotek samt museum. Silkesodling,
sidenindustri samt tillverkning af ylle-, linne-
och bomullsvaror, salpeter, krut, musikinstrument
(i synnerhet gitarrer) och glas äro de viktigaste
näringsfången. – M. är utan tvifvel af iberiskt
ursprung, men dess äldre och latinska namn äro obekanta.
Några ha identifierat staden med den romerska staden
Vergilia. Morerna kallade den Medinat Mursiya.
1 o. 2. (J. F. N.)

Murdjiter, muhammedansk sekt. Se Islam,, sp. 919.

Murdock l. Murdoch [m8rdåk], William, skotsk ingenjör
och uppfinnare, f. 1754, d. 1839, anställdes 1777 vid
Boulton & Watts järnverk i Soho nära Birmingham och
vardt delegare i affären, sedan han genom uppfinningen
af sliden och excenterskifvan väsentligt bidragit till
fullkomnandet af Watts’ ångmaskin. 1784 konstruerade
M. en högtrycksmaskin och 1803 en ångkanon, hvarjämte
han uttänkte olika användningar af komprimerad luft
m. m. samt lyckades 1792 genom torrdestillering af
stenkol framställa lysgas i större skala. Senare
egnade han sig med framgång åt gasbelysningens
utveckling och ansågs länge som lysgasens egentlige
uppfinnare, ehuru han fått dela denna ära med
andra. Jfr Lysgas.
(G. H-r.)

Mure, provins. Se Muri.


Murén, Per, affärsman, politiker, donator, f. 12
maj 1805 i Gnarps socken i Hälsingland, där fadern var
bruksinspektor, d. 2 maj 1888 i Gäfle, kom vid helt
unga år i handel i Gäfle, grundade 1829 egen affär och
gjorde sig snart bekant för ovanlig duglighet. Han var
1863–64 ordf. bland stadsfullmäktige och 1864–69 i
Gäfleborgs läns landsting. Redan 1847 erhöll han plats
i borgarståndet och bevistade alla följande riksdagar
under det gamla representationsskicket, utom 1853–54
och 1859–60. Han hade vid dessa riksdagar plats som
led. af bevillningsutskottet, utom vid riksdagen
1856–58, då han satt i statsutskottet, och var vid
1862–63 och 1865–66 års riksdagar äfven vice talman
för sitt stånd. En af personlig missstämning och
olika åsikter på statshushållningens område framkallad
divergens mellan M. och A. V. Björck föranledde den
förre att kring sig samla en fraktion, som ansågs
omfatta ståndets mera återhållande element och
lyckades behärska utskottsvalen vid 1865–66 års
riksdag; i fråga om representationsförändringen
var M. dock ense med motståndarna. Äfven i de
två första riksdagarna (1867 och 1868) efter
representationsförändringen deltog han som led. af
Andra kammaren, där han dock ej spelade någon
mera betydande roll. Som representant verkade
han med synnerlig framgång för en friare närings-
och tull-lagstiftning samt för genomförandet af
N. Ericsons statsbanesystem. För Gäfles storartade
industriella och merkantila utveckling var M. i
många hänseenden den drifvande kraften; bland hans
skapelser på detta område förtjäna nämnas Strömsbro
fabriker och Gäfle manufakturaktiebolag, Gäfle–Dala
järnväg, anläggningen af Nyhamn, Korsnäs och Sandviken
samt stiftandet af Gäfleborgs enskilda bank, Gäfle
sjöassuransförening och Norrlands ångbåtsbolag. –
Han donerade bl. a. till borgarskolan i Gäfle 300,000
kr., till en pensionsfond för dess lärare 50,000
kr., till folkskolan i Gäfle 25,000 kr., till andra
institutioner i Gäfle stad och Gäfleborgs län 210,000
kr., hvarjämte han i sitt testamente förordnade, att
om, sedan samtliga donationer utbetalts, öfverskott
skulle uppstå, detta skulle tillfalla Gäfle stad.
(V. M.)

Murena, Muræna Helena, zool., representanten för
ett till ålfiskarnas familj (Murænidæ) hörande
fisksläkte, af hvilket finnas öfver 80 arter,
tillhörande den tropiska och den subtropiska zonen. De
skiljas från öfriga ålfiskar genom små gälöppningar
och starkt utvecklade tänder samt genom saknaden
af fjäll och bröstfenor. Kroppsformen är betydligt
gröfre och klumpigare än hos vanliga ålen. Flera
arter nå betydlig storlek, äro ytterst rofgiriga och
sky ej ens att angripa människor. Murenan, som utgör
släktets europeiska och sedan forntiden mest kända
form, förekommer såväl i Medelhafvet som i Indiska
oceanen och vid Australien. Utom Medelhafvet
förekommer den i Europa sällsynt vid franska kusten
och har äfven, ehuru mycket sällan, anträffats vid
engelska kusten, men icke nordligare. Den når en längd
af öfver 1,5 m., är till färgen brunaktig, med stora,
gulaktiga fläckar, inuti hvilka finnas mindre, bruna
fläckar. Köttet är välsmakande, och arten hörde till
de af forntidens romare mest värderade fiskarterna
samt plägade underhållas i deras fiskdammar, där de
göddes med kött och stundom pryddes med guldringar
o. d. Publ. Licinius, som 103 f. Kr. var pretor,
fick till följd af sina storartade anläggningar af
murenadammar tillnamnet Muræna, hvilket sedan gick
i arf till hans efterkommande. En viss Vedius Pollio,
hvilken lefde under Augustus, berättas ha fodrat sina
murenor med kött och blod af de slafvar han dömt till
döden, hvilken grymhet emellertid slutligen blef af
kejsaren straffad och förbjuden.
R. L.*

Muret [myrä], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Haute-Garonne (Languedoc), vid Louges utlopp i
Garonne. 2,551 inv. (1901). Staty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>