Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1233-1234 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motorvagnar, järnvägstekn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Motorvagn enligt system Purrey, byggd för Dalslands järnväg.

Fig. 2. Åskådlig framställning af Purreyångpanna. 1 ångrör till matarpump, 2 öfre, cylindriska pannan, 3 öfverhettningstub, 4 vattentub, 5 flottör, 6 återgångsrör, 7 undre, lådformade pannan, 8 U-formad vattentub, 9 lucka för fyrens tillsyn, 10 rostytan, 11 koksbehållare, 12 ångkran för matarpump, 13 ångrör till motorn, 14 rum för öfverhettad ånga, 15 vattenrör för matarpump.

På hittills utförda motorvagnar växlar axelantalet
mellan 2–5, hvarvid på de 3–5-axliga vagnarna 2 à 3
axlar, där så lämpar sig, äro sammanförda i en boggi,
belägen under maskinrummet. Hjulafståndet göres så
stort som möjligt, för att stötarna i maskineriet
ej alltför mycket skola inverka störande på vagnens
gång. Maskineriet är i regel beläget i vagnens
ena ända, där äfven vagnföraren har sin plats, men
ofta äro sådana anordningar vidtagna för vagnens
handhafvande, att vagnföraren kan från hvilken
som helst af de båda vagnsändarna betjäna vagnen,
d. v. s. sätta den i gång, reglera hastigheten eller
bromsa. Genom denna anordning behöfver vagnen icke
vändas för gång i motsatta riktningar.

Bland motorvagnar med rent mekaniskt drifmaskineri
urskiljer man: 1. ångmotorvagnar med direkt verkande
ångmaskin, 2. ångmotorvagnar med utväxling mellan
ångmaskinsaxeln och vagnsaxeln samt 3. motorvagnar med
explosionsmotorer. Af det förstnämnda slaget finns det
stora flertalet vagnar i England. Dessa äro egentligen
ej annat än ett lokomotiv och en vagn sammanbyggda,
hvarvid lokomotivet är inbyggdt i vagnskorgen. Pannan
är i regel en vertikal tubpanna med stort vatten-och
ångrum, och maskineriet är anordnadt som på ett litet
lokomotiv. Vid det andra slaget af ångmotorvagnar är
ett system af kuggväxlar insatt mellan ångmaskinens
axel och vagnsaxeln och det hela upphängdt på
vagnsaxeln, eller ock öfverföres drifkraften medelst
kedja till vagnsaxeln. Genom användningen af kedja
vinnes fördelen af enklare och starkare konstruktion,
hvartill kommer fördelen att kunna upphänga maskinen
omedelbart på vagnen och ej på hjulaxeln. Dessa
anordningar af maskineriet afse hufvudsakligen
att nedbringa maskinens vikt på grund af det högre
hvarfantal, som maskinen i följd af utväxlingen kan
tillåtas göra. Ett stort antal vid franska, tyska,
italienska och österrikisk-ungerska järnvägar använda
motorvagnar af systemen Serpollet, Turgan, Stoltz,
Komarek, Borsig, Dion-Bouton och Purrey tillhör detta
slag af motorvagnar. Mest använda äro de båda senast
nämnda systemen, och inom Sverige användas
Purrey-vagnar vid flera enskilda
såväl normalspåriga som smalspåriga
järnvägar. Motorvagnar enligt system Dion-Bouton ha
rörpannor med små vattenrum och jämförelsevis stora
eldytor. Vattenrören äro mycket korta, äro radiellt
ställda och förena en yttre och en inre ringformig
panndel. I förhållande till vattenrummet är eldytan
stor. Pannorna lämpa sig bäst för mindre motorvagnar,
afsedda för god bana och en maskinstyrka på 25–80 hkr.
Maskineriet utgöres af två bredvid
hvarandra liggande tandem-kompoundångmaskiner
med kugghjulsutväxling till en vagnsaxel. Genom
inkoppling af olika kugghjul kunna olika hastigheter
erhållas. Maskinerna kunna vid behof arbeta som
tvillingmaskiner och äro försedda med en särskild
igångsättningsanordning. Då med år 1907 ångvagnar
åter började användas här i landet i regelbunden
personbefordran, byggdes de enligt system Purrey. Det
var Arlöfs mekaniska verkstad och vagongfabrik,
som förvärfvat sig tillverkningsrätten, och den
första motorvagnen af detta slag byggdes i Arlöf för
Dalslands järnväg (se fig. 1). Pannan till motorvagn
system Purrey är likaledes af vattenrörtyp
(se fig. 2). Den består af en öfre cylindrisk
del och en undre i form af en låda. Dessa äro
förenade med krökta rör, dels vattenrör, dels
öfverhettningsrör. Såväl vatteninmatningen i
pannan som eldningen sker själfmant. Pannan lämpar
sig för kraftbelopp ända upp till 200 hkr och med
täta växlingar, och vid densamma användas 20–25
atm. ångtryck. Maskineriet utgöres af två bredvid
hvarandra belägna tandemkompoundångmaskiner,
och drifkraften öfverföres från maskinaxeln till
vagnsaxeln medelst kedjehjul och Galls länkkätting,
en anordning, som i underhållshänseende är att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>