Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormoner. Nordamerikansk sekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amerika och huru 600 f. Kr. en ytterligare invandring
följde genom efraimiten Lehi från Jerusalem samt
dennes söner (bland dem Laman och Nefi) och andra
anförvanter. Efter Nefi, som på metallplåtar nedskref
Guds uppenbarelser till släkten och dennas öden,
kallades det utkorade folket nefiter. De
affallne och ogudaktige lamaniterna åter äro
de nuv. indianernas förfäder. Kristus kom efter
sin uppståndelse äfven till Amerika och predikade
evangelium för nefiterna, och en kyrka upprättades
där som i Gamla världen. Emellertid uppstod affall
äfven bland nefiterna, och 384 e. Kr. blefvo dessa
slagna och tillintetgjorda af lamaniterna. Bland de
få kvarlefvande var profeten Mormon, som samlade
och bearbetade sitt folks heliga skrifter, hvilka
därefter af hans son nedgräfdes i jorden för att
enligt profetiorna återfinnas i den yttersta tiden,
då en ny profet skall återupprätta Kristi sanna
kyrka. Boken är till sin stil en imitation af
Bibeln utan större religiös originalitet eller
litterärt värde. En hypotes, att den skulle vara
ett plagiat af ett otryckt och sedermera förkommet
romanmanuskript af f. d. prästen S. Spaulding i Ohio
(d. 1816), kan ej bevisas; i hvarje fall förekomma
åtskilliga reminiscenser från religiösa åskådningar
och stridsfrågor i Smiths omgifning.
Sedan Smith jämte en anhängare 1829 blifvit af
himmelska sändebud invigd till den nya tidsålderns
prästadöme, konstituerade han 1830 i Fayette,
N. Y., sin nya kyrka. Dennas första hufvudsäte blef
Kirtland (i nordöstra Ohio), där en af ledarna,
Rigdon, f. d. baptistpredikant, hade sitt hemvist
och där en stadsgrundläggning planerades och ett
tempel byggdes, under det "apostlar" utsändes att
missionera. Tvifvelaktiga banktransaktioner gjorde
emellertid, att man 1838 måste lämna Ohio (vid ett
föregående tillfälle hade Smith och Rigdon där blifvit
rullade i tjära och fjäder). I Missouri, där man slog
sig ned, gick det icke bättre; mormonerna väckte,
bl. a. såsom abolitionister, häftig ovilja, som
resulterade i ett fullständigt inbördes krig mellan
statsmilisen och daniterna, mormonernas väpnade
skyddskår. Smith, besegrad och häktad, kom undan till
Illinois, där han i början hade glänsande framgång
med sin nya stadsanläggning, Nauvoo vid Mississippi
(1840), sökte spela en stor politisk roll och lät
t. o. m. uppställa sig som presidentkandidat i
Förenta staterna. Hans maktställning och den ej
offentligt kungjorda uppenbarelse (af 1843), som
tillät och uppmuntrade månggifte, bidrogo till hans
fall. En tidning i Nauvoo, som publicerade denna
uppenbarelse, fick sitt tryckeri förstördt, och då
under de följande oroligheterna Smith och hans broder
Hyrum insattes i fängelset i Carthage, Ill., drabbades
de af lynchrättvisan, i det att en uppretad folkhop
27 juni 1844 bröt sig in i fängelset och sköt ned dem.
Brigham Young (f. 1801 i Vermont, d. 1877, handtverkare,
mormon sedan 1832) blef nu, med undanträngande
af Rigdon, sektens ledare. Han var en synnerligen
energisk och skicklig organisatör, som, sedan sekten
1846 fördrifvits från Nauvoo, 1847–48 mästerligt
planerade och utförde dess ryktbara "exodus", tåget
genom vildmarken bortåt 2,000 km. till trakten kring
Stora Saltsjön, där
deras nya heliga stad blef Salt Lake City
(Saltsjöstaden). Här kunde de nu organisera sig
efter godtfinnande. Visserligen kommo de ej, såsom
afsikten varit, utom unionens råmärken, då dessa
trakter just 1848 afträdts af Mexico, men Young blef
i stället 1850 regeringens guvernör i territoriet
Utah och uppträdde faktiskt som själfhärskare
där. Han lät nu också (1852) högtidligen proklamera
månggiftesuppenbarelsen. En väpnad konflikt med
regeringen 1857 ledde till en förlikning, i följd
hvaraf han måste lämna guvernörsbefattningen;
dock blef alltjämt regeringens auktoritet i dessa
aflägsna bygder tämligen illusorisk. Den starka
mormonhierarkien uppehöll sträng disciplin, hvilken
här som i många andra religiösa samfund visade sig
ekonomiskt förmånlig, ödemarkerna uppodlades med stor
flit; en omsorgsfullt organiserad immigrantvärfning
förstärkte de "heliges" skaror. Försök att komma
undan från Youngs maktområde straffades med döden,
och hvad man kunde tillåta sig, visar t. ex. massakern
på 120 utvandrare på väg till Kalifornien (1857),
för hvilken först 20 år senare en framstående mormon,
Lee, blef afrättad.
Emellertid började förhållandena småningom ändras:
den icke-mormonska befolkningen i Utah tillväxte
efter Pacificbanans öppnande 1869, Young dog,
och från 1882 började unionsregeringen vidtaga
stränga åtgärder mot polygamien (månggiftet). Åtal
anställdes i massa, emigrationsfonden upphäfdes,
mormonkyrkan förklarades upplöst och dess egendom
indragen till staten (1887). Detta föranledde
presidenten W. Woodruff att 1890 utfärda ett
manifest, hvari de "helige" tillråddes att upphöra
med polygamien, hvarjämte mormonpartiets och därmed
kyrkans politiska öfvermakt, som ansågs stridande mot
unionens konstitution med dess stränga åtskiljande af
kyrka och stat, maskerades genom mormonvalmännens
uppdelning på de stora partierna republikaner och
demokrater. Dessa åtgärder hade önskadt resultat:
amnesti utfärdades för polygamiförbrytelser, begångna
före 1890, kyrkoegendomen återställdes, och Utah blef
1896 upptaget som stat – allt under förutsättning
att lagarna mot polygamien för framtiden iakttoges.
Därmed var krisen öfverstånden och mormonkyrkans makt
faktiskt återställd i föga mindre omfattning än förut,
om än utöfvad i försiktigare former. Ekonomiskt beror
dess styrka på medlemmarnas tionde, som uppges stiga
till 6 mill. kr. om året. Politiskt har man alltjämt
Utah i mycket hög grad i sina händer. Månggiftet
har utan tvifvel aftagit; dock praktiseras
det alltfort bland ledarna, och åsikten om dess
gudomliga berättigande har alls icke rubbats genom
manifestet af 1890, som betraktas som aftvunget. Den
nuv. presidenten är Joseph F. Smith. Mormonernas
antal i Förenta staterna var 1908 350,000, i Utah 1906
151,500 af 172,800 kyrkomedlemmar (hela befolkningen
i staten var 321,000). Äfven i Idaho äro de den
starkaste denominationen.
I Europa missionera mormonerna i alla protestantiska
länder, dock mest i England (från 1837; under åren
till 1851 utvandrade därifrån 17,000 nyomvända)
och de skandinaviska länderna (från 1850, då svenske
sjömannen John E. Forsgren började missionera i sin
födelsestad Gäfle). I Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
