Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montpelier, hufvudstad i franska Hérault - Montpensier, franskt grefskap och släktnamn - Montpensier 1. Cathérine Marie de Lorraine - Montpensier 2. Anne Marie Louise d'Orleans - Mont Perdu, hög topp i Pyrenéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anordna kurser i franska språket och litteraturen. Vissa
terminer ha ända till 36 föreläsningar i veckan
hållits i dessa ämnen. Icke minst ha svenskar,
studenter och officerare, begagnat sig af denna
undervisning (1911 mellan 20 och 30). M. har vidare
prästseminarium, collège, lycéer för gossar och
flickor, normalskolor för lärare och lärarinnor,
konstskola, école nationale d’agriculture (1872),
högre handelsskola, ett stadsbibliotek (130,000
bd), flera museer, bl. a. Musée Fabre, bildadt af
F. X. Fabre (se denne) och näst Lilles det största
provinsmuseet i Frankrike (öfver 800 taflor),
departements- och stadsarkiv, astron. observatorium,
blind- och döfstuminstitut samt flera vetenskapliga
sällskap (bl. a. Académie des sciences et lettres,
stiftad 1706). Industrien representeras af fabriker
för ljus, tvål, kemiska artiklar, bomulls- och
yllevaror samt choklad. Handeln är mycket liflig,
i synnerhet med vin, brännvin och siden. Ån Lez har
fördjupats, så att staden har segelbar förbindelse
med Canal du Midi och med Medelhafvet, vid Palavas,
en badort. – M. (romarnas Mons puellarum, under
medeltiden Mons pessulanus) var ännu på 900-talet
en by, som tillhörde biskopen af Maguelonne,
men uppblomstrade i början af 1100-talet,
då dess medicinska skola, anlagd af araber,
började bli ryktbar. 1162–1258 höllos där fem
konsilier. Under Henrik III (1574–89) blef M. en af
hugenotternas viktigaste platser och utgjorde ett
slags själfständig republik, tills det 1622 intogs
efter en lång belägring af Ludvig XIII, som uppförde
ett citadell för att behärska staden. I M. afled
den svenske prinsen Fredrik Adolf 12 dec. 1803.
J. F. N.
Montpensier [måpäsie], fordom ett franskt
grefskap (i dep. Puy-de-Dôme), som i början af
1400-talet kom i släkten Bourbons ego. Det indrogs
till kronan af Frans I från konnetabeln Karl af
Bourbon (se Bourbon 1), men förlänades 1538 till
dennes syster och systerson och upphöjdes 1539
till hertigdöme inom den gren af ätten Bourbon den
sistnämnde tillhörde och som därefter fick namnet
Bourbon-M. Genom giftermål kom M. 1626 till Ludvig
XIII:s broder Gaston, hertig af Orléans (se d. o.), och
hans dotter (se nedan M. 2) bar titeln hertiginna af
M. Titeln "hertig af M." stannade därefter inom huset
Orléans; om dess senare bärare se d. o. Slottet M.,
där Ludvig VIII afled 1226, intogs 1591 af ligans
trupper; det raserades på Eichelieus befallning
1633. En liten by därinvid bär ännu namnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>