Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1033-1034 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montmorin de Saint-Hérem, Armand Marc - Montonardo, baron af. Se De Renzis - Montoro, stad i spanska Córdoba - Montorsoli, Fra Giovanni Angelo - Montparnasse, kvarter i Paris - Mont Pelée, vulkan på ön Martinique. Se Martinique - Montpelier, hufvudstad i staten Vermont - Montpelier, hufvudstad i franska Hérault

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvårade hans ställning, och han afgick i nov. Efter
händelserna 10 aug. 1792 blef M. fängslad och nedhöggs
2 sept. s. å. af "septembermördarna".

Montonaro [måntånärå], baron af. Se De Renzis.

Montoro [måntårrå], stad i spanska prov. Córdoba
(Andalusien), vid Guadalquivir och järnvägen emellan
Madrid och Sevilla. 14,581 inv. (1900). Oliv-
och sydfruktodling. M. är romarnas Epora.
J. F. N.

Montoro [måntå’rå], Anton de, spansk skald, kallad
El ropero (skräddaren) på grund af sitt yrke,
f. 1404, d. 1480, kristen, men af judisk börd,
beskyddad af markisen af Santillana, var en af
de populäraste trubadurerna under Jakob II. Hans
poesi är synnerligen pikant, graciös och bitande,
men ej fri från cynism. M. misstänkes ej utan grund
att ha medarbetat i "Coplas del Provincial" och att
vara författare till de mest skandalösa styckena
i "Cancionero de burlas provocantes á risa". M:s
poesi finns samlad i Biblioteca Colombina i Sevilla,
hvaraf Nationalbiblioteket i Madrid eger en kopia,
samt i Ochoas "Rimas ineditas du siglo XV".
Ad. H-n.


Montorsoli [måntå7rsåli], Fra Giovanni Angelo,
italiensk bildhuggare, f. 1507, d. 1563,
hade tidigt rönt inflytande från Michel Angelo,
Andrea Sansovino och Lombarderna. Men han vardt
fullständigt Michel Angelos anhängare, sedan han
i Medicéernas kapell (i S. Lorenzo, Florens)
fått utföra bilden af S. Cosmas. Redan 1528
(enl. Vasari 1535) kallades han af Andrea Doria till
Genua, där han i kyrkan S. Matteo, familjen Dorias
särskilda helgedom, fick tillfälle att utföra en
sådan mängd af arbeten i skulptur och dekoration,
som sällan i liknande omfång fallit på en konstnärs
lott. Och ehuru måttligt begåfvad, åstadkom han
ett i sitt slag unikt praktstycke af plastisk
utstyrsel. Vidare utförde han det 1561 fullbordade
hufvudaltaret i kyrkan Servi i Bologna, i hvars
figurer sköna påminnelser om Sansovino växla med tom
manierism. Likaså härröra från honom några figurer
i Capella de’ pittori i kyrkan Annunziata (Florens)
samt på Sannazaros grafvård i Neapel. Slutligen
utförde han äfven ett par fontäner i Messina.
C. R. N.*

Montparnasse [måparna’s], ett af de fyra kvarter, som
bilda 14:e arrondissemanget i Paris, fick sitt namn
på 1600-talet, emedan de studerande vid högskolan
där hade sin lekplats. Kyrkogården där öppnades 1824.

Mont Pelée [må pelej, vulkan på ön Martinique
(1,350 m.), bekant för det våldsamma utbrottet i maj
1902. Se Martinique.

Montpelier [måntpī’ljə], hufvudstad i nordamerikanska
staten Vermont, vid floden Winooski l. Onion, som
faller ut i Champlainsjön. 6,266 inv.
(1900). Geologiskt museum och bibliotek,
tafvelgalleri, seminarium. Granitbrott, fabriker.
(J. F. N.)

Katedralen i Montpellier.

Montpellier [måpäliē], hufvudstad i franska
dep. Hérault (Languedoc), ligger 11 km. från
Medelhafvet, på en höjd vid den kanaliserade ån
Lez och föreningen af flera järnvägslinjer. 80,230
inv. (1911). M. är en af de vackraste städerna i södra
Frankrike. Högsta delen upptages af det vackra Place
du Peyrou, som är prydt med en triumfbåge och en
ryttarstaty af Ludvig XIV och slutar med en terrass,
från hvilken man har en storartad utsikt öfver
Medelhafskusten från Pyrenéerna till Alperna och
i n. till Cevennerna. N. därom ligger en botanisk
trädgård (den äldsta i Frankrike, från 1593). –
Bland kyrkorna är katedralen S:t Pierre (1300-talet,
restaurerad och tillbyggd 1867; se fig.) den
största. Staden är säte för 16:e armékårens
generalkommando, för en biskop och ett reformert
konsistorium samt har ett universitet, som leder sitt
ursprung från en redan på 1100-talet berömd medicinsk
skola. Vilhelm VIII, grefve af M., förklarade den
1181 för en fri medicinsk skola, där lärare från alla
länder kunde utöfva lärarverksamhet. Före årh:ts slut
tillkom en rättsskola med särskild författning,
tills påfven Nikolaus IV genom en bulla af 26
okt. 1289 upphöjde båda skolorna till ett "studium
generale", som nådde stor blomstring och tillökades
med en konstskola och (i slutet af 1300-talet) med
en teologisk fakultet, som fick påflig stadfästelse
1421. Nu består universitetet af 4 fakulteter samt
en école supérieure de pharmacie med tillsammans
omkr. 2,000 stud. och ett bibliotek på 125,000
bd. Den medicinska fakultetens bibliotek eger en
1804 inköpt stor samling (öfver 3,000 nummer) af
drottning Kristinas bref och andra skrifter; en öfver
dessa af konsul V. J. S. Westzynthius 1878 upprättad
katalog finnes i Kungl. biblioteket i Stockholm (se
"Sv. hist. tidskr.", X. s. 178–179). Intet franskt
universitet har så som M:s sökt draga utlänningar
till sig genom att för dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>