Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 899-900 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monchique, stad i portugisiska Faro - Monchiquit, petrogr. - Monck, George. Se Monk - Monckhoven, Désiré van - Monclova, stad i mexikanska Coahuila - Moncountour, ort i franska Vienne - Moncrif, François Augustin Paradis de. - Moncton, stad i New Brunswick, Canada - Mond, Ludwig - Mondamin. Se Majsena - Monde, fr., värd. Jfr Beau, Demimonde och Tout le monde - Mondego, flod i portugisiska Beira - Monde oriental, Le. Se Le monde oriental - Mondgas, tekn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kastanjeskogar och orangelundar vid norra sidan af Serra de
Monchique. 7,345 inv. (1900). Omkr. 7 km. sydligare
ligger badorten Caldas de M., med svafvelkällor
af 31°–34° C. och sanatorium.
(J. F. N.)

Monchiquit [måjikit], petrogr., en mörk, basisk eruptivbergart,
som uppträder gångformigt och utgör en underafdelning
af lamprofyr. Monchiquiterna karakteriseras genom
strökorn af mörk glimmer, hornblände och augit, ofta
äfven olivin, i en tät, till väsentlig del som glas
stelnad grundmassa. De beskrefvos först ifrån Serra
de Monchique i Portugal (hvaraf namnet) och äro numera
kända äfven från en mängd lokaler i Förenta staterna,
södra Norge, Alnön i Medelpad, Kolahalfön och Tyrolen,
öfverallt åtföljande alkalirika bergarter, såsom
nefelinsyenit, essexit, monzonit.
A. G-n.

Monck, George, engelsk general. Se Monk.

Monckhoven [må’nkhåfen], Désiré van, belgisk fotograf,
fysiker, f. 1834 i Gent, d. där 1882, vann ett
berömdt namn på såväl det optisk-fotografiska
som det kemisk-fotografiska området. Mest har
M. gjort sig känd för sina förbättringar af
bromsilfvergelatinprocessen, och hans arbeten
på detta område ha varit af mycket stor praktisk
betydelse. Själf anlade han i Gent en af de första
torrplåtsfabrikerna, och M:s plåtar ansågos på sin tid
som de bästa. Som fysiker är M. känd som uppfinnare
af bl. a. en spektralfotografisk apparat för
undersökning af plåtarnas känslighet för olika färger.
J. Htzg.

Monclova [månkWva], stad i mexikanska staten
Coahuila, 170 km. n. om Saltillo. 6,684
inv. (1900). Bomullsindustri.
(J. F. N.)

Moncontour [måkåtor], ort i franska depart. Vienne
(Anjou), 45 km. n. v. om Poitiers. 3 okt. 1569 blefvo
hugenotterna under Coligny där slagna af katolikerna,
anförda af hertigen af Anjou (sedermera Henrik III).
(J. F. N.)


Moncrif [måkri’ff], François Augustin
Paradis de, fransk skriftställare af engelsk
härkomst, f. 1687 i Paris, d. 1770, var för sina
talangers och sitt glädtiga väsens skull gärna
sedd i Paris’ förnämsta umgängeskretsar. Han
invaldes 1733 i Franska akademien, antogs 1734 till
lektör hos drottning Maria Leszczynska och vardt
1742 sekreterare hos grefve d’Argenson. Förutom
lustspel, baletter, pastoraler och lyriska dikter
m. m. skref han Histoire des chats (1727–48), riktad
mot lärdomspedanteriet, men föga lyckad, som ådrog
M. öknamnet "l’historiogriffe". M. utgaf sina Oeuvres
1751 och 1768. M:s Oeuvres choisies utgåfvos 1801
och 1879.

Monoton [ma^kten], stad i New Brunswick,
Canada, vid Petit Codiac, som 30 km. längre ned
faller ut i Chignectoviken af Fundy bay. 9,026
inv. (1901). Stora lokomotivverkstäder o. a. industri.
(J. F. N.)

Mond [må’nd], Ludwig, teknisk kemist,
f. 1839 i Kassel, d. 1909 i London, studerade för Kolbe och
Bunsen i Marburg och Heidelberg, flyttade 1862 till
England för att utarbeta ett förfarande att återvinna
svaflet ur sodaåterstoden vid Leblanc-processen. Där
blef han bekant med Solvay och inrättade i Winnington
vid Northwich en ammoniak-sodafabrik, som utvecklade
sig till världens största sodafabrik. 1889 började
M. utarbeta en metod att framställa ammoniak ur
kväfvehaltiga organiska ämnen, såsom stenkol,
brunkol m. fl., och lyckades genom förbränning i
gasgeneratorer i närvaro af vattenånga att vinna
50 proc. af kolets kväfve som ammoniak. Samtidigt
bildas därvid den s. k. Mondgasen, bestående
af 15 proc. CO₂, 10 proc. CO, 23 proc. H₂, 49
proc. N och 3 proc. kolväten. Denna gas har visat
sig mycket användbar som bränsle. Bland M:s rent
kemiska rön är upptäckten af nickelkarbonyl och
järnkarbonyl det viktigaste. 1892 grundlade han en
ny industri, framställning af kemiskt rent nickel
ur nickelmalmer, hvarvid nickelmetallen öfverföres
till nickelkarbonyl. Numera framställas årligen
3,000 ton ren (99,9-procentig) nickel enligt detta
förfarande. M. använde en stor del af sin betydande
förmögenhet till vetenskapliga donationer; han
grundlade Davy-Faraday-institutet i London för
att främja den vetenskapliga forskningen. Han
var ledamot af många akademier och lärda samfund.
H. E.

Mondamin. Se Majsena.

Monde [måd], fr. (af lat. mundus, värld), värld;
folk af värld, societetsmänniskor. Jfr Beau, Demimonde
och Tout le monde.

Mondego [måde’gå], flod i portugisiska prov. Beira,
kommer från Serra da Estrella, flyter förbi Coimbra
och faller ut i Atlantiska hafvet s. om udden
Mondego vid Figueira da Foz. Längd 176 km., hvaraf
84 km. äro segelbara, flodområde omkr. 6,900 kvkm.
(J. F. N.)

Monde oriental [mSd åriäta’1], Le. Se Le monde
oriental.

Mondgas, tekn., en af den tysk-engelske
industriidkaren L. Mond (se denne) på 1880-talet
uppfunnen halfvattengas, framställd vid en
temperatur i gasgeneratorn icke öfverstigande mörk
rödglödgning. Man erhåller den låga temperaturen genom
att använda ringa mängd förbränningsluft, belastad
med mycket vattenånga, hvilken tillverkningsmetod
är särskildt gynnsam för bildning af ammoniak. Äfven
erhålles därigenom mer och bättre tjära. Ammoniaken
utvinnes genom gasens tvättning med sur lösning af
svafvelsyrad ammoniak, hållande högst 2 1/2 proc. fri
svafvelsyra. Med vissa mellanrum tillvaratages en
del af tvättvätskan för indunstning till svafvelsyrad
ammoniak, och motsvarande mängd svafvelsyra tillsättes
i stället. Vid tvättningen har gasen ännu rätt hög
temperatur, omkr. 100°, och är icke mättad med
fuktighet, hvadan saltlösningen kan bibehållas
jämförelsevis koncentrerad. Efter tvättningen
nedkyles gasen till omkr. 40°, då fuktighet
afskiljes. Förvärmningen af förbränningsluften för
gasgeneratorn liksom största delen af för gasprocessen
behöflig ånga erhålles af den alstrade gasens
värme. Mondprocessens fördel består hufvudsakligen
i utvinnandet af svafvelsyrad ammoniak, hvarigenom
rentabiliteten skulle bli högre än vid andra
processer för framställning af generatorgas. Så är
äfven fallet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>