Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 851-852 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molin, Pelle - Molin, Adrian - Molina - Molina 1. M. de Aragón, stad i spanska Guadalajara - Molina 2. M. de Murcia, stad i spanska Murcia - Molina, Louis - Molina, Tirso de. Se Tellez, G. - Molina de Aragon. Se Molina 1. - Molina de Murcia. Se Molina 2. - Molinaeus, Pierre. Se Du Moulin - Molinari, Gustave de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för de fria konsterna i Stockholm, men återvände
till hembygden och lefde där 1890–94 som
enstöring på ett torp djupt inne i ödemarken,
kämpande med de hårdaste bekymmer för
utkomsten. Därefter vistades han i Norges
nordliga kusttrakter. M:s efterlämnade skisser
utgåfvos 1897 af G. af Geijerstam under
titeln Ådalens poesi (6:e uppl. 1908) jämte
lefnadsteckning. M., hvars författarskap blef
fragmentariskt, var en lidelsefull kraftnatur,
en obändig vildmarksmänniska, men på samma
gång mäktig af skaldens finaste förnimmelser,
en drömmare, som helt igenom lefde hvad
han diktade om. Ingen författare hade före
M. återspeglat den norrländska naturens vildhet och
den trolska sagostämning, som oemotståndligt fängslar
hos forsarnas, de stora skogarnas, fjällens och
midnattssolens land. Med uppfattningens originalitet
och beundransvärd målerisk makt i sitt korthuggna
språk förenar han hjärtlig blick för det rent
mänskliga samt en robust humor. Pärlorna i samlingen
äro allmogeberättelserna Kärnfolk och En ringdans
medan mor väntar.


Molin, Adrian, sociolog, f. 5 mars 1880 i Varberg, student 1899 i Göteborg,
vid hvars högskola han 1906 promoverades till
filos. doktor på afhandlingen Geijerstudier.
Redan dessförinnan hade han gjort sig känd som
intresserad socialpolitiker genom Svenska spörsmål
och kraf (1905; 2:a uppl. 1906) och uppsatte
1907 tidskriften "Det nya Sverige", hvari
han själf flitigt medarbetat. S. å. tog han i
förening med expeditionschefen K. A. Fryxell
initiativet till Nationalföreningen mot
emigrationen, i hvilken han, alltsedan den
bildades, varit sekreterare och ombudsman.
1910 företog han med statsanslag en resa i Förenta
staterna och Canada för att studera de utvandrade
svenskarnas lefnadsförhållanden, som han skildrade i
Hur svensk-amerikanerna bo (1912). M. kallades 1911
till led. af egnahemskommittén och 1912 till led.
af bostadskommittén. Han har vidare utgett Svensk
egnahemspolitik, några synpunkter och förslag
(1909) och Vanhäfd (2 uppl. 1911), inlägg i
emigrationsfrågan.

Molina [måli’-]. l M. de Aragón, stad i spanska
prov. Guadalajara (Nya Kastilien), vid Gallo,
en biflod till Tajo, och vid foten af Parameras de
M. 2,097 inv. (1900). Svafvelbad. – 2. M. de Murcia,
stad i spanska prov. Murcia, vid Segura. 8,615
inv. (1900). Saliner.
1 o. 2. J. F. N.


Molina [måli’-], Luis, jesuit, lärare i teologi
vid universiteten i Evora (Portugal) och Madrid,
f. 1535, d. 1600, är bekant för sitt försök att förena
den augustinska läran om predestinationen samt om
nåden och den fria viljan med den semipelagianska
åskådningen däraf. 1588 utgaf han en skrift, Liberi
arbitrii cum gratiæ donis ... concordia, hvari
han lärde, att människan visserligen blott genom den
af Kristus förvärfvade nåden kan ernå saligheten,
men att denna nåd likväl kommer
hvar och en till del, som gör hvad han kan med de
krafter, hvilka ännu förefinnas i den fria viljan,
och att således anledningen, hvarför den ene
vinner saligheten, den andre icke, beror på nämnda
villkor, eller människans själfbestämmelse, och
att predestinationen följaktligen är den genom Guds
förutvetande bestämda nådeviljan, som tager hänsyn
till människans fria vilja. Då dominikanerna, hvilka
förfäktade augustinismen, lifligt protesterade mot
denna lära (främst pater Bañez), hänsköts saken till
påfven, som för frågans bedömande 1598 tillsatte en
kommission, benämnd Congregatio de auxiliis gratiæ,
hvilken utan resultat upplöstes 1607, dock med löfte
af påfven, att han vid läglig tid skulle fälla sitt
omdöme. I stället för detta utkom 1611 en förordning,
som förbjöd all vidare strid om denna fråga. Det
dröjde likväl ej länge, innan striden kom till ännu
häftigare utbrott i jansenismen. M. var ock den,
som först gaf namn åt och närmare utvecklade den af
hans lärare Fonseca uppställda teorien om "scientia
media Dei", d. v. s. Guds vetande om det möjliga,
eller om det, som under vissa villkor hade kunnat
ske, men icke skett. Jfr Schneemann, "Entstehung
und entwicklung der thomistisch-molinistischen
controverse" (2 bd, 1879–80), Th. de Regnon,
"Bannésianisme et Molinisme" (I, 1890), och
Gayraud, "Thomisme et Molinisme" (1890–92).
K. H.*

Molina [måli’-], Tirso de. Se Tellez, G.

Molina de Aragón [måli’- -gå’n]. Se Molina 1.

Molina de Murcia [måli’–mo’rthia]. Se Molina 2.

Molinæus, Pierre. Se Du Moulin.

Molinari [må-], Gustave de, belgisk-fransk nationalekonom,
f. 1819 i Liège, d. 1912, kom 1841 till Paris, där
han sysslade med ekonomiska frågor och medarbetade
i liberala tidningar och tidskrifter; med särskild
ifver förordade han inrättandet af arbetsbörser efter
mönstret af varu- och fondbörserna. Efter statskuppen
1851 återvände han till Bruxelles och utnämndes
till professor i nationalekonomi vid belgiska
industrimuseet, uppsatte och ledde tidskriften
"L’économie belge", bosatte sig ånyo i Paris och
var 1870–76 hufvudredaktör för såväl "Journal des
débats’ som "Journal des économistes" (1881–1909),
hvarefter han ånyo bosatte sig i Bruxelles. – En
af den franska ekonomiska liberalismens märkesmän,
banade M. jämte Bastiat, Michel Chevalier o. a. väg
för frihandelsidéernas framträngande i Frankrike vid
midten af 1800-talet. Han framkastade sedermera
planen till ett centraleuropeiskt tullförbund
och arbetade i början af 1900-talet för en allmän
europeisk sammanslutning af frihandlare. M., hvilken
karakteriserats som "den människovordna lagen om
tillgång och efterfrågan", såg i aktiebolagsväsendets
utveckling vägen till den sociala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>