Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitterbad, mineralbad i Tyrolen - Mitterer, Ignaz - Mittermaier, Karl Joseph Anton - Mitterwurzer - Mitterwurzer 1. Anton M. - Mitterwurzer 2. Friedrich M. - Mittimus, engelsk arresteringsorder - Mittnacht, Herrmann von - Mittu (Mattu), negerfolk i Nilområdet - Mittweida, stad sachsiska Leipzig - Mittåälfven, biflod till Ljusnan - Mitylene. Se Mytilene - Mius, flod i Donska Syd-Ryssland - Mivart, S:t George - Mixed - Mixed 1. Skogsh. - Mixed 2. Fonet. Se Mediopalatala språkljud - Mixed pickles, eng. Se Pickles - Mixet, behållare för smält, flytande tackjärn. Se Martinpricessen - Mixolydisk tonart, mus. (se Kyrkotonarter) - Mixotrof, bot. (se Insektsätane växter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller arseniksyradt natron, fosforsyrad järnoxidul och
svafvelsyrad järnoxidul. Säsong juni–aug. Frekvens
1,500 kurgäster.
Ln.
Mitterer, Ignaz, österrikisk tonsättare,
f. 1850 i Tyrolen, prästvigdes 1874, utbildade sig
en tid vid kyrkmusikskolan i Regensburg, där han
1882–85 var domkyrkokapellmästare, och blef därefter
musikdirektör vid katedralen i Brixen. Han har odlat
Palestrinas polyfona stil i en mängd kompositioner
(mässor, rekviem, tedeum, offertorier, hymner,
vespersånger o. s. v.).
E. F-t.
Mittermaier, Karl Joseph Anton, tysk rättslärd,
f. 1787 i München, d. 1867, kallades 1819 som
professor till Bonn och fästes 1821 vid Heidelbergs
universitet, vid hvilket han därefter ända till
sin död undervisade med kriminalprocessrätt
som hufvudämne. Från 1831 deltog han äfven i det
politiska lifvet som en af den moderata liberalismens
banerförare i badiska landtdagens 2:a kammare,
fungerade 1848 som president i Vorparlamentet och
bevistade en tid den tyska Nationalförsamlingens
förhandlingar i Frankfurt. M:s verksamhet för
reformer i tyska straffrätten, straffprocessen
och fängelseväsendet var mycket betydelsefull,
och af hans många skrifter öfversattes flera på
främmande språk. Han var en af grundläggarna
af "Kritische zeitschrift für gesetzgebung
und rechtswissenschaft des auslandes" (28 bd,
1829–56) samt medutgifvare af "Neues archiv des
kriminalrechts" och "Arkiv für civilistische praxis".
(N. S-g.)
Mitterwurzer. 1. Anton M., österrikisk operasångare
(barytonist), f. 1818 i Tyrolen, d. 1876 nära Wien,
var 1839–70 anställd vid hofoperan i Dresden
och gjorde sig känd som dramatisk sångare af hög
rang, särskildt i Marschners och Wagners operor. –
2. Friedrich M., den föregåendes son, österrikisk
skådespelare, f. 1844 i Dresden, d. 1897 i Wien,
verkade hufvudsakligen vid Burgteatern i Wien
och företog dessemellan gästspelsresor, äfven i
Amerika. Han var en mångsidig karaktärsskådespelare
med originell gestaltningsförmåga och utvecklade
fängslande realism såväl i Shakspere- och
Schillerroller som i moderna uppgifter af mycket
växlande art.
1. A. L.*
Mittimus (lat., "vi skicka"), i England dels
arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer
handlingars öfversändande från en domstol till
en annan.
Mittnacht, Hermann von, friherre, württembergisk
statsman, f. 17 mars 1825 i Stuttgart, d. 1 maj 1909
i Friedrichshafen, blef 1861 medlem af landtdagens
2:a kammare och 1867 justitieminister. Han var en
af de konservatives ledare och tillhörde 1868–70
partikularisterna i Tyska tullparlamentet, men fick
likväl, sedan han i aug. 1870 efter Varnbüler blifvit
ministärens chef, ledningen af de förhandlingar
med Bajern och Nord-tyska förbundet, som föregingo
Württembergs inträde i Tyska riket. M. öfvertog
1873 jämväl utrikesministerportföljen, lämnade 1878
justitieportföljen, blef 1876 ministerpresident och
1880 äfven kommunikationsminister samt representerade
Württemberg i förbundsrådet från Tyska rikets
grundläggning, tills han i nov. 1900 tog afsked från
sina ministerämbeten. Han upphöjdes 1887 i friherrligt
stånd. – M. har skrifvit memoararbetena Erinnerungen
an Bismarck (1904, ny följd 1905) och
Rückblicke (1909).
Mittu (Mattu), negerfolk i öfre Nilområdet,
omfattar jämte de egentliga mittu fyra andra mindre
stammar: madi, kaja (madikaja), abaka och luba, och
bebor området mellan Bahr el-gasals bifloder Roa och
Rol samt mellan 5° och 6° n. br., begränsad af dinka
i n. och njamnjam i s. Alla stammarna tala dialekter
af samma språk. Mittu tatuera sig samt insticka
i underläppen kvartsstycken af 60 mm. längd och i
öfverläppen runda skifvor af kvarts, elfenben eller
horn. Kring halsen bära såväl män som kvinnor flera
fingertjocka metallringar samt starka läderhalsband,
kring armar och ben tunga järnringar. Den egentliga
beklädnaden utgöres hos männen af ett kort skört,
hos kvinnorna af ett löfknippe. Omskärelse brukas
icke. Den utomordentligt bördiga jorden skötes
omsorgsfullt; hundar, getter och höns äro folkets
enda husdjur. Mittu äro mycket musikaliska.
Mittweida [-väjda], stad i sachsiska kretsen
Leipzig, vid Muldes biflod Zschopau. 17,800
inv. (1910). Realskola med progymnasium, teknisk
läroanstalt, väfskola. Stor bomullsindustri.
J. F. N.
Mittaälfven, biflod till Ljusnan (se d. o.).
Mitylene. Se Mytilene.
Mius, flod i Donska kosackernas land i Syd-Ryssland,
har en längd af omkr. 200 km. och faller genom
en 30 km. lång liman ut i Azovska sjön. Vid
dess stränder finnas mäktiga stenkolslager.
(J. F. N.)
Mivart [mfvät], S:t George, engelsk zoolog, f. 1827,
d. 1900, var från 1874 någon tid professor i biologi
vid University college i London och sekreterare i
"Linnean society". Hans arbete On the genesis of
species (1871) är riktadt mot Darwins selektionsteori,
på samma gång det fasthåller vid descendensläran
(se Descendensteori). Bland arbeten af M. må
vidare nämnas Lessons from nature (1876), Man and
ape (1873), The genesis of limbs (1878), The cat
(1881), On the classification and distribution of
the Aeluroidea (1882) och Dogs, jackals, wolves
and foxes; a monograph of the Canidaæ (1890).
L-e.
Mixed [mi’kst; eng., "blandad"]. 1. Skogsh. Inom
trävaruhandteringen beteckning på sågvirkets
bästa kvalitet vid skeppning till engelsktalande
länder. Ordet, som betecknar en blandning af första
och andra sorts virke, börjar numera försvinna,
sedan den engelska sorteringen utbytts mot den
franska. – 2. Fonet. Se Mediopalatala språkljud.
1. W. E-n.
Mixed pickles [mi’kst pi’kls], eng. Se Pickles.
Mixer [mi’ks9; eng., "blandare"], behållare för smält,
flytande tackjärn. Se Martinprocessen, sp. 1131.
Mixolydisk tonart ("halft lydisk"), mus., den
autentiska kyrkotonart, hvars grundton är g (se
Kyrkotonarter).
A. L.*
Mixotrof (af grek. mixo, half, och trofis, närd),
bot., säges om en växt, som skaffar sig organisk
näring ej blott genom fotosyntes (se d. o.) utan
äfven på annat sätt. De mixotrofa växterna indelas
i hemisaprofyter (se Saprofyt), hemiparasiter (se
Parasit), symbiofyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
