Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 711-712 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitscherlich - Mitscherlich 2. Eilhart M. - Mitsu. Se Matsuyama - Mitsunari, Ishida, japansk statsman. Se band XII - Mittag - Mittag 1. Lorens Gustaf M. - Mittag 2. Magnus Gustaf M.-Leffler. Se Leffler 5. - Mittag-Leffler, M. G. Se Leffler och Mittag - Mittag-Lefflers teorem. Se Leffler - Mitteis, Ludwig - Mittel, boktr. - Mitteldeutch. Se Fornhögtyska - Mittelfranken, regeringsområde i Bajern - Mittelfränkisch, ty. Se Frankiska - Mittelgebirge, Böhmisches - Mittel-Glärnisch. Se Glärnisch - Mittelhochdeutch. Se Medelhögtyska - Mittellandkanalen - Mittenwalde, stad i preussiska Potsdam - Mitterbad, mineralbad i Tyrolen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språk. Samtidigt studerade han äfven kemi och
fysik. Efter 1818, då han kom till Berlin, vände han
sig mer uteslutande till den kemiska forskningen och
upptäckte 1819 isomorfien (se Isomorfi), hvilket ådrog
honom Berzelius’ uppmärksamhet under dennes vistelse
i Berlin (1819). M. följde Berzelius till Stockholm
och arbetade där till 1821 på hans laboratorium. Han
återkom till Berlin 1821 och utnämndes s. å. därstädes
till professor i kemi efter Klaproth. – Upptäckten af
isomorfien har för kemien och mineralogien varit af
en genomgripande betydelse. 1821 följde M:s upptäckt
af dimorfien (se Dimorfi 2), och 1823 fann han, att
kristaller, som icke tillhöra reguljära systemet,
vid upphettning utvidga sig olikformigt i olika
riktningar. I facktidskrifter publicerade M. en mängd
värdefulla afhandlingar i oorganisk, organisk och
analytisk kemi. Mot slutet af sin lefnad studerade
han med förkärlek geologi, speciellt de vulkaniska
bildningarna (postumt arbete härom 1865). M. utgaf
äfven en för sin tid förträfflig lärobok i kemi,
Lehrbuch der chemie (1829–35; 4:e uppl. 1840–48). M:s
Gesammelte schriften utkommo 1896, andra arbeten af
M. finnas i Ostwalds "Klassiker" (hft 94 och 98). 1894
restes honom ett minnesmärke bredvid universitetet
i Berlin. Se Rose, "E. M." (1864) och minnesskrift
1894.
P. T. C.*


Mitsu. Se Matsuyama.

Mitsunari, Ishida, japansk statsman. Se Bd XII, sp. 1475.

Mittag. 1. Lorens Gustaf M., präst, f. 20 nov. 1785 i
Stockholm, d. 3 apr. 1857, 1802 student i Uppsala,
1809 filos. magister och 1814 teol. kandidat,
utnämndes 1826 till kyrkoherde i Häggeby i Uppland,
hvarifrån han 1837 befordrades till Fågelås pastorat,
med Hjo stads- och landsförsamling. 1832 hade
M. erhållit prosttitel. 1844 utnämndes han till
teol. doktor och blef 1851 kontraktsprost. M. var
ledamot af prästeståndet vid 1834–35 års riksdag och
sedan 1834 af kyrkolagskommittén. Enligt dess uppdrag
utgaf han 1843–45 en mycket förtjänstfullt redigerad
edition af 1686 års kyrkolag jämte en fullständig
samling af senare stadganden och reglementen angående
kyrkoväsendet. – 2. Magnus Gustaf M.- Leffler,
den föregåendes dotterson. Se Leffler 5.

Mittag-Leffler, M. G. Se Leffler 5 och Mittag.

Mittag-Lefflers teorem. Se Leffler, sp. 19.

Mitteis [-ajs], Ludwig, österrikisk rättslärd, f. 17
mars 1859 i Laibach, juris professor i Prag 1887,
i Wien 1895, i Leipzig sedan 1899, intar genom
sina arbeten och i sin egenskap af redaktör för den
romerskträttsliga afdelningen af "Zeitschrift der
Savigny-stiftung für rechtsgeschichte" en ledande
ställning inom den moderna forskningen ang. klassisk
rätt. I afseende på den östromerska (hellenistiska)
rätten, som särskildt genom de senaste årtiondenas
papyrusfynd (se Papyrus) vunnit
ny belysning, utgör hans arbete Reichsrecht und
volksrecht in den östlichen provinzen des römischen
kaiserreichs (1891) en mästerlig, metodiskt
epokgörande framställning, medan hans Grundzüge
und chrestomathie der papyruskunde (tills. med
U. Wilcken, 1912) ger en afslutande sammanfattning
af vunna resultat på detta område. I afseende på
den rent romerska rätten lämnar hans Römisches
privatrecht bis auf die zeit Diocletians, hvaraf
ännu blott bd I ("Grundbegriffe und lehre von den
juristischen personen", 1908) utkommit, den första
sammanfattande framställning af den klassiska romerska
rätten, som öfver hufvud försökts, sedan denna rätt
tack vare den moderna interpolationsforskningen
börjat framträda i förut oanad klarhet. Bland öfriga
arbeten märkas, utom en mängd tidskriftsuppsatser
(viktiga äro särskildt de i angifna tidskrift årligen
publicerade meddelandena ang. "Neue urkunden"),
Die lehre von der stellvertretung (1885), Aus
den griechischen papyrusurkunden (1900) och Zur
geschichte der erbpacht im altertum (1901).
M. P-r

Mittel (ty., "mellerst"), boktr., en tryckstil,
som i kägeln håller 7 kvartpetit l. 14 typografiska
punkter och står emellan "cicero" och "tertia".

Ex.:

Mitteldeutsch [-döjtj]. Se Fornhögtyska.

Mittelfranken, regeringsområde i konungariket
Bajern, bestående hufvudsakligen af delar
af de forna markgrefskapen Ansbach och
Baireuth, biskopsstiftet Eichstädt och
stadsområdet Nürnberg. 7,590 kvkm. 931,691
inv. (1910), omkr. 1/4 katoliker. Hufvudstad
är Ansbach. Största staden är Nürnberg.
(J. F. N.)

Mittelfränkisch, ty. Se Frankiska.

Mittelgebirge, Böhmisches, en bergsgrupp på båda
sidorna af Elbe, skild från Erzgebirge genom Bielas
dal och i s. från bömiska terrasslandet genom
Egers dal samt i n. ö. från Lausitzbergen genom
Polzen. Berget består af basalt. Högsta toppen är
Milleschauer Donnersberg (835 m.). På platån ligga
flera hälsokällor (bl. a. Teplitz, Püllna och Bilin).
J. F. N

Mittel-Glärnisch. Se Glärnisch.

Mittelhochdeutsch [-döjtj]. Se Medelhögtyska.

Mittellandkanalen, en delvis under arbete varande
kanal för 600 tons fartyg mellan Rhen, Weser
och Elbe. Sträckan från Rhen nära Duisburg till
Dortmund–Ems-kanalen vid Herne (38 km.) är under
arbete, likaså sträckan från nämnda kanal vid
Bevergern öfver Weser nära Minden till Hannover
(169 km.) samt en anslutande kanalisering af Weser
mellan Minden och Bremen jämte en bikanal till
Braunschweig. Från Hannover skall kanalen fortsätta
till Elbe nära Magdeburg. Enligt byggnadsplanen
beräknas kostnaden för kanalen Rhen–Hannover
med bikanaler till omkr. 250 mill. kronor.
S. L-k.

Mittenwalde, stad i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), vid Nottekanalen. 3,059
inv. (1905). Betydlig tegeltillverkning.
J. F. N.

Mitterbad, mineralbad i Tyrolen, i en sidodal
till öfre Adige- (Etsch-)dalen, s. om Meran, 973
m. ö. h. Här begagnas en kall järnkälla, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>