Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Misspickel, ty., miner. Se Arsenik-kis - Missräkningspenningar, förv. Se Felräkningspenningar - Misstag, filos. Se Illusion - Misstroendeadress. Se Misstroendevotum - Misstroendevotum, Misstroendeadress, statsr. (se Dagordning och Interpellatoin) - Missunde. Se Mysunde - Missvisande kurs, sjöv. Se Kurs 1 - Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass - Mist, nord. myt., en valkyria - Mist, eng. och holl., sjöv. (dimma) - Mistassini, sjö i Canada - Mistek, stad i Mähren - Mistel, Viscum album L., bot. - Mistelfamiljen, bot. - Misteltein, mistelten, nord. myt. Se Balder och Mistel - Misteltrasten, zool. Se Dubbeltrasten - Mistelås, socken i Kronobergs län - Mister, eng., herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom Walther fast, klar och målmedveten, hvadan
synoden ej blott inåt tedde sig som en stark enhet,
utan ock kunde mäktigt utbreda sig utåt. Den fick ock
en högskola i S:t Louis, med Walther som chef. Nya
tillskott af tysk bildning höjde den andliga
nivån; ännu en högskola tillkom i Springfield,
Illinois. Nu sträcker sig Missourisynodens område
från Atlantiska oceanen till Stilla oceanen, från
Canada till Mexico, och omfattar i 13 distriktsynoder
omkr. 1,800. pastorer och 500,000 kommunikanter. Den
är fristående och har slutit sig hvarken till den
lutherska "generalsynoden" eller till det lutherska
"generalkonsiliet" (dit bl. a. Augustanasynoden
hör). Litt.: Chr. Hochstetter, "Geschichte der
Missourisynode" (1885), Günther, "C. F. Walther"
(1890), och H. E. Jacobs, "History of the Ev. Lutheran
church in the United states" (5:e uppl. 1907).
Hj. H-t.
Misspickel, ty., miner. Se Arsenik-kis.
Missräkningspenningar, förv. Se Felräkningspenningar.
Misstag, filos. Se Illusion, sp. 416.
Misstroendeadress. Se Misstroendevotum.
Misstroendevotum, Misstroendeadress, statsr., ett
af representationen eller någon dess afdelning
afgifvet uttalande af missnöje med det sätt,
hvarpå ministrarna handha sina åligganden;
en form därför är en med anledning af en
interpellation mot ministären riktad motiverad
dagordning (se Dagordning och Interpellation).
H. L. R. (S. B.)
Missunde. Se Mysunde.
Missvisande kurs, sjöv. Se Kurs 1.
Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass, sp. 693.
Mist,, nord. myt., en valkyrja, som bjuder Oden
dryckeshornet.
Mist [mi’st], eng. och holl. mist, isl. mistr,
sjöv., en lättare tjocka (dimma), som
uppstår vid land under varma dagar.
L. H.*
Mistassini [mistasini], sjö i Canada, i det inre
af halfön Labrador, under 51° n. br., är omkr. 160
km. lång, 20–24 km. bred och ligger 410 m. ö. h. Den
afflyter genom Rupert river till James bay, sydligaste
delen af Hudsons vik.
J. F. N.
Mistek, stad i Mähren, vid Oders biflod Ostrawitza.
5,804 inv. (1900). Liflig textilindustri.
J. F. N.
Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske,
som tillhör fam. Loranthaceæ. Denna egendomliga
buske blir vanligen 30–60 cm. hög. Dess gulaktiga,
ledade grenar dela sig oupphörligt utspärradt
gaffelformigt. Vid lederna sitta de motsatta, aflånga,
trubbiga, helbräddade, otydligt 3–5-nerviga, tjocka,
läderartade, gulgröna, under vintern kvarsittande
bladen. De oskaftade blommorna sitta i gyttringar af
3–5 i grenspetsarna och i grenvinklarna. Hanblommans
kalk är 4-delad, med 4 ståndare, som sakna strängar
och äro fastvuxna vid kalkflikarna; honblomman
har dubbelt hylle af ett föga tydligt foder och 4
gulgröna kronblad. Frukten är ett hvitt bär, med
mycket klibbigt och segt fruktkött, som framkallat
namnet Viscum (= fågellim). På lindar, äppelträd,
ekar och några andra löfträd träffas denna buske
växande i trädkronorna, mest på öar i Mälaren, där
den är skyddad, samt här och där i mellersta och
södra Sverige. Misteln sprides
genom fåglar, som förtära och utplantera bären,
hvilkas sega slem icke upplöses i fågelmagen. – Det
underliga utseendet och egendomliga växtsättet ha
ådragit misteln stor uppmärksamhet
sedan uräldsta tider (synnerligen hos kelterna)
och gifvit anledning till vidskepelse, besynnerliga
bruk och sägner om densamma, särskildt myten om,
att Balder dödades med en pil af en misteltein. Ännu
i dag plägar man i Wales och i Bretagne vid jul och
nyår pryda husen med mistel som ett ondt afvärjande
medel. I England, där misteln förekommer tämligen
allmänt, hänges den i taket i matsalen under julen;
och om en man lyckas föra en dam "under the mistletoe"
(under misteln), måste hon ge honom en kyss. Äfven
i Tyskland tillskrifver man misteln förmågan att
skydda mot vissa slags sjukdomar och plågor. Som
trollmedel, "slagruta" och läkemedel användes
misteln stundom af vår allmoge. Den var förr
officinell som ett mot fallandesjuka verksamt medel.
O. T. S. (G. L-m.)
 |
| Viscum album (Mistel), 1 gren med hanblommor, 2 hanblomställning, 3 hanblomma i längdsnitt, 4 gren med honblommor och mogna bär, 5 honblomställning, 6 honblomma i längdsnitt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
