Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 333-334 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metze, gammalt spannmålsmått - Metzenheim, se Meissenheim - Metzger, Johann Karl - Metzingen, stad i Schwarzwaldkretsen - Metzner, Franz - Metzu. Se Metsu - Meubles de boulle, fr., praktmöbler. Se Boulle - Meuchen, by i preussiska Merseburg - Meudon, stad i Seine-et-Oise - Meulan, stad i Seine-et-Oise - Meulan, Elisabeth Charlotte Paulino de. Se Guizot 2 - Meulebeke, köping i Belgien - Meulen, Adam Frans van der.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stater och Österrike-Ungern.
En preussisk metze (= 1/16 scheffel) motsvarade ung. 3,4 liter,
en sachsisk 6,5 l.,
en hessen-kasselsk 10 l.
I södra Tyskland var en metze l. metzen ett vida större mått,
motsvarande i Bajern 37 l. och
i Österrike 61,5 l.

Metzenheim, oriktig form för Meissenheim (se d. o.).

Metzger, Johann Karl, preussisk skogsman, f. 6 juni
1865 i Norden (Ostfriesland), blef filos. doktor
i Giessen 1891, var 9 år anställd som assistent
hos direktören för forstakademien i München och
erhöll 1901 revir i Nassau. 1901–07 var han som
forstattaché fäst vid tyska generalkonsulaten
i Köpenhamn och (sedan 1905) i Petersburg för
att studera skogsförhållanden i Danmark, Norge,
Sverige, Finland och Ryssland. 1907 utnämndes han
till professor i skogsskötsel och skogsuppskattning
vid forstakademien i Hann-Münden, men återgick
1910 till den praktiska skogsvården och erhöll
reviret Sonnenberg vid Wiesbaden. M. har rörande
skogsekonomi publicerat en mängd mycket uppmärksammade
afhandlingar i facktidskrifter. M., som under flera
år företagit studieresor till Sverige, anses för en
af de främste kännarna af svenska skogsförhållanden.

^{G. Sch.}

Metzingen, stad i württembergska
Schwarzwald-kretsen, 8 km. n. ö. om Reutlingen.
5,856 inv. (1905), mest lutheraner. Realskola.
Flera fabriker; vin- och humleodling.

^{J. F. N.}

Metzner, Franz, österrikisk skulptör, f. 1870, var i
sin ungdom stenhuggare och mönstertecknare i Pilsen,
är sedan 1903 professor vid Kunstgewerbeschule
i Wien, verksam där och i Berlin. M. har utfört
dels nakna aktfigurer
(Kvinnan,
Jorden,
Segraren),
dels monumentala verk, såsom en brunn med nakna
figurer i Reichenberg, figurer till B. Schmitz’
nationalmonument vid Leipzig,
en Nibelungenbrunn med staty af Rüdinger (i moderna galleriet i Prag),
reliefen Åkerbruket i Wiener bankverein i Prag och
en kolossalbyst af Bismarck.

^{G–g N.}

Metzu. Se Metsu.

Meubles de boulle [mö’bl də bo’ll], fr., praktmöbler. Se Boulle, A. C.

Meuchen [möj-], by i preussiska reg.-omr. Merseburg,
strax s. om Lützen. I dess gamla kyrka bisattes

Kyrkan i Meuchen.

Gustaf II Adolfs lik omedelbart efter slaget
vid Lützen, och en tafla på kyrkväggen nämner, att

"här hvila hjältekonungen Gustaf Adolfs
inälfvor". För inom provinsen samlade medel
ha vidtagits åtskilliga restaureringsarbeten
för kyrkans försättande i ett dess historiska
minnen värdigt skick, och 6 nov. 1912 invigdes
det restaurerade templet (se fig.) i närvaro af
representanter för Sveriges regering, kyrka och armé.

(^{J. F. N.})

Meudon [mödå’], stad i franska dep. Seine-et-Oise,
nära Seine och vid järnvägen emellan Paris
och Versailles. 9,597 inv. (1906). Där låg
förr ett af Ludvig XIV för dauphin (Ludvig XV:s
farfader) uppbyggdt och af Napoleon I restaureradt
lustslott, omgifvet af härliga trädgårdar. Under
andra kejsardömet var det Jerôme Bonapartes
och efter dennes död (1860) hans sons, prins
Napoleons, sommarresidens. Under belägringen af
Paris (1871) sköts slottet i brand af de franska
batterierna på Mont Valérien och förstördes. I det
delvis återställda slottet finns nu astronomiskt
observatorium och i dess park en skola med verkstäder
för militärisk aviatik. Vidare har M. stort barn-
och ålderdomshem, stiftadt 1885 af hertiginnan
Galliera. I kyrkan finns ett monument öfver Rabelais,
som var kyrkoherde i M. 1545–53. Tillverkning
af artilleriammunition. Från terrassen nedanför
observatoriet har man vacker utsikt öfver Paris, och
omgifningen är en omtyckt utflyktsort för parisare.

(^{J. F. N.})

Meulan [mölã’], stad i franska dep. Seine-et-Oise, 27 km.
n. v. om Versailles, på högra Seinestranden. 7,594 inv. (1901).

Meulan [mölã’], Elisabeth Charlotte Pauline de. Se Guizot 2.

Meulebeke [mö’-], köping i Belgien,
prov. Väst-Flandern. 9,231 inv. (1904). Tillverkning
af spetsar, ylle och linnevaror.

^{J. F. N.}


Meulen [mö-], Adam Frans van der, flamsk bataljmålare,
döpt i Bruxelles 11 jan. 1632, d. 15 okt. 1690 i
Paris, elev af Peeter Snayers, var till en början
verksam i Bruxelles, men fick på rekommendation
af Charles Le Brun omkr. 1665 anställning vid
gobelängfabriken i Paris. Han kom i stor gunst hos
Ludvig XIV, som han åtföljde på dennes fälttåg för
att på ort och ställe troget kunna återge bataljer,
belägringar och stormningar. Med tillhjälp af på
platsen gjorda skisser utförde han sedan till
konungens förhärligande en mängd patroner för
gobelängfabriken, krigs- och kulturhistoriskt
mycket viktiga, artistiskt behandlade dokument,
där icke blott krigshändelser, kostymer och olika
vapenslag troget återgåfvos, utan i hvilka han äfven
insatte hundratals porträtt. Till belöning för
sitt välförhållande öfverhopades han af konungen
med ynnestbevis och rikedomar, fick fri bostad i
gobelängfabriken och ett ståtligt årsunderhåll. Hans
taflor träffas i de flesta offentliga samlingar, såsom
museerna i Dresden, München, London, Petersburg,
i Louvre (20 dukar med ämnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>