Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska tecken - Meteorologiska årstider - Meteorologisk optik, meteor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa tecken råkat i glömska och kommit ur bruk. Men
de internationella meteorologiska kongresser och
konferenser, som hållits sedan 1872, ha åter infört
dylika tecken, ehuru olika dem, som Societas palatina
använde. Dessutom ha åtskilliga mer eller mindre
internationella tecken blifvit införda för att
beteckna vind och väderlek på de synoptiska kartorna.
Följande tecken äro internationella (se G. Hellmann
och H. H. Hildebrandsson, "Internationaler
meteorologischer kodex", Berlin, 1911, s. 17):
regn aflägsen åska
snö kornblixt
hagel solsken
trindsnö gård, halo kring solen
glattis eller isbark
våt dimma ring, corona kring solen
dimma
låg dimma gård, halo kring månen
dimfrost
rimfrost ring, corona kring månen
dagg
isnålar regnbåge
snöyra norrsken, polarsken
snötäcke zodiakalljus
solrök, disa stark vind
åska storm.
Äfven användas häraf bildade sammansatta tecken, såsom
snöblandadt regn
hagelblandadt regn
regn och dimma.
Beträffande tecknen för halo och corona har uppstått
en ledsam förväxling, emedan efter kongressen i
Wien 1873 utgåfvos två protokoll, ett på tyska och
ett på franska, i hvilka tecknen förklarades olika,
nämligen enligt det tyska protokollet såsom här ofvan
är angifvet, men enligt det franska [x] halo kring
solen, [x] corona kring solen, [x] halo kring månen,
[x] corona kring månen.
På de synoptiska kartorna och stundom annars användas
följande tecken, som dock icke äro internationellt antagna:
klar himmel
nästan klar himmel
halfklar himmel
strömoln
nästan mulen himmel
mulen himmel
regn (på svenska och ryska kartor)
åska
dimma (äldre svenska tecken).
Vindens riktning anges af en pil, hvars spets
befinner sig vid stationen och som tänkes flyga med
vinden. Vindens styrka anges genom antalet tvärstreck
på pilskaftet, hvarvid på de tyska och skandinaviska
kartorna längre streck betecknar de jämna och kortare
streck de udda graderna i Beauforts vindskala, under
det att på de ryska kartorna antalet tvärstreck är
lika med det tala som betecknar Beaufortsgraden, t. ex.
[x] betyder ONO 7 Beaufort klar himmel (tysk och skandinavisk
beteckning), hvilket å ryssarnas kartor
skrifves [x]. Engelsmän och fransmän använda en
mindre noggrann beteckning på sina
väderlekskartor. (Se vidare Beauforts vindskala,
Beauforts väderleksbeteckning, Vind och Väderlek.)
N. E-m.
Meteorologiska årstider innefatta i den tempererade
zonen en tidrymd af tre månader sålunda, att
vintern på norra halfklotet utgöres af dec.,
jan. och febr., våren af mars, april och maj,
sommaren af juni, juli och aug. samt hösten af
sept., okt. och nov. På södra halfklotet utgöra
dec.–febr. den meteorologiska sommaren, mars–
maj hösten o. s. v. I öfverensstämmelse härmed räknas
det meteorologiska året från dec. och ej, såsom det
borgerliga, från jan. De till en och samma årstid
hörande månaderna ha i medeltal en viss likhet med
hvarandra med afseende på sina väderleksförhållanden.
I de fall, då man vill i meteorologiskt afseende
undersöka delar af året och månadsmedia till följd
af otillräckliga observationer eller af annat skäl
ej bli tillräckligt noggranna, pläga de därför
förenas till årstidsmedia. Som denna beräkning,
om slutliga resultatet skall ha någon betydelse,
förutsätter en viss likhet eller öfverensstämmelse
mellan de tal, som sålunda skola kombineras, är den
allmänt brukliga och ofvan angifna indelningen den
rationellaste. Äfven den kalla zonen har dessa fyra
årstider, ehuru i närheten af någondera polen vår
och höst äro i verkligheten ganska korta och förete
en rätt hastig öfvergång mellan polarsommaren med
sin oafbrutna dag och polarvintern med sin oafbrutna
natt. Men inom tropikerna (vändkretsarna), där solen
passerar zenit två gånger om året, ha årstiderna
en helt annan karaktär. En ort inom tropikerna
har nämligen i regel en regntid omkr. den tid,
då solen står i zenit, men däremot en torr tid,
när solen står n. eller s. om orten, hvadan en
sådan ort också har 4 årstider, två regntider och
två torra tider. I närheten af vändkretsarna (23 1/2°
sydlig eller nordlig br.) står solen i zenit endast
en gång om året, nämligen vid norra vändkretsen under
vårt sommarsolstånd och vid södra vändkretsen under
vårt vintersolstånd. Dessa trakter ha då sin regntid
och under den öfriga delen af året sin torra tid,
således blott två årstider.
R. R. (N. E-m.)
Meteorologisk optik, meteor., vetenskapen om de
ljusföreteelser, som iakttagas i atmosfären, af hvilka
de viktigaste äro: den atmosfäriska strålbrytningen
l. refraktionen, luftspegling, hägring, fata
morgana, tindrandet l. scintillationen, gård (halo)
kring solen eller månen med bisolar, bimånar,
tangerande bågar m. fl. bifenomen, krans l. ring
(corona) kring solen, månen eller större stjärnor,
regnbåge, himlens blåa färg och himmelsljusets
polarisation, molnens belysning och färger samt
skymnings- och gryningsfenomenen. Se J. M. Pernter
och Felix M. Exner, "Meteorologische optik" (1910).
N. E-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
