Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 283-284 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska stationer - Meteorologiska sällskap - Meteorologiska tecken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anlades 1893 och 1894. Äfven observatoriet på toppen
af Eiffeltornet (313 m.) i Paris kan på sätt och
vis räknas hit. Slutligen har man för samma ändamål
inrättat s. k. aeronautiska observatorier, hvarest
de öfre luftlagrens meteorologiska förhållanden
utforskas medelst drakar och ballonger, som uppbära
själfregistrerande instrument. Bland dylika må
nämnas Blue hill nära Cambridge i Massachusetts
i Nord-Amerika, Trappes nära Paris och Lindenberg
s. ö. om Berlin. Äfven i Vassijaure ha några dylika
arbeten utförts, och 1902-03 fanns ett dylikt observatorium vid
Hald nära Aalborg, Jylland, där också svenska
meteorologer arbetade.
R. R. (N. E-m.)

Fig. 3. Meteorologiska observatoriet på Zugspitze i Bajern.

Meteorologiska sällskap ha uppstått i flera
af de större europeiska länderna med syftemål att
befordra meteorologiens utveckling och kännedomen
om det egna landets klimat dels genom anordnande
af ett större antal meteorologiska stationer, som
vanligen skötas af sällskapets egna ledamöter, dels
äfven genom utgifvande af tidskrifter. Redan mot
slutet af 1700-talet existerade ett internationellt
meteorologiskt sällskap, Societas meteorologica
palatina, som från sin stiftelse, 1780, och
långt in på 1800-talet utöfvade stor inverkan på
det meteorologiska arbetet i alla länder (se
Meteorologi). De förnämsta nutida meteorologiska
sällskapen äro följande. Royal meteorological
society, stiftadt 1850 (till 1866 benämndes detsamma
"British meteor, soc."), utger sedan 1861 en egen
tidskrift, som till 1871 bar titeln "Proceedings"
och därefter benämnes "Quarterly journal". – Scottish
meteorological society, inrättadt 1855, publicerar
sedan 1863 "Journal of the Scot. met. soc." – Société
météorologique de France har sedan sin stiftelse,
1853, utgett "Annuaires" samt fr. o. m. 1868 några
årgångar af "Nouvelles météorologiques".
– Oesterreichische gesellschaft für
meteorologie utgaf alltifrån sin grundläggning. 1865,
t. o. m. 1885 en "Zeitschrift", som under
denna tid utgjorde det förnämsta organet för
den meteorologiska vetenskapen. – I Italien
konstituerade sig 1873 ett sällskap, som kallade sig
Corrispondenza meteorologica italiana delle Alpi e
degli Apennini. Detta sällskap uppgick 1881 i den
allmännare förening, som vid konferensen i Turin
bildade sig under namn af Associazione meteorologica
italiana delle Alpi e degli Apennini. – I
Tyskland stiftades 1883 Die deutsche meteorologische
gesellschaft, som sedan 1884 utger "Meteorologische
zeitschrift", från 1886 års början i förening med
österrikiska sällskapet, hvars egna tidskrift då
upphörde.
R. R.*

Meteorologiska tecken. Redan hos de äldsta
kulturfolken användes bilder af naturföremål
och naturföreteelser, hvarur bokstafsskriften
småningom utvecklades. Framför bokstafsskriften hade
dessa bilder den fördelen, att de voro oberoende
af språket och således mera internationella än
orden. Ett dylikt urgammalt internationellt tecken
är O, som betyder solen och förekommer både bland
de egyptiska hieroglyferna och de ursprungliga
kinesiska skriftecknen (se Egyptisk skrift, sp. 1497,
och Kinesiska språket och skriften, sp. 102). I den
moderna meteorologien användes O för att beteckna
"solsken". Så snart meteorologiska iakttagelser
började utföras enligt gemensam internationell plan,
sökte man förenkla och förkorta anteckningarna genom
införande af flera dylika tecken. Sålunda användes
af Societas meteorologica palatina åtskilliga sådana
tecken, t. ex. O klar himmel, = = helmulen himmel,
5? regn, }£ snö, \\ hagel, V rimfrost, ..* dimma,
m. fl. Efter detta sällskaps upplösning synas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>