Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendel, Johan Gregor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärartiden utförde M. sina epokgörande ärftlighetsundersökningar
hos växter. Resultaten offentliggjordes
i afh. Versuche über pflanzenhybriden (i
"Verhandlungen des naturforschenden vereines in
Brünn", 1866; ny uppl. af Ostwald i "Klassiker
der exakten wissenschaften", n:r 121, 1901). 1868
valdes han till prelat för sitt kloster, men
fortsatte experiment med många olika växtslag i stor
omfattning, hvarjämte han äfven experimenterade med
bin och utförde en mängd korsningar mellan olika
raser. M:s nya ämbete hindrade honom emellertid att
fullfölja sitt vetenskapliga lifsverk i annat än
fragmentarisk form. Öfver de senare årens arbeten
blef föga offentliggjordt, och anteckningarna öfver
hans fortsatta omfattande arbeten ha tyvärr gått
förlorade. Den fullständiga brist på förstående,
som samtiden visade M:s verk, torde också i sin mån
ha bidragit till, att de senare forskningsresultaten
ej blefvo framlagda. 1905 utgåfvos af C. Correns M:s
bref till C. Nägeli. 1910 restes M:s (af Charlemont
modell.) staty i Brünn.
M:s vetenskapliga arbeten,
hur kvantitativt föga betydande de förefalla,
beteckna såväl med afseende på metoder som resultat en
vändpunkt i forskningen. Hans storverk kan ytterst
sägas bestå däri, att han förberedde införandet
af det biologiska enhetsbegreppet. Arter eller
former af lägre valör utgöra ej längre de egentliga
enheterna, utan dessa sammansättas af arfenheter
(faktorer, gener, "unit-characters"), som kunna
kombineras med hvarandra på olika sätt och därmed
ge upphof till en stor mångfald eller formväxling
i naturen. Till dessa viktiga upptäckter leddes
M. genom exakt analys af afkomman af korsningar
mellan olika växtformer och de lagar för egenskapers
nedärfning, som han därvid fann. Genom kulturförsök
på 1850-talet fann M. först i likhet med fransmannen
Jordan och andra experimentellt arbetande forskare,
att varieteter eller former af växtarter förblefvo
konstanta, d. v. s. bibehöllo sina egenskaper
oförändrade generation efter generation, så snart
fortplantningen skedde genom själfbefruktning. Efter
Darwins framträdande med "Arternas uppkomst" (1859)
och efter utbredandet af därpå grundade teorier om
en ständigt förhandenvarande liten variation, på
hvilken ärftliga förändringar genom urval småningom
skulle kunna byggas, råkade emellertid dessa äldre
experimentella rön om formers konstans i oförtjänt
glömska. Däremot var den starka variation, som uppstod
efter korsningar mellan olika former eller arter ett
af alla erkändt faktum, men hur denna uppkom, förstod
man ej; det hela tedde sig som ett kaos. Tack vare de
nya metoder M. använde vid korsningsanalysen kunde han
upptäcka lagbundenheten i det, som förut tett sig som
ett kaos. Han följde nämligen hvarje enskild egenskaps
(t. ex. färg, form, storlek) förhållande för sig vid
korsningar, och vidare undersökte han afkomman af
hvarje enskild individ för sig (pedigreemetod). Han
fann då följande lagar (Mendelska regeln): Korsning
mellan en rödblommig ärtsort och en hvitblommig
(likgiltigt hvilkendera som är moder eller fader) ger
alltid till resultat en rödblommig bastard (den röda
färgen är "dominerande", den hvita "recessiv"), men
dennas afkomma består till 75 proc. af rödblommiga,
till 25 proc. af hvitblommiga plantor (= förhållandet
3 röd : 1 hvit). De hvita bli samtliga konstant hvita
i sin afkomma; af de 75 proc. röda individerna
visa sig vid separatkultur 25 proc. konstant
röda i afkomman liksom föräldrasorten, hvaremot
50 proc. visa sig vara nya bastarder och i sin
afkomma upprepa klyfningen 3 röd : 1 hvit, och så
alltjämt. De konstant röda eller hvita individernas
afkomma bibehåller sig vid fortsatt odling alltjämt
konstant röd eller hvit. Förklaringen till denna
lagbundenhet är följande: Vid korsningen förenas en
"röd" äggcell (d. v. s. med anlag för röd blomfärg)
från modersorten med en "hvit" pollencell från
fadersorten, eller omvändt (d. v. s. "hvit"
äggcell och "röd" pollencell); häraf uppstår en
rödblommig bastardindivid, dock ofta med svagare röd
färg än hos föräldrasorten. När denna bastardindivid
bildar könsceller (äggceller ♀ och pollenceller ♂),
bli dessa af samma slag som hos föräldrasorterna,
d. v. s. dels röda, dels hvita, och de båda
slagen bildas i samma antal, d. v. s. äggceller
50 proc. röda, 50 proc. hvita, pollenceller 50
proc. röda, 50 proc. hvita. Vid förening mellan
dessa äggceller och pollenceller äro då fyra fall
tänkbara, som i stort sedt måste inträffa lika ofta,
nämligen 1) röd ♀ × röd ♂, 2) röd ♀ × hvit ♂, 3)
hvit ♀ × röd ♂, 4) hvit ♀ × hvit ♂. Den första
föreningen ger en röd individ, som, emedan den
framgått af likartade könsceller, blir konstant röd
i afkomman; de båda följande ge nya röda bastarder;
den sista en hvit individ, som måste förbli konstant
hvit. Häraf förhållandet 25 proc. röda konstanta
individer, 50 proc. röda (ljusröda) bastarder,
25 proc. hvita konstanta individer. Grafiskt kan
förloppet åskådliggöras medelst följande bild.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
