Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1491-1492 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meistergesang ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målningar hållna i mycket litet format och med få
undantag utan något berättande eller dramatiskt
innehåll, men figurerna med stor konst insätta i
miljön och alltid noggrant studerade efter lefvande
modell. De ha en utmärkt tidskaraktär, aldrig
uppträda de konstladt och uppstyltadt, och aldrig
göra de intryck af att vara öfverflyttade från gamla
taflor. Trots målningarnas miniatyraktiga format
är behandlingssättet ganska bredt, aldrig spetsigt
eller petigt. Men koloriten har en viss hårdhet,
och i friluftsmåleriets tid påpekades ofta dess
saknad af atmosfäriskt lif. M:s små situationsbilder
behandla sådana motiv som
En läsande man (1840),
Schackspelare (1841),
Tre vänner (1848),
Amatörerna (1852),
Föreläsning hos Diderot,
Ryttare rasta utanför ett värdshus (flera olika kompositioner).
Någon gång gick han utom detta område, exempelvis i
Barrikaden,
där efter striden de döde kvarligga på stridsplatsen
– ett minne från 1848 års gatustrider (1850) – och de
båda af stark dramatisk spänning fyllda bilderna
Bravi (1852, två lurande banditer) och
Slagsmålet (1855,
köptes af prins Edvard af Wales – framställer ett
vildt slagsmål

Slagsmålet, oljemålning af Meissonier.

på en krog, se fig.; figurernas rörelse ytterst väl
studerad). – Från sina vanliga motiv fördes M. in på
mera omfattande kompositioner, då han målade
Napoleon III vid Solferino (i akvarell 1859, i olja 1864 –
täflan var afsedd för Versailles, men dess lilla
format föranledde, att den i stället fått sin plats
i Louvre). Mindre betydande är
Napoleon III till häst med sina generaler (Louvre).
Långt senare utförde M. sina motiv ur Napoleon I:s historia,
1806 (slaget vid Jena, 1889),
Slaget vid Friedland 1807 (1875, Metropolitan museum i New York) och
1814 (Napoleon med sin stab på återtåg,
en historiemålning i litet format, men af storhet i
uppfattning och karakteristik, ett af den dåtida
konstens mästerverk, 1864, nu i Louvre). Trots den
ytterliga detaljtroheten i dessa målningar såg M.
massornas rörelse i stort, hvilket gaf en ypperlig
helhetsverkan. Andra krigsbilder voro
Desaix vid Rhenarmén och
Moreau vid Hohenlinden. –
M. målade äfven porträtt (själfporträtt och
porträtt af Dumas fils i naturlig storlek, Louvre),
utförde landskap, etsningar (15 blad) och
skulpturer i liten skala
(Duroc 1796,
Härold,
Sårad häst
m. fl. statyetter, äfven

en spis med karyatider i sten, Louvre). M. är godt
och rikligt representerad i Louvre (förutom redan
nämnda arbeten af
Väntan,
Sjungande dam,
Förtroende,
Mannen utväljer sin värja,
Tvätterska i Antibes,
Simson,
Damporträtt och af en mängd studier)
och likaså i Wallace-museet i London. Musée Condé
i Chantilly eger
Kyrassiärer från 1805 m. fl. –
M. erhöll oerhörda pris för sina målningar, men
skydde å andra sidan ej heller några kostnader
för sin konstutöfning. Han mottog många yttre
utmärkelser. 1861 blef han medlem af Institutet,
1868 af Stockholms konstakademi. Under M:s presidium
bildades i Paris 1890 konstnärsföreningen Société
nationale des beaux-arts, en oppositionsyttring mot
den äldre konstnärsföreningen och mot de af denna
styrda årliga salongerna. Oppositionens salonger,
som likaledes blefvo årligen återkommande, ha
emellertid ej i väsentlig mån skilt sig från den
andra konstnärskorporationens. M:s staty (af Mercié)
aftäcktes 1905 utanför Louvre. Jfr monografier af
Claretie (1881),
J. W. Mollet (1882),
G. Larroumet (1895),
O. Gréard (1897) och
L. Bénedite (1911). –
M:s son, Jean Charles M., f. 1848, är målare
samt har utfört kabinettsstycken, påverkade af faderns
stil, och bilder ur sjömanslifvet:
Fiskarbåtar vända hem i storm,
Räddningsbåten,
Sjömansfest m. fl.

^{G–g N.}

Meistergesang, Meistersinger [ma’j-]. Se Mästersång.

Meister Jacob [ma’jster-], tysk arkitekt. Se Jacob, sp. 1136.

Meister Stephan [ma’jster-]. Se Lochner, S.

Meitei, folkstam. Se Manipur.

Meitens [me’j-]. Se Mytens.

Meitzen [ma’jtsen], August, tysk statistiker och
nationalekonom, f. 16 dec. 1822 i Breslau, d. 19
jan. 1910 i Berlin, var 1867–82 betrodd med högre
värf vid de statistiska ämbetsverken och 1875–92
e. o. professor vid Berlins universitet, där han
sistnämnda år utnämndes till honor. professor. Han
var god kännare af bl. a. Sveriges statistik och
kartografi samt af Västgötalagen. Bland hans många
arbeten må nämnas
Wanderungen, anbau und agrarrecht der völker Europas nördlich der Alpen (3 bd, 1895–96).

Mej, Lev Aleksandrovitj, rysk skald, f. 1822,
d. 1862. Hans originaldiktning, hållen i folklig
ton, var tämligen svag, likaså hans dramer; hans
historiska skådespel
Tsarskaja nevjesta (Tsarens brud) och
Pskovitianka (Mön från Pskov)
ge en falskt idealiserad bild af Ivan den
förskräcklige och hans tid. Däremot var M. en
utmärkt tolkare af utländska diktverk (Anakreon,
Shaksperes "Stormen", Schiller, Heine, Béranger
m. fl.) och omdiktade i modern form åtskilliga
fornryska hjältedikter, hvaribland Igorkvädet,
och "Höga visan". Samlade skrifter i 5 bd 1887
(med biografisk inledning af V. Zotov).

^{A–d J.}

Mejborg, Reinhold, dansk kulturhistoriker,
f. 1845, d. 1898, tog 1864 skollärarexamen och
var några år lärare, men egnade sig sedan 1874
åt studiet af husbyggnadernas utveckling, som han
behandlade i flera förtjänstfulla arbeten:
Borgerlige bygninger (1881),
Gamle danske hjem (1888),
Nordiske (d. v. s. slesvigska) böndergaarde (1892) och
Danske böndergaarde i 16:e, 17:e og 18:e aarh. (2 hftn, 1897,
afhandlande Vendsyssels skogstrak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>