Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1451-1452 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medina ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medina (i slutet af 1700-talet) med profeten Muhammeds graf, efter I. M. D’Ohssons illustr. verk.

från slutet af 1400-talet. Kristna eller judar få ej,
vid lifvets förlust, beträda M.; dock ha två resande,
schweizaren Burckhardt (1815) och engelsmannen Burton
(1853), besökt staden, förklädda till muhammedanska
pilgrimer. – Före Muhammeds tid var stadens namn
Jatrib. M. var kalifatets hufvudstad från 622 (året
för Muhammeds flykt dit) till 661 (då omajjaderna
förlade rikets residens till Damaskus). Det
behärskades sedermera än af oberoende emirer, än
af scheriffen i Mekka, sultanen i Konstantinopel,
vahhabiterna och egypterna. Turkarna ha sedan 1812
en pascha och en militärstyrka förlagda i M. –
2. Stad. Se Cittavecchia 2. – 3. [midei’nä],
by i nordamerikanska staten New York, vid
Eriekanalen, omkr. 65 km. n. ö. om Buffalo. 5,683
inv. (1910). Fabriker och sandstensbrott.
1. (J. F. N.) 3. J. F. N.

Medina, José Toribio, chilensk bibliograf, f. 1852
i Santiago, har skrifvit en rad grundläggande
bibliografier rörande litteraturen om det spanska
Amerika, vidare om boktrycket i La-Plata-länderna
(1892), de sydamerikanska medaljerna, m. m.

Medinaceli [-the’li], stad i spanska prov. Soria,
vid Ebros biflod Jalón och järnvägen emellan Madrid
och Zaragoza. 1,046 inv. (1900). Hertigarnas af
Medina Celi stamslott. M. var förr en viktig morisk
fästning. Celi är sannolikt ett iberiskt namn.
(J. F. N.)

Medina del Campo [-ka’mpå], stad i spanska
prov. Valladolid, vid spanska nordbanan, var fordom
mycket folkrik, men har nu endast omkr. 6,000
inv. Ruiner af ett gammalt kungligt slott, där
Isabella den katolska dog (1504). (J. F. N.)

Medina de Rio Seco [-ri’å se’kå], stad i spanska
prov. Valladolid, vid den ofta torra floden (däraf
tillnamnet "rio seco") Sequillo, en biflod
till Duero, och härvägen till Galicien. 5,007
inv. (1900). Vinodling. Här besegrades spanjorerna
under Blake och Cuesta 14 juli 1808 af fransmännen
under Bessières.
(J. F. N.)

Medina Sidonia [-då’nia], stad i prov. Cádiz,
33 km. ö. s. ö. om staden Cádiz. 11,040
inv. (1900). Mineralkällor. På västgoternas tid
blef staden biskopssäte (Assidonia) samt kallades af
araberna Schaduna l. Schidona. M. har gett namn åt
den hertigliga ätten Medina Sidonia, som härstammar
från Guzman el Bueno, hjälten vid Tarifa (1292).
(J. F. N.)

Medinet el-Fajum (vanl. el-Medine), stad i Mellersta
Egypten, hufvudort i prov. Fajum, på ruinerna af den
forna staden Arsinoe, vid Jusufkanalen och järnvägen
till Kairo. 37,320 inv. (1907). Bomullsväfverier,
liflig handel med spannmål, bomull, majs, frukter,
rosenolja m. m.
(J. F. N.)

Medinet el-Kasr ed-Dachel, ort. Se Dachel.

Medinet Habu, by i Öfre Egypten, prov. Kene,

Ruinen af första pylonen till stora templet vid Medinet Habu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>