Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicinska specialiteter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1449
Medin-Medina
1450
till 52,53 liter. Medimnen
delades i 48 choi-nikes.
A- M- A-
Medin, Alfred, trädgårdsman, f. 13 okt. 1841
å Högsjö i Södermanland, d. 5 jan. 1910 å
Haga vid Stockholm, gjorde grundliga studier i
trädgårdsanläggningskonst i in- och utlandet samt
var 1869-1906 stadsträdgårdsmästare i Stockholm
och uträttade synnerligen mycket till stadens
förskönande. Sålunda ordnade han Humlegården,
delvis Kungsträdgården, anlade planteringarna på
Karlavägen samt parkerna Yanadislunden, Tantolunden,
Kronobergsparken, Tegnérlunden m. fl. 1899 blef
M. led. af Landtbruksakad. C. G. D.
Medin, Karl Oskar, läkare, universitetslärare,
f. 14 aug. 1847 vid Dylta bruk, Närke, blef student i
Uppsala 1867, med. kandidat där 1872, med. licentiat
vid Karolinska institutet 1876 samt med. doktor i
Uppsala 1880, sedan han utgifvit afh. Me-ningitis
cerebro-spina-lis epidemica infantum, på grund
af hvilken han äfven utnämndes till docent i
pediatrik vid Karolinska institutet. M. blef 1883
e. o. och 1884 ord. professor i pediatrik vid
nämnda institut samt 1884 därjämte öfverläkare vid
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm, från hvilka
befattningar han tog afsked 1912, då han hyllades af
forna och dåvarande elever, som bl. a. öfverlämnade en
till hans ära slagen minnesplakett. Sedan 19C6 har han
varit ordf. i Hälsovårdsnämnden i Stockholm. M. hade
mycket omfattande praktik som barnläkare, tills han
för ett tiotal år sedan afsade sig en stor del af sin
klientel, och han åtnjuter mycket stort anseende inom
sitt fack. Redan 1880 utarbetade M. planen till en
ny barnhusbyggnad i Stockholm, och under M:s ledning
uppgjorde arkitekten E. Jacobsson förslagsritningar
till det nya etablissemanget. Efter det att M. på
uppdrag af barnhusdirektionen tagit kännedom om nyare
barnhus och barnsjukhus i utlandet, underkastades
detta förslag förnyad pröfning, som ledde till de
af professor F. G. A. Dahl slutligen fullbordade
ritningarna till det nya barnhuset, hvilket uppfördes
1883-85 vid n:r 14 Norrtullsgatan under M:s tillsyn
(se vidare A 11-männa barnhusinrättningen). Genom
flyttningen dit, till en utkant af hufvudstaden,
blef det omöjligt att vid barnhuset fortsätta den
poliklinik för barnsjukdomar, som förut hållits å det
gamla barnhuset. I samråd med prof. J. Wsern uppgjorde
M. därför förslag till en ny pediatrisk poliklinik,
som nu underhålles genom anslag såväl af staten som af
Stockholms stad. Bland M:s skrifter märkas Meningitis
tuberculosa hos späda barn (i "Nord. med. arkiv",
1883), Om den infantila paralysien med särskild
hänsyn till dess akuta stadium (därsammastädes, 1896),
Föreskrifter jör späda barns uppfödande med komjölks-
eller grädd-blandningar (1901, 4:e uppl. 1908; jfr
Barnavård), Sur le lieu dans Vorganisme ou la tu-
berculose prend naissance, quand les enjants sont
attaqués par cette maladie pendant leur premiére
année de me (i "Bulletins de la ligue nationale
suédoise contre la tuberculose", 1906), Sur la fausse
crainte de la transmission du virus tubercu-leux aux
enfants par le lait de vache (därsammastädes 1907).
K. T-dt.
Medina. 1. (Arab. El-Medina, "staden",
eller Medinet Rasul Allah, Guds sändebuds stad,
l. Medinet en Nebi, "profetens stad") Stad i
Hedjas i västra Arabien, berömd som islams andra
heliga stad på grund af Muhammeds flykt dit och
hans död där, ligger omkr. 400 km. n. om Mekka,
210 km. ö. om hamnen Janbo el-Bahr vid Röda hafvet,
på en vulkanisk högslätt 870 m. ö. h. vid västra
sidan af den bergskedja, som skiljer Röda hafvets
kustland från centralplatån. Sedan 1908 är den
medelst järnväg (Hedjasbanan) förenad med Damaskus
och snart äfven med Mekka. Stadens omgifning är en af
de bäst vattnade trakterna i norra Arabien. Lundar
af dadelpalmer och andra träd jämte trädgårdar och
sädesfält omge staden på alla sidor utom i v. M:s
befolkning, som anses uppgå till 15–20 tusen,
har ock af ålder egnat sig mera åt jordbruk än åt
handel, i motsats till hvad fallet är med invånarna
i Mekka. Den egentliga staden är omgifven af en med
torn och portar försedd fast stenmur, som bildar
en oregelbunden oval, sammanlöpande till en spets
i n. v., där det af en turkisk garnison besatta
citadellet ligger. Husen äro af sten, vanligen i
två våningar, med platta tak. Gatorna äro smala,
men snygga och delvis stensatta. Förstäderna i
s. v. intaga större vidd än den egentliga staden,
från hvilken de äro skilda genom en öppen plats,
begagnad som hviloplats af karavanerna. Omedelbart
v. om staden ligger den ryktbara kyrkogården Baki
el-Gharkad, där många af profetens följeslagare äro
begrafna. M:s förnämsta byggnad är profetens moské
(Mesdjid en-Nébi l. el-Haram), enligt sägnen byggd
på den plats, där Muhammed dog, och omslutande
hans graf. Ett besök där är för Mekkapilgrimen
en förtjänstfull handling, men icke en religiös
plikt. Moskén (se fig.) är ungefär 135 m. lång i
n. och s. och 110 m. bred samt har flera minareter
och en hög kupol öfver de heliga grafvarna. Dessa
befinna sig nära sydöstra hörnet af moskén, omgifna
af ett järngaller, så tätt inväfdt med ett nät
af mässingstråd, att man ej kan se in därigenom
utom genom några öppningar, framför hvilka böner
riktas till profeten och de andra helgonen. Rundt
om den egentliga grafven äro anbragta förhängen
af dyrbart sidentyg; emellan dessa och gallret
har lämnats ett smalt rum för besökande. Förhänget
döljer en af två pelare uppburen kammare, som uppges
innehålla Muhammeds, Abu-bekrs och Omars sarkofager;
n. därom står en mindre kammare, som anses innehålla
Fatimas sarkofag. En 2,5 m. hög trävägg, rikt målad
med arabesker, går från gallrets västra sida tvärs
igenom moskén till dennas hufvudingång, Bab el-salam,
vid södra ändan af moskéns västra sida, sålunda
skiljande grafven från predikstolen, i enlighet
med en tradition från profeten kallad Er-roda
("trädgården"). Muhammed själf skall ha arbetat på
byggandet af den ursprungliga moskén, som sedermera
flera gånger blifvit ombyggd. Den nuv. byggnaden
härstammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
