Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicinska specialiteter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att afskudda det assyriska oket, men blef besegrad
och dödad af Assur-bani-pal (omkr. 630). Han
efterträddes af sin son, den kraftfulle Huvachsatara
l. Uvakshatra (Kyaxares). I början af sin regering
hade denne att bekämpa ett nytt infall af skytiska
stammar, hvilka för en tid (Herodotos uppger hela 40
år) sägas ha gjort sig till herrar i landet. Genom
flera segerrika fälttåg utvidgade han sedan betydligt
sitt rikes område och lyckades slutligen i förbund med
Nabopolassar, den assyriske ståthållaren i Babylon,
besegra Assyrien och i grund förstöra dess hufvudstad,
Ninive (606). Under honom nådde det mediska väldet
sin högsta blomstring och sträckte sig öfver hela
Iran, Elam, Assyrien och Armenien. Men redan Kyaxares’
son och efterträdare Astyages (omkr. 595–558)
störtades från tronen af sin egen dotterson Kyros
(se d. o.), hvars fader Kambyses under medisk
öfverhöghet hade varit lydfurste öfver Persis. Därmed
ombyttes förhållandet emellan de båda länderna,
och M. blef en del af det stora persiska riket. Men
mederna intogo fortfarande en ansedd ställning vid
sidan af perserna, och hos de grekiske författarna
benämnas perserna själfva ofta meder. Af Alexander den
store eröfrades M. 330 f. Kr. och blef sedermera ett
lydland inom det vid delningen af Alexanders välde
uppkomna seleucidiska riket, hvarifrån det under
Demetrios Soter eröfrades af arsaciden Mithridates i
Partien (midten af 2:a årh. f. Kr.). M. gjorde dock
upprepade försök att återvinna sin själfständighet
och hade för någon tid en egen konung, Artavasdes,
mot hvilken den romerske triumviren Antonius
förde krig (36 f. Kr.). Från denna tid försvinner
namnet M. ur historien. – Litt.: Lenormant, "Sur la
monarchie des Mèdes" (1871), Oppert, "Le peuple et
la langue des Mèdes" (1879), Delattre, "Le peuple
et l’empire des Mèdes" (1883), och Prášek, "M. und
das haus des Kyaxares" (i "Berliner studien", 1890).
A. M. A.
Me’dier, svensk pluralis af medium (se d. o.).
Medieval 1. Mediseväl (eg. "medeltida", af lat. medium
(Evum, medeltiden), en boktryckarstil, som urspr,
är formad efter stilen i handskrifter från medeltiden
och ännu, högligen förfinad, ofta nyttjas i dyrbarare
arbeten, både som antikva och som kursiv. Under
1700-talet var medievalstilen högst allmänt i
bruk. Den utmärkes bl. a. af sina tydliga siffror,
som räcka nedom raden. (Ex: Medieval.)
Me’digo, JosefSalomoElieserdel, judisk läkare,
matematiker, filosof, resande och rabbin, f. 1591
i Kandia, d. 1657 i Prag, studerade i Padua och
anträdde sedermera .resor till Egypten, Turkiet,
Valakiet, Polen, Litauen, Ryssland, Tyskland, Danmark,
Holland o. s. v. Hans i tryck utkomna verk äro till
största delen af matematiskt och naturhistoriskt
innehåll. Jfr Abr. Geiger, "Nacheelassene schriften",
bd III. L. L.*
Medikäi (fr. médical, af lat. mefdicus, läkare),
hvad som har afseende på medicinen. - M e d
i-kalgymnastik. Se Sjukgymnastik. - Medikal
klimatologi. Se Klimatisk kurort, sp. 270.
Medikament (lat. medicame’ntum}. Se Läkemedel.
Medikamentsförråd. Se Apoteksprivilegium.
Medikamentssjukdom, med. SeHomeopati, sp. 1044.
MedikamentÖs (lat. medicamentosus), innehållande
medikament 1. läkemedel. - Medikamentösa bad
1. medicinska bad, bad, som innehålla något medikament
1. läkemedel. Se Bad, sp. 616. - MedikamentÖs
implan-tation. Se Implantation 3.
Medika’ster. SeMedicaster.
Me’diko-kirurgiska institutet. Se Karolinska
mediko-kirurgiska institutet.
Me’dikolegäl (af lat. me’dicus, läkare, och legä-lis,
laglig), hörande till rättsmedicinen (se d. o.). -
Me dikol.e gal 1. rättsmedicinsk obduktion. Se
Likbesiktning.
Mexiko-mekanisk gymnastik är en form af medicinsk
gymnastik, där maskiner och apparater åstadkomma det
annars af sjukgymnasten med handen utförda mekaniska
arbetet (manuell gymnastik). Den af doktor Gustaf
Z a n -d e r i Stockholm på 1860-talet skapade
mediko-mekaniska gymnastiken, åt hvilken han gaf
detta namn, är det första verkligt genomförda
mekaniska gymnastiksystemet för medicinskt
ändamål, om än enstaka gymnastikapparater förut
funnos. Zander-ska gymnastiken bygger i fråga om
gymnastikens fysiologiska principer, dess nytta och
användning vid sjukdomar, dess indikationer och
kontraindikationer på lingska gymnastikens grund
(se Sju k-gymnastik). Det är endast i sättet för
rörelsernas utförande, gymnastikens teknik, som de
båda metoderna, den manuella och den mekaniska,
skilja sig åt, och härvid ej heller i fråga om
de grundläggande principerna. Lings förtjänst om
sjukgymnastikens teknik är införandet af rörelsernas
lokalisering och dosering, hvarigenom det först blef
möjligt för gymnastiken att bli en vetenskaplig
läkemetod. Samma grundprinciper återfinnas i den
mekaniska metoden, där rörelsens-lokalisering,
d. v. s. begränsning till en bestämd led och dessutom
endast en bestämd rörelse i denna led, samt dess
dosering, d. v. s. noggranna af-passande efter
patientens krafter, äro strängt genomförda. Därför
skilja sig också dessa apparater lika mycket från
en "roddapparat" eller "bergbestigningsapparat"
som den svenska sjukgymnastiken öfver hufvud taget
från motsvarande sportöfningar. - De gymnastiska
"rörelserna" (i ordets vidsträcktaste bemärkelse)
indelas i tre grupper: aktiva rörelser, där patienten
själf arbetar med sina muskler, passiva rörelser,
där han förhåller sig alldeles passiv, under det
att hans leder försättas i rörelse genom inverkan
utifrån, och massagemanipulationer, bearbetning af
mjukdelarna med strykningar, friktioner, darrningar^
hackningar o. d. För alla dessa grupper finnas
apparater konstruerade. De viktigaste och mest
karakteristiska äro de, som tillhöra den första
gruppen (jfr fig. l-3). Doseringen och lokaliseringen
af den aktiva rörelsen åstadkommas i den manuella
metoden därigenom, att den sjukgymnastiska assistenten
fattar den kroppsdel, som patienten har att ! röra,
samt gör ett visst motstånd mot hans rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
