Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mecklenburger-spiegelschaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1379
Medaljong-Medborgarrätt
1380
tärhospitals- och medaljfonder (se d. o.)? under
hvars förvaltning fonden står. Dess kapital utgjordes
l jan. 1912 af 153,000 kr. C. O. N.
Medaljong (it. medaglione), medalj af ovanlig storlek;
relief, tafla eller ornament inom en cirkelrund eller
oval ram; flat och rund eller oval kapsel till ett
miniatyrporträtt, en hårlock eller något annat minne.
Medaljpensionär [-paŋ-]. Se Svärdsmedaljen.
Medaljör, stämpelskärare, medaljgravör; innehafvare
af medalj (se d. o.).
Med all gevalt. Se Gevalt.
Medan, stad nära östra kusten af Sumatra,
hufvudort i holländska residentskapet Sumatras
östkust. 13,236 inv. (1900), hvaraf 8,269 kineser.
J. F. N.
Medardus den helige (fr. Saint Médard), franskt
helgon, f. omkr. 457, d. 545, blef omkr. 530
biskop af Vermand, flyttade biskopssätet till
Noyon och blef 532 biskop äfven af Tournai. Hans
dag är 8 juni. M. är fruktbarhetens, årsväxtens,
trädgårdsskötselns och jordbrukets skyddspatron. Om
den af M. stiftade rosenfesten se d. o. Bredvid hans
graf i Soissons uppstod det under medeltiden berömda
benediktinklostret S:t Médard.
Medb, forniriska. Se Mab.
Med beröm godkänd. Se Betyg.
Medborgaren, namn på olika tidningar, som utgifvits
i Stockholm. - 1. Ett half veckoblad, efter
"Spectators" mönster, som var filantropernas och
mystikernas organ gentemot "Stockholmsposten" och
som utgafs af swedenborgaren protokollssekreteraren
K. F. Nordenskjöld från 24 sept. 1788 till 6
febr. 1790 (då tidningen indrogs) och sedermera
från 6 okt. 1792 till 3 april 1793 (då den ånyo
förbjöds). Den utkom först i oktavblad om 8 sidor,
men från jan. 1790 i 4-sidiga kvartblad. - 2. En
half-veckotidning, som utgafs juni 1829-juli 1832
af J. G. Hierta med K. H. Anckarsvärd som den
förnämste medarbetaren. Tidningen råkade 4 gånger
ut för indragningsmakten, men uppstod för hvarje
gång inom kort under något ändrade namn ("Svenske
medborgaren", "Den svenske medborgaren" o. s. v.) I
densamma afhandlades mest politiska frågor i en
frisinnadt konstitutionell anda. - 3. En folktidning,
som uppsattes i sept. 1870, med P. Thomasson som
namngifven utgifvare. Den utkom till en början l gång
i veckan, men 1873-76, under A. Anderson-Edenbergs
ledning, 2 ggr i veckan ("Svenska medborgaren")
och redigerades då i landtmannapartistisk anda.
Medborgarkrona, hos grekerna, särskildt
lacede-monierna och atenarna, ett
lysande utmärkelsetecken, som utdelades åt
medborgare, som gjort sig väl förtjänta om det
allmänna. Medborgarkronan bestod först af friska
olivkvistar, men förfärdigades sedermera af
guld. Den kunde utdelas af folket samt af rådet
och åtskilliga andra korporationer. - Den romerska
medborgarkronan (coröna cwica; se Coröna 3) bestod af
en eklöfskrans samt gafs som hederstecken åt den, sr.m
i en drabbning räddat en kamrats lif och dödat hans
motståndare. Senaten gaf Augustus en medborgarkrona,
och med anledning däraf förekommer denna prydnad ofta
på mynt från kejsartiden.
Medborgarrätt (lat. jus civitatis), jur., innebär
i vidsträckt bemärkelse rättslig samhörighet
för en viss person med ett visst statsfolk såsom
medlem af detsamma. Denna rättsliga samhörighet
har två sidor, en yttre, folkrättslig, och en inre,
statsrättslig. Den förra betecknas som statsborgarskap
1. nationalitet, den senare som medborgarskap
1. medborgarrätt i inskränkt bemärkelse. Enhvar, som
vistas inom en stats gränser, blir, så länge vistelsen
varar, denna stats tillfällige undersåte. Bosätter
han sig inom staten och sålunda där vinner domi-cil,
blir det personliga undersåtsförhållandet starkare;
erhåller han rätt att besitta fastighet eller inneha
ämbete, öfvergår han till de s. k. forenser-nas
klass och uppnår verkligt stats- och medborgarskap,
så snart undersåtsförhållandet blifvit så fast,
att personen icke ens genom att resa ur landet eller
annorstädes taga hemvist omedelbart upphör att vara
samma stats undersåte. De fakta, hvarpå uppkomsten
af ett dylikt stats- och medborgarskap kan grundas,
äro af olika slag: familjerättslig anhörighet såsom
biperson med annan som hufvudperson i statsborger-ligt
afseende, samhörighet med det land, som utgör
statens faktiska underlag, upptagningsbeslut genom
statsmyndighet. Genom upptagningsbeslut uppkommer
naturalisation (se d. o.), hvilken förutsätter
ansökan därom af någon, som själf är hufvudperson,
men kan afse såväl denne ensam som med honom förbundna
bipersoner.
Den familjerättsliga anhörigheten grundar
statsborgarskap för hustru och minderåriga barn på
det sätt, att kvinna, som gifter sig med utländsk
man, därigenom regelmässigt förlorar sitt dåvarande
statsborgarskap och i stället vinner sin mans; enligt
svensk rätt förlorar svensk kvinna i dylikt fall sitt
svenska statsborgarskap, vare sig hon vinner mannens
eller ej, hvilket beror af lagen i hans hemland,
och likaså vinner utländsk kvinna, som gifter sig
med svensk man, svenskt statsborgarskap, vare sig hon
enligt sitt hemlands lag förlorar statsborgar-skapet
eller ej. - Dör mannen, bibehåller hustrun hans
statsborgarskap, så länge hon ej förvärfvar annat vare
sig såsom därefter själf hufvudperson eller genom nytt
gifte. Förändrar mannen i lifstiden nationalitet,
följer i regel hustrun med, så vida ej ändringen
beror af utflyttning och hustrun kvarstannat i
det förra hemlandet. Barn för-värfva, om de födas
i ett giltigt äktenskap, sin faders nationalitet
och följa sedermera fadern, tills de blifva myndiga
enligt dennes hemlands lag; dör fadern under barns
minderårighet, blir barnet liksom modern hufvudperson
och kan ej ändra nationalitet genom t. ex. moderns
omgifte med utlänning. Barn, som födes utom äktenskap
eller i ett icke lagligen erkändt äktenskap, följer
på liknande sätt modern i st. f. fadern, dock ej om
modern gifter sig med utländsk man, som ej är barnets
naturlige fader, hvaremot moderns möjliga giftermål
med fadern och barnets däraf beroende legitimation
äfven medför för detsamma förvärf af faderns
statsborgarskap. Beträffande s. k. ofullkomnade
äktenskap torde som regel få anses, att barn i sådant
anses som oäkta i nationalitets-afseende, så vida
ej föräldrarna sammanlefva just i faderns hemland
och detta erkänner sammanlef-naden som ett äktenskap
eller i allt fall betraktar barnet som äkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
