Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meaux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Mecheln-Mechitarister
136-1
blef. M. var 1877-82 borgarståndets bankofulimäk-tig
och kallades till medlem af flera af regeringen
tillsatta kommittéer, bl. a. kommittén för utarbetande
af förslag till näringslag, dissenterlag, förordning
om litterär eganderätt, kommittén för mynt-reformen
(1876) och 1879-80 års skattekommitté, hvars
maktpåliggande arbete han som ordf. ledde. Han
utnämndes 1882 till senator och biträdande chef i
kejs. senatens finansexpedition, i hvilken egenskap
han vid 1885 och 1888 års landtdagar vid flera
tillfällen förde regeringens talan hos ridder-skapet
och adeln. Han var 1887 förordnad att i Madrid
bevaka Finlands intressen vid uppgörandet af en ny
handelstraktat mellan ryska riket och Spanien. 1888
blef han chef för handels- och industriexpeditionen
i k. senaten. En af M. författad redogörelse för
Finlands statsrätt och samhällsskick ingick i
Marquardsens "Handbuch des öffentlichen rechts"
(1889), Das staatsrecht des grossfursten-thums
Finland. I juni 1890 fick M. på begäran afsked,
hvilket stod i samband med den konflikt, hvari han
med anledning af de s. k. föreningsreformerna råkat
med generalguvernören von Heiden. Han var därefter
direktör i Föreningsbanken 1893 -96 och ordf. i dess
bankoutskott 1896-1903. Vid 1890-talets landtdagar
valdes han till ordf. eller led. i de viktigaste
utskotten, bl. a. till ordf. i värnpliktsutskottet
1899 och i statsutskottet 1900. Det illustrerade
verket "Finland i 19:e seklet" ut-gafs 1893-94 på
många språk under hans ledning. Tillika tog han som
publicist till ordet för att försvara Finland mot de
allt starkare ryska unifie-ringssträfvandena. 1898
skref han i "Finsk tidskr." Fortsatta angrepp mot
Finlands rätt (öfv. på ry. i "Yjestnik Jevropi"),
och 1903 utgaf han Till frågan om Finlands autonomi
och grundlagar, en kritik af en af N. D. Sergejevskij
utgifven broschyr, samt Herr v. Plehwe och den finska
frågan. Under tillfällig vistelse i Stockholm förbjöds
honom i maj
1903 att återvända till Finland. I början af dec.
1904 erkändes han dock berättigad att som
huf-vudman för sin ätt bevista den då sammankallade
landtdagen och infann sig i Helsingfors, där han
vid landtdagen blef ordf. i statsutskottet och
det för de politiska frågorna tillsatta särskilda
besvärsutskottet. Efter "storstrejken" blef M.
dec. 1905 utnämnd till vice ordf. i senatens
ekonomidepartement och var därigenom chef
för den inhemska regeringen, hvars program gick
ut på försoning mellan partierna och omfattande
lagstiftningsarbeten. Han hade andel i genomförandet
af 1907 års landt-dagsordning. Reaktionens seger
i Ryssland föranledde hans entledigande i maj
1908. 1910 och 1911 valdes han till landtdagsman som
medlem af Svenska folkpartiet och var 1910 ordf. i
grundlagsutskottet samt 1911 i statsutskottet.
På svenska, finska och ryska publicerade han: Olika
meningar i rysk-finska frågor (1908), I fråga om ett
närmare ordnande af de rättsliga förhållandena mellan
Finland och Ryssland (1909) och Den ryska lagen af
den i7 (30) juni 1910 ang. ordningen för utfärdande
af Finland berörande lagar och förordningar af allmän
riksbetydelse (1910). M. var ordf. för Helsingfors
stadsfullmäktige 1875, 1876, 1878 och 1892 .-99.
Han promoverades 1893 af Uppsala universitet till
filos, hedersdoktor och är medlem af Finska Vet. soc.,
Vet. o. vitt.-samh. i Göteborg (1890),
Landtbruksakad. (1898), Vet. soc. i Uppsala
(s. å.) och Vet. akad. (1902). Bland tidskrifter och
tidningar, i hvilka han verksamt medarbetat, må nämnas
utöfver de ofvan nämnda "Le Temps" och "1’Indépendance
beige". M. G. S.
Mecheln (flarn. Mechelen, fr. Malines), stad i
belgiska prov. Antwerpen, vid floden Dyle och en
från Louvain till Antwerpen gående kanal. 59,372
inv. (1910). Staden är försedd med välbyggda hus,
breda gator, vidsträckta promenader och trädgårdar,
men den saknar lif och rörelse, ehuru den är belägen
vid en af de största järnvägsknutarna i Belgien. Säte
för kardinalen-ärkebiskopen, Belgiens primas.
Katedralen i Mecheln.
Katedralen, S:t Rombaud (se fig.), påbörjad under
1100-talet, fullbordad under 1400-talet, utmärker
sig hufvudsakligen genom storlek och har åtskilliga
konstverk; det ofullbordade tornet, 99 m. högt
(det var ämnadt att bli 167 m.), är synligt vida
omkring. - Staden har två prästseminarier, gymnasium,
botanisk trädgård, ett obetydligt museum (i de
gamla klädeshallarna) samt ett värdefullt stadsarkiv
jämte bibliotek (i det gamla Schepenhuis, 1474-1618
säte för stora rådet). M:s industriella verksamhet,
fordom mycket stor, har varit stadd i tillbakagång,
men har på senare tider åter tilltagit och består
hufvudsakligen i lin- ochhampspinnerier, tillverkning
af ylletäcken, spetsar (points de Malines), möbler,
läder, öl m. m., hvarförutom staten där har stora
verkstäder för järnvägsmateriel. - M. hette under
medeltiden Machlinia 1. Malinas och uppstod under
700-talet omkring S:t Rombauds kloster. Det kom
915 till biskoparna af Liége, i hvilkas namn det
styrdes af den mäktiga släkten Berthold till 1333, men
tillhörde sedermera hertigarna af Brabant. Napoleon
I lät 181)4 rasera fästningsverken och lade M. till
franska dep. Deux Néthes, hvars hufvudstad var
Antwerpen. (J- F. N.)
Mecheln, en hönsras. Se Höns.
Mechernich, by i preussiska reg.-omr. Aachen
(Rhenprovinsen). 3,353 inv. (1905). Stora bly-grufvor,
som bearbetats sedan urminnes tid, blyhytta, mekanisk
verkstad. J. F. N.
Mechitari’ster, en armenisk-katolsk kongregation,
leder sitt upphof från en armenisk munk Manuk, hvars
klosternamn var Mechitar ("tröstare"). Denne ovanlige
man, f. 1676 i staden Sebaste (Sivas)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
