Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Maya-Mayavaram
1332
underklass är hans främsta område, hans raska
ögonblicksbilder äro fulla af karaktär och drastisk
komik. Han medarbetade framför allt i "Punch",
innan bröstlidande bröt hans krafter. Han utgaf
teckningssamlingar 1897 och 1900. Efter hans död
utkom 1904 "The Phil May folio" med lefnads-teckning.
G-g N.
Mäyä, ind. myt. (eg. trolldom, underkraft; bländverk,
sken), är i den äldre litteraturen, särskildt
i "Rigveda", den gudarnas, särskildt Varunas,
öfvernaturliga kraft, hvarigenom de framstå som
frambringare af allehanda öfvernaturliga verkningar
(allmakt, allvetenhet o. s. v.). Mäyä är hos gudarna
hvad brahman eller den helijra trollformeln är hos
bramanerna. Denna öfvernaturliga makt får såväl hos
gudarna som hos de onda väsendena (Asura) karaktär
af bländverk, hvarigenom de behärska sin värld. Hos
asuraerna blir mäyä för-därfbringande bländverk,
illusion. I och med att hrahman upphöjes till
absolut världsprincip, blir världen dess mäyä,
uppfattad som en illusion af det absoluta, som
liksom en trollkarl frambringar illusioner i alla
dess i naturen framträdande former. M. - urspr,
tillhörande FeJcmta-filosofien - blir sålunda med
tiden detsamma som naturen, materien (prakrti),
som vid sidan af sig har såsom dualistisk person
purusa, "anden" (i Sänkhyafilosofien). I hinduismen
är mäyä den kvinnliga principen i tillvaron och
blir sålunda ibland beteckning för det osanna och
onda i världen. I skaldens skildring blir mäyä en
världsalltets väfverska i en spindels skepnad eller
en skön beslöjad kvinna, hvilken i sin slöjas veck
och skuggor visar de skapade väsendenas bilder.
K. F. J.
Maya, med. Se Yoghurt.
Maya 1. M a y a f o l k e n, det gemensamma namnet på
flera sinsemellan nära befryndade stammar i Yucatan,
innefattar i vidsträcktare bemärkelse äfven flera
andra språkligt besläktade stammar i Mexico och
Central-Amerika, såsom huastekerna m. fl. Se
I n d i a n e r, sp. 498-499, och Mayaspråken.
C. V. 11.
Mayafolken. Se May a.
Mayaguez [-jage’th], hamnstad på västra kusten af
ön Porto Rico, vid mynningen af floden M. 15,187
inv. (1899). Stor kaffe- och tobaks-export.
J- F- N.
Mayapple [méYäpl], löt. Se Podophyllum.
Mayaspråken, en själfständig grupp amerikanska språk,
som väl förete en viss morfologisk öfverensstämmelse
med aztekiskan (se N a h u a 11), men dock ej
äro besläktade med något annat språk, omfatta de
dialekter, som talas af mayafolken i detta ords
vidsträcktare mening (se Indianer, sp. 498-499). De
förnämsta och mest kända af dessa språk äro maya
(karibeh) i Yucatan, wasteka (huaxteka, huasteka)
på Mexicos östra kust samt kil&e (vanligen skrifvet
quiche, ej att förväxla med quichua 1. kechua i
Peru) med mame lacandon och peten i Guatemala och
pokontti i Honduras, chaniabal i Chiapas o. s. v. Till
mayaspråket höra med all säkerhet äfven de ännu icke
tolkade hieroglyfiska inskrifterna på fornlämnin-garna
i Yucatin. Dessa läsas nedifrån uppåt, och raderna
följa hvarandra från höirer till vänster. Manuskript
med samma skriftecken på bastremsor, hoplagda i
bokform, finnas i Dresden.
En om händelserna 1511-18 (i Yucatan) handlande
krönika, författad af en infödd maya, som öfvergått
till kristendomen (då kallad Pablo Pech) är utg. och
tolkad af de Charency i "Chrestomathie Maya"
(1891). Äfven andra strax efter spanjorernas ankomst
författade skrifter finnas. Det för alla mayaspråk
gemensamma fonetiska systemet omfattar 5 vokaler
(a, e, t, o, M), vidare fe, t, p; b, w, m, w; j,
J, s, s (tyskt sch), ch samt affrika-torna £s, ts,
hvartill kommer i kitse (quiche) g, r, i wasteka g,
d och i maya dz, dz. Grammatiskt genus saknas, men
vid nomen göres skillnad emellan ord, som beteckna
lefvande eller dödt; blett de förra ega särskild
pluralform. Nomin. och ackus. betecknas genom ordens
ställning till verbet och genit. (såsom i nahuatl
och mandespråken) genom possessivt prefix för 3:e
pers. framför det styrande ordet, t. ex. maya upok
Petlo, "hans-hatt Peter" (Peters hatt). Adjektivet
föregår subst. och är oföränderligt, t. ex. uts u-pok,
"hans vackra hatt". På samma sätt uttryckas alla
andra possessiv med prefix, t. ex. maya in-dzak,
"min bädd". Personalböjningen i verbet sker dels med
suffigerade, dels med pfefigerade pronominalstam-mar,
t. ex. maya: nak-en, "jag uppstod", nak-etS, "du
uppstod", nak-i, "han uppstod", pokontsi: kin-ki, "jag
talar", ti-ki, "du talar", in-ki, "han talar". Tempora
bildas dels med suffix, dels med prefix, t. ex. kitse:
logo, "älska", imperf. (med, -m) nu-logo-m, "jag
älskade", a-logo-m, "du älskade", pres. (med ka-
och ch) ka-nu-logo-ch, "jag älskar", k-a-logo-ch, "du
älskar" etc. Objektiv-konjugationen, ej så utvecklad
som i nahuatl, finnes blott vid pronominalt objekt,
som då får sin plats emellan tempusprefixet och
subjektet, t. ex. kitse: pres. k-at-nu-logo-ch,
"dig jag älskar", k-in-a-logo-ch, "mig du älskar"
etc. Af härledda stammar förekomma transitiva,
intransitiva och passiva, hvilka bildas med olika
suffix, t. ex. kitse: pres. träns, ka-nu-logo-ch,
"jag älskar", pres. inträns. ka-nu-logo-n,
pres. pass. ka-nu-logo-§. - Af maya-litteratur må
nämnas Povol-vuh (kitse-stammarnas nationalkrönika,
utg. af Scherrer, 1857, och Bras-seur de Bourbourg,
1861); Brinton, "The books of Chilam Balam, the
prophetic and historic re-cords of the mayas of
Yucatan" (1882), "The raaya chronicles", utg. af
Brinton (1882). - Jfr Ruz, "Grammatica yucateca"
(1844), Perez, "Dic-cionario de la lengua maya"
(1866-77), Br. de Bourbourg, "Grammaire de
la langue quichée" (1862) och "Dictionnaire,
grammaire et chresto-mathie de la langue maya"
(1872), Orozcoy Berra, "Geografia de las lenguas de
Mexico" (1864), Plongeon, "Vestiges of the Mayas"
(1882), Adam, "Étude sur six langues américaines"
(1879), Seler, "Das konjugationssystem der mayavölker"
(1887), Stoll, "Die sprache der Ixilindianer", "Die
maya-sprachen der Pokomgruppe" (1885-96; jfr äfven
"Zur ethno^raphie der republik Guatemala",. 1884),
"de Charency, "Mélanges de philologie et de
paléographie américaine" (1894), och Bowditch,
"Memoirs ön the maya language and antiquities"
(1900-01). n-A-
(K. F-J.)
Mayavaram [ma’jävaräm], stad i brittiska Indien,
distriktet Tanjore, presidentskapet Madras, vid
floden Cauvery. 24,276 inv. (1901). Tillverkning af
ett slags fina bomulls- och sidentyger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
