Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maximilian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fysiker, f. 1831, d. 1879 som professor i
experimentalfysik i Cambridge, var där 1871-78 ifrigt
verksam för Cavendishlaboratoriets iståndsättande och
utvidgning. 1860 erhöll han Rumfordmedaljen för flera
värdefulla undersökningar rörande färgförnimmelserna
och färgblindheten. Året förut hade han i Cambridge
erhållit Adams pris för en astronomisk afh.,
Ön the stability of Saturn’s rings. En bland M:s
viktigaste undersökningar rörde sig kring den moderna
s. k. kinetiska gasteorien. Andra förtjänstfulla
arbeten af M. äro en sorgfälligt utarbetad uppsats om
de magnetiska kraftlinjer-na, Ön Faraday’s lines of
force (1856), vidare en schematisk framställning af
värmeläran, Theory of heat (1872), och den elementära
afh. M ätter and motion, hvilket arbete behandlar hvad
man kallar "kropparnas allmänna egenskaper" och anses
som det förnämsta i sitt slag. Märkligast är dock
M:s verksamhet på elektrieitetslärans område, där han
genom sitt snillrika arbete Treatise ön elec-tricity
and magnetism (1873) har lagt grunden för den moderna
behandlingen af elektricitetsläran. Han visade där,
att de optiska företeelserna kunna uppfattas som
elektromagnetiska fenomen. Hans åsikter vunno först
föga beaktande, till dess de upptogos af Helmholtz,
och dennes lärjunge H. Hertz (se d. o.) gaf en
experimentell bekräftelse af deras riktighet.
(S. A–s.)
Maxwelltown [mäkswoltaun], förstad till Dumfries (se d. o.).
May [méi´], astron., en af småplaneterna.
May [méi´],Alfred, engelsk språklärare,
f. 1804 i London, d. 1878 i Stockholm, hade några år egnat sig åt
undervisning, då han 1831 kallades till Sverige som
lärare vid Hillska skolan å Barnängen. Han innehade
denna tjänst, till dess skolan upplöstes, 1846, och
egnade sig därefter helt åt den enskilda undervisning,
som han 1836 börjat utöfva i Stockholm. Oskar I
tog lektioner af M. 1841-43 (som kronprins) och
1854-56, hvarjämte äfven konungens tre äldsta söner
och prinsessan Eugenia tillgodogjorde sig hans
språkundervisning. M. utarbetade bl. a. Lärobok
i engelska språket (1834; 12:e uppl. 1872),
Samtalsöfningar på engelska och svenska (1839; 7:e
uppl. 1872), A course of english reading compiled
from populär writers (1841; 6:e uppl. 1888), A
practical grammar of the swedish language (1849; 6:e
uppl. 1893), An english grammar for the upper classes
(1861), Öfningar för öfversättning från svenska
till engelska (1862), handböcker, af hvilka de tre
förstnämnda under några årtionden i Sverige så godt
som ensamma användes vid elementarundervisningen i
engelska språket.
(J.C.)
May [me], John Gustaf, försäkringsman,
musikfrämjare, f. 3 nov. 1860 i Stockholm, genomgick
Schartaus praktiska handelsinstitut där, anställdes
1877 vid E. Samsons försäkringskontor och
blef 1881 kamrerare i det nybildade
olycksfallsförsäkringsbolaget "Fylgia", det
första svenska. Han idkade ett uppmärksammadt
skriftställarskap i försäkringsfrågor samt utgaf
1890–1902 årligen det statistiska arbetet Meddelanden
angående försäkringsväsendet i Sverige. 1902 utnämndes
M. till öfverdirektör och chef för den nyinrättade
Riksförsäkringsanstalten. Han har där utvecklat en
omfattande organisatorisk verksamhet, bl. a. för
utvidgande af anstaltens arbetsfält. Under hans
chefstid har anstalten ock fått sig ålagda flera
nya arbetsuppgifter, såsom olycksfallsförsäkring för
fiskare, bestämmandet af ersättning åt värnpliktige
m. fl. vid ådragna sjukdomar och olycksfall under
tjänstgöring, förvaltningen af Barnmorskornas
pensionsanstalt. M. har vidare i in- och utländska
publikationer behandlat sociala försäkringsfrågor
samt representerat Sverige vid flera kongresser
för socialförsäkring m. m. i utlandet. M. stiftade
1905 jämte yrkesinspektören T. Fürst Föreningen
för arbetarskydd (se d. o.) och har alltsedan dess
varit dennas ordf. På hans initiativ tillkommo
de nordiska arbetarförsäkringskongresserna, som
hittills hållits i Köpenhamn 1907 och Stockholm
1910. - M. har varit sekreterare i Fil-harmoniska
sällskapet (se d. o.) 1887–91 och i Sällskapet
för svenska kvartettsångens befrämjande 1891–1903;
han stiftade jämte T. Aulin och V. Stenhammar 1902
Konsertföreningen (se d. o.), hvari han alltifrån
början varit ordf., liksom ock i den af honom
bildade Franz-Berwald-stiftelsen. Han åvägabragte
äfven svenska orkesterkonserten i Trocadéropalatset
i Paris 1900 och har tagit verksam del i anordnandet
af de svenska konserterna i tyska städer 1908–12 samt
den svenska musikfesten i Dortmund juni 1912 (se
Marteau, H.). M., som sedan 1898 varit revisor i
K. teaterns a.-b., lär ha fått sig erbjudet chefskapet
vid K. operan, när A. Burén lämnade detsamma 1907.
May [méi], sir Thomas Erskine, engelsk
skriftställare, f. 1815, d. 1886, anställdes 1831 som
biträdande bibliotekarie i underhuset, där han 1856
blef andre och 1871 förste sekreterare. Från denna
tjänst tog han afsked 1886 och upphöjdes då till
peer under namnet lord Farnborough. M. utgaf bl. a. A
treatise upon the law, privileges, proceedings, and
usage of parliament (1844; flera uppl.), hvilken
skrift gäller som auktoritet, Constitutional
history of England since the accession of George
III, 1760-1860 (3 bd, 1861-63; senaste uppl. 1902),
utgörande en fortsättning af Hallams stora arbete,
och Democracy in Europé; a history (2 bd, 1877).
May [maj], Karl, tysk författare, f. 1848, d. 1912,
författade ett mycket stort antal spännande rese-
och äfventyrsberättelser, högt älskade i pojk-världen
(t. ex. "Vesterns hjeltar" 1892, "Svarte mustangen"
1900 m. fl., som Öfversatts till sv.). M. hade under
sitt växlingsrika lif bl. a. deltagit i och blifvit
dömd för stråtröfverier.
May [méi], Phil, engelsk karikatyrtecknare, f. 1864
i Leeds, d. 1903, försökte sig som dekorationsmålare,
skådespelare, tecknare, begaf sig till Australien,
var i tre år tecknare i en tidning i Sydney, återkom
till London 1890 och vann då anseende som en af de
ypperste tecknarna i England. Gatlifvet och dess
typer af såväl öfver- som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
