Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ma-tuan-lin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1287
Maulmain-Maupassant
1288
efter en släkting antagit namnet M. Fox M. var
liberal underhusledamot 1835-37 och 1838- 52,
understatssekreterare i inrikesministeriet 1835 -41,
en kortare tid 1841 vicepresident i handelsministeriet
samt krigsminister i Russells ministär 1846-52 och i
Palmerstons 1855-58. Hans förvaltning af detta ämbete
under senare delen af Krimkriget ådrog honom häftiga
angrepp för svagheter i arméns organisation. Utdrag
ur hans korrespondens, "Panmure papers" (2 bd, 1908;
utg. af sir George Douglas), utgöra en värdefull
källa för slutet _af Krimkrigets historia. V. S-g.
Maulmain [målmåYn], M a u l m e i n, M o u 1-ra a i
n, Malmen, stad i Nedre Burma, distriktet Amherst,
vid vänstra stranden af Salween, 45 km. från dess
utlopp i Martabanviken, midt emot den förfallna
staden Martaban. 58,446 inv. (1901). M. har
stora regeringsbyggnader, många skolor och ett
par tryckerier, en protestantisk och en katolsk
kyrka. M. anlades 1826 och är den förnämsta
handelsstaden i landet näst Rangoon. Exporten
består mest af trävaror, ris och bomull, jämte
färgämnen, kautschuk, elfenben m. m. M. är
medelpunkt för den amerikanska baptistmissionens
verksamhet bland burmanerna, men äfven andra, såväl
protestantiska som katolska, missioner verka där.
(J- F. N.)
Maulmein [målmäYn]. Se Maulmain.
Mauna Haleakala [maorna haläakala’]. Se M a u i.
Mauna Kea [mao’na kä’a], "Hvita berget", högsta
berget på ön Hawaii (se fig. i Hawaii och kartan
till Hawaiiöarna) i dennas nordöstra del, är en
för längesedan slocknad vulkan af 4,208 m. höjd,
hvaremot det sydligare belägna, 4,168 m. höga Mauna
Loa l. M. Roa ("Stora berget") har täta utbrott. Den
största af Mauna Loas kratrar, Moku-a-weo-weo,
är 4,200 m. i genomskärning. Jfr Kilauea.
(J. F. N.)
Mauna Loa [mao’na lå’a]. Se Mauna Kea.
Maund [märnd], eng. (ind. o. pers. män, af sanskr. ma,
mäta), indisk handelsvikt, mycket växlande efter
olika orter och varor, som brittisk-ostindisk t u
11 v i k t = 100 engelska pound troy-vikt = 822/v pd
avoirdupois = 37,3 kg., medan faktorimaund är = 742/s
pd avoirdupois = 33,87 kg. Se vidare Indien, sp. 516.
Maunder [må^do], Edward Walter, engelsk astronom,
f. 12 apr. 1851 i London, sedan 1873 anställd vid
observatoriet i Greenwich, där han varit sysselsatt
i synnerhet med solundersökningar. Han har deltagit
i solförmörkelseexpeditioner: 1886 till Västindien,
1896 till Lappland, 1898 till Ostindien, 1900
till Algeriet, 1901 till Mauritius och 1905 till
Canada. Särskildt bekanta äro hans undersökningar
öfver solkoronan, solens rotation och solfläckarnas
samband med de magnetiska stormarna, men han har
utfört värdefulla arbeten äfven inom planet- och
fixstjärnastronomien. B-d.
Maunoir [månwär], Charles Jean, fransk geograf,
f. 1830 i Toscana, d. 1901 i Paris, souschef vid
franska krigsarkivets kartografiska afdelning, var
1867-96 generalsekreterare i geografiska sällskapets
i Paris centralutskott och redigerade sällskapets
"Bulletin". I denna samt i "Journal des sciences
militaires" och andra facktidskrifter offentliggjorde
han en mängd värdefulla uppsatser,
särskildt rörande topografiens historia. Han utgaf ock
"Rapports annuels sur les progrés de la géo-graphie
1867-92" (3 bd, 1895-98) och med Du-veyrier den
nya följden af "Année géographique" (1878-80). _
Wbg.
Ma’unu Mälmanen. Se K. M. Creutz.
Maupas [måpä], Charlemagne E m i le d e, fransk
politiker, f. 1818, d. 1888, tog som polisprefekt i
Paris viktig del i statskuppen 1851. Han belönades med
polisministersämbetet samt var, sedan detta ämbete af
skaffats (juni 1853), en kort tid ambassadör i Neapel
och 1860-66 prefekt i dep. Bouches-du-Rhone. 1853
utnämndes han till senator. Han utgaf Mémoires sur
le second empire (1884-85).
Maupassant [måpasa7], Henry René Albert Guy de, fransk
författare, f. 5 aug. 1850 på slottet Miromesnil i
Normandie, d. 6 juli 1893 i Auteuil, var ättling
af en gammal lothringsk adelsfamilj ; modern var
syster till skaldon Alfred de Poittevin. Föräldrarna
skildes tidigt, och den intelligenta och litterärt
intresserade modern, en barndomsväninna till
Gu-stave Flaubert, ledde sonens uppfostran. Hans
barndom förflöt vid Normandies kust, där M. insöp sin
kärlek till naturen och lärde känna dessa normandiska
typer, som han sedan så gärna skildrade. Adertonårig
inträdde han 1868 i M-arinministeriet, men öfvergick
1878 till kultusministeriet. Han saknade emellertid
intresse för ämbetsmannabanan. Redan tidigt vaknade
hans lust för litteraturen, som närdes af moderns
ungdomsminnen. Flaubert omfattade honom med en
faders kärlek, kritiserade strängt hans första
omogna försök, inpräntade i hans sinne sina egna
konstnärliga principer, lärde honom att genom aldrig
tröttnande observation söka uppfånga det förut icke
iakttagna och därför nya och att återge det så, att
det skildrade fenomenet skiljer sig från alla andra
och blir individuellt och enastående. Framför allt
afhöll han honom från att debutera för tidigt. Från
midten af 70-talet meddelade dock M. under hvarjehanda
pseudonymer (oftast Guy de Yalmont) smärre bitar
åt tidningar och tidskrifter, och 1879 fick han
uppförd en dramatisk bagatell, Histoire du vieux
temps. Hans verkliga debut inföll dock först 1880
med diktsamlingen Des vers. Den har obestridligen
ett originellt skaplynne och väckte uppseende kanske
ej minst därför, att den hotades med ett åtal för
osedlighet (hufvudsakligen på grund af dikten Le
mur), som dock af styrdes genom inflytelserika
vänner. M. insåg sedan själf, att hans talang låg
mera för prosan, i all synnerhet sedan han samma
år ut-gifvit novellen Boule de suif (i "Soirées
de Medan"). Med denna novell, som utmärktes genom
skarp observationsförmåga och ypperlig prosastil,
slog M. igenom och intog sin plats som en a! den
naturalistiska skolans förnämsta repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
