Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matthew ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1279
Mattis-Mattu
1280
Mattis, pseudonym för fru U. H. M. L u n d-s t rom
(se d. o.).
Mattlummer, bot., namn på Lycopodium clava-tum L.
Mattmar, socken i Jämtlands län, Offerdals
tingslag. 12,738 har. 1,290 inv. (1911). Annex till
Alsen, Härnösands stift, Jämtlands västra kontrakt.
Matto Grosso [grå’sså], Ma’to grosso (port., "stora
skogen"), stat i Brasilien, gränsar i s. v. till
Bolivia (gräns: floden Guaporé), i s. till Paraguay
(gräns: Rio Apa), i ö. till staterna Goyaz (gräns:
floden Araguaya) och São Paulo (gräns: floden Alto
Paraná). Näst Amazonas är M. Brasiliens största stat
med en areal af ung. 1,5 mill. kvkm. (d. v. s. 3,3
gånger Sveriges ytvidd). Befolkningen utgör
endast omkr. 140,000 pers., hvaraf nära 30
proc. hvita, d. v. s. 9 pers. på 100 kvkm. (utom
indianbefolkningen, hvars antal är okändt). Landets
södra del är ett lågland, som omfattar vidsträckta
kärr (pantanaes) och vidt och bredt öfversvämmas
hvarje regntid (årets början). Mellersta delen, som
är vattendelare mellan de norrut och söderut gående
floderna, är ett klippigt land (mest sandsten) med
flera platåer, som terrassformigt höja sig öfver
hvarandra till 400–600 m. ö. h. Högsta punkten
ligger österut från hufvudstaden Cuyabá (Cuiabá)
och uppskattas till nära 950 m. Där upprinna Tapajóz
och Xingú (mot n.) och Paraguay (mot s.). Utom
Paraguay nedanför staden Corumbá äro inga floder
segelbara hela året för större farkoster. Området
n. om vattendelaren, största delen af staten, saknar
nästan alldeles civiliserad befolkning. M:s klimat är
mycket hett; medeltemperaturen är 24° C.; dock sjunker
temperaturen under den kyliga, från s. v. blåsande
pampero under 12–14° och stiger under nordliga
vindar till 30°. Växtligheten uppträder liksom i
Brasiliens öfriga centrala stater öfvervägande som
campos cerrados, d. v. s. gles lågskog eller hagar med
stenig, ofruktbar mark, omväxlande med campos limpos,
d. v. s. mera ängslika betesmarker, och till mindre
del som tropisk skuggskog, särskildt längs alla större
och mindre strömmar. Kring Paraguays och Guaporés
gemensamma källområde ligger den sammanhängande,
delvis försumpade urskog, som uppges vara upphofvet
till statens namn. Den forna hufvudstaden, Matto
grosso l. Villa bella, som är belägen i detta
distrikt, öfvergafs 1820 för sumpfebrarna och
är nu förfallen. Den nuv. hufvudstaden Cuyabá
(se d. o.) har sundt och vackert läge bland
"cerrados" nära vattendelarens sydkant, 219
m. ö. h. Statens näringsgrenar äro få och svagt
utvecklade. Jordbruket (på skogsröjningarna) lämnar
alla tropiska produkter, men ger intet öfverskott
till utförsel. Boskapsskötseln i södra delen medger
någon export af hudar och slaktdjur. Mera inbringande
produkter äro kautschuk och ipecacuanha samt något
matte och guaraná. Mineraltillgångarna anses vara
betydliga, men äro föga kända. Guld vanns mycket under
kolonialtiden. Guldproduktionen har dock småningom
upphört, men är nu på väg att åter upplifvas,
särskildt kring Cuyabá.
C. Lmn.
Mattoir [-t<wär], fr. Se K r i 11 e c k n i n
g s-maner.
Ma’tton, Ida Elisabet, skulptris, f. 24 febr. 1863
i Gäfle, studerade vid Tekniska skolan i Stockholm
1882-86 och i Paris från 1887. Hon har utfört såväl
statyer som porträttbyster och grupper i marmor
- / vågor (byst, utställd 1897), Förtroendet
(dubbelbyst, 1906), Moliére (byst i Dramatiska
teatern, s. å.), Lokes straff (grupp, i marmor,
1909), dessutom graf monument på Gäfle kyrkogård
samt konstindustriella föremål (Jorden, borduppsats,
m. fl.). G-g N.
Mattoon [mätō’n], stad i
nordamerikanska staten Illinois. 9,622
inv. (1900). Maskinfabriker. Stor spannmålsexport.
J. F. N.
Mattor, väfnader, hvarmed man betäcker golf
m. m. Somliga slags mattor, s. k. knytmattor,
orientaliska mattor (se d. o.) och motsvarande af
västerländsk tillverkning, tillverkas för hand. Andra
slag af släta och dekorativt mönstrade mattor
tillverkas i maskinväfstolar (antingen enbart eller
i förening med handarbete) och utgöra ofta föremål
för specialindustrier, som kräfva olika maskinella
anordningar för olika sorter. Bortsedt från enkla
gångmattor och andra, som kunna räknas till vanliga
väfnader af tillräcklig stadga och tjocklek, äro
öfriga mönsterförsedda, mera speciella mattväfnader
att hänföra till någon af följande tre typer:
axminster-, bryssel- och kidderminstertyperna
(se Axminstermatta, Brysselmattor och
Kidderminstermattor). Till sitt yttre äro åtskilliga
arter af de båda förstnämnda typerna hvarandra
ganska lika, men till sitt inre och i synnerhet
beträffande tillverkningssättet äro de hvarandra
mycket olika. Kidderminstertypen afviker såväl i
utseende som sammansättning betydligt från de båda
andra.
G. A. W.
Ma’ttram, bot., namn på Chrysanthemum Parthe-nium.
Mattson, Hans, svenskamerikansk politiker, f. 23
dec. 1832 i önnestad, Kristianstads län, d. 5 mars
1893, utvandrade till Amerika 1851 och bosatte sig
1853 i Goodhue county i staten Minnesota, där han
grundlade ett svenskt nybygge, som i början kallades
Mattson’s sottlement, men sedan 1855 bär namnet Vasa
(se d. o.). Han beklädde olika ämbeten och var den
förste svensk, som i Amerika fäste uppmärksamheten
vid sig genom att intaga en framstående ställning
i det offentliga lifvet. Vid inbördeskrigets
utbrott bildade M. ett kompani af frivilliga,
uteslutande skandinaver, och han utsågs till kapten
för detsamma. Han befordrades 1863 till öfverste
och deltog i kriget till dess slut. 1867-69 var han
sekreterare i staten Minnesotas immigrationsnämnd
och var i denna egenskap den förste, som ledde den
skandinaviska invandringsströmmen till Minnesota. 1869
valdes M. till statssekreterare i Minnesota, men
afgick före tjänsteterminens slut för att egna sig
åt affärsverksamhet. 1881-83 var han amerikansk
generalkonsul i Calcutta. 1886 och 1888 valdes han
ånyo till statssekreterare. M. var under kortare
perioder redaktör för olika svenskamerikanska
tidningar. En själf biografisk skildring Minnen
(1890; eng. öfv. "The story of an emigrant", 1891) ger
bl. a. en förträfflig inblick i det svenskamerikanska
nybyg-garlifvet under dess tidigare skede. O. A. L-r.
Mattu. Se Mit t u.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
