Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu förfallen mur. Det besöktes 1852 af
Barth. M. förstördes 1871 af konungen i Wadai,
hvarvid de fleste invånarna dödades, de öfrige
bortsläpades. Nu är Bugoman vid Schari hufvudstad. –
2. Se Massina.
1. J. F. N.
Massera (fr. masser), behandla med massage (se d. o.).
Masset [massa], Nicolas Jean Jacques, belgisk-fransk
musiker, f. 1811 i Liége, d. 1903 i Beaugency,
studerade violin för Habeneck vid kon-servatoriet
i Paris och blef violinist vid Théåtre italien
och Stora operan samt orkesteranförare vid
Variétés-teatern. Därunder utgaf han stycken för
violin och för flöjt samt romanssånger. 1839
debuterade han som tenor på Opera comique och
uppträdde sedan på scenen ända till 1852, äfven
uti Italien och Spanien, hvarefter han egnade sig åt
sånglärarkallet som professor vid Pariskonservato-riet
1853-87. Han utgaf öfningar, vokaliser och L’art
de conduire et de développer la voix (1886). Bland
hans elever nämnas Nicolini, Kristina Nilsson, Signe
Hebbe, Matilda Eneqvist och Ida Ba-silier. M. blef
1856 led. af Mus. akad. i Stockholm. _
A. L.»
Masseter (grek. maseter, den tuggande), anat.,
den platta, rektangulära muskel, som hos människan
i h vardera kinden sträcker sig mellan okbågen och
yttre ytan af underkäken till dennas nedre kant. Den
är en kraftig tuggmuskel, och dess spänning kan man
tydligt känna med fingrarna, då tänderna hopbitas.
G. v. D.*
Massey [mä’si], Gerald, engelsk skald, f. 1828,
d. 1907, arbetade i barndomen i en fabrik och
blef vid 15 års ålder springgosse i London, men
förvärfvade rastlöst kunskaper på egen hand. De
fattiges lidanden och medlen att höja arbetsklassen
utgöra temat i hans Poems and chansans (1846). Genom
utgifvandet af den radikala tidningen "The spirit
of freedom" (1848) och dikterna Voices oj freedom
and lyrics of love (1849) gjorde sig M. bemärkt af
Ch. Kingsley och erhöll sekrete-rarsysslan hos de
"kristne socialisterna". Bland hans öfriga arbeten må
nämnas Shakespeare’s son-nets (1866), innehållande en
ny teori i denna litteraturhistoriska tvistefråga,
diktsamlingen A tale of eternity, and other poems
(1869), A book of the beginnings (1881), om myternas
upphof, och An-cient Egypt: the light of the world
(1907). Ett urval af hans tidigare diktning jämte
några senare poem samlades i My lyrical lif e (2 bd,
1889). Hans personlighet anses ligga till grund för
George Eliöts "Felix Holt". Sedan 1863 åtnjöt han
en pension från civillistan. Han höll i England och
Amerika föreläsningar öfver spiritismen.
Massformig, geol. Se Bergart, Jorden, sp. 133,
och Struktur.
Ma’ssico, Mön te (lat. Massicus möns), höjdsträckning
i nordvästra Kampanien, i närheten af Sessa
Aurunca, 811 m. Det är ett isoleradt kalkberg, som
i n. begränsar Campagna felice. Dess vin ("massiskt
vin") prisades af Horatius och andra latinska skalder.
Massicot [-sikå], fr. (af grek. mafsséin,
knåda, omröra, emedan ämnet tillverkas af
smält bly under omröring), kem., föråldrad
beteckning för blyoxid, blyglete (se Bly).
P. T. C.*
Massicus möns, lat. Se Mäss i c o.
MassPf central [-sätra’1], fr., fransk bergplatå. Se
F r a n k r i k e, sp. 1106.
Massikesse, ort i Manika (se d. o.).
Massnia, romarnas benämning på Marseille.
Massiliäner 1. Massilienser kallades efter
staden Massilia (Marseille) ett religiöst parti,
som, med Johannes Cassianus i spetsen, sökte
gå en medelväg i striden emellan Pelagius och
Augustinus. Den vanligaste, fast först långt senare
uppkomna benämningen för denna riktning är numera
semi-pelagianer (se S e m i p e l a g i a n i s
m). (E. Bg.)
MassihVnser. Se Massiliäner.
Massillon [mä’silån], stad i nordamerikanska
staten Ohio, vid Ohiokanalen och en viktig
järnvägsknut. 13,879 inv. (1910). Mångsidig industri.
(J. F. N.)
Massillon [-si ja’], Jean Baptist e, fransk predikant,
f. 1663 i Hyéres, d. 1742 i Clermont, ingick vid
17 års ålder i oratoriemunkarnas kon-gregation och
utnämndes 1717 till biskop i Clermont. Han var en af
sin tids främsta andliga vältalare. Hans predikningar
afsticka fördelaktigt mot tidens predikosätt genom
enkelhet och varm känsla samt vittna om sedligt
allvar och djup kännedom af människohjärtat. Med
frimodigt allvar predikade han inför Ludvig XIV och
hans hof. Bland dessa predikningar är hans Sermon
du petit nom-bre des élus berömdast och berättas ha
varit af gripande verkan. Berömda äro ock hans under
namnet Petit caréme (tryckt i många uppl.) kända
fastlagspredikningar inför den 8-årige Ludvig
XV. Sedan 1719 var M. medlem af Franska akad., efter
abbé de Louvois. Hans samlade predikningar utgåfvos
1745-49 i 15 bd och ha flera gånger upplagts. Litt.:
E. A. Blampignons skildring af M. (2 bd, 1879, 1891).
Ma’ssimi, romersk adelssläkt, som påstår sig härstamma
från Q. Fabius Maximus Cunctator och hvilken som
vapendevis upptagit Ennius’ utsago om den berömde
fältherren cunctando restituit rem. Numera är den
mest känd för sitt palats, P a-1 a z z o M. alle c o
l o n n e, ett af de skönaste och snillrikast tänkta
byggnadsverken i Rom. Bal-dassare Peruzzi är mästaren;
1535 byggde han det åt Pietro M., hvars fädernehus
gick under vid kon-netabelns af Bourbon stormning af
Rom; i detta äldre palats hade de förste boktryckarna
i Italien, tyskarna Schweynheim och Pannaertz, som
1497 särtryckte Ciceros bref, sin officin. I palatset
är i synnerhet pelargården (se fig.) med sina vackra
pelare och kassettak berömd. "Genom ett äkta studium
af antiken fick familjen M. ett palats, som visade
senare tider en bild från den antika arkitekturens
blomstringsdagar. I pelarordningar och profiler,
i användningen af stuckatur och hvalf är Peruzzis
verk en förklarad, ända in i minsta detalj med kärlek
utförd nygestaltning och efterbildning af klassiska
förebilder" (Gsell-Fels). I palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
