- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1163-1164

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskerad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men det bör märkas, att de äro sekundära
motorer, under det att vattnet, ångan och de
exploderande gaserna etc. äro primära motorer. –
Mellanmaskiner ha till ändamål att öfverföra det
af kraftmaskinen erhållna arbetet, så att det må
kunna tillgodogöras. Hit höra häfstänger, rem- och
kugghjulsutväxlingar, excenterskifvor m. m. – Bland
verktygs- l. arbetsmaskinerna, hvilkas ändamål antydas
af namnet, må nämnas pumpverk, fordon, kvarnar,
svarfvar, hyfvelmaskiner, borrmaskiner, väfstolar,
spinnmaskiner m. fl. – Man kan tänka sig en maskin –
den må vara beskaffad huru som helst och synas aldrig
så invecklad – upplöst i ett antal beståndsdelar,
hvilka benämnas enkla maskindelar. Sådana äro bland
andra: skrufvar, nitnaglar, axlar och tappar,
tapplager, remskifvor, kugghjul, stänger, rör,
kolfvar etc. Genom dessas kombination under skilda
former och på olika sätt erhållas de mångfaldiga
olika slagen af maskiner.

Maskiner, som drifvas af människors eller djurs
muskelkraft, torde ha varit använda af alla till
någon grad af civilisation hunna folkslag. Men
någon egentlig betydelse kunde maskinväsendet
icke vinna, förrän man lärt tillgodogöra sig det
fallande vattnets, ångans och exploderande gasers
kraft. Det är i synnerhet sedan ångmaskinen mot
slutet af 1700-talet blifvit så väsentligt förbättrad
(af Watt), som maskinarbetet i allt vidsträcktare
skala börjat ersätta handarbetet. De fördelar, som
därigenom vunnits i tekniskt hänseende, äro betydliga:
besparing af människokraft, ökad produktionsförmåga,
billigare arbetskostnader och i många fall förbättring
af produktens beskaffenhet. Otaliga äro de tekniska
problem, som endast genom maskinernas tillhjälp
kunnat lösas. Inom snart sagdt alla yrken ha
maskinerna fått insteg, och inom många af dem ha
de föranledt en fullständig omgestaltning. Numera
torde Nord-Amerikas förenta stater stå främst i detta
hänseende och närmast dem Tyskland, England, Schweiz,
Belgien och Frankrike. Äfven i Sverige tillverkas
och användas maskiner i ganska stor utsträckning,
och flera svenskar ha uppfunnit maskiner af
stort värde. – 2. Log. Se Logisk maskin.
1. G. R. D. (O. E. W.)

Maskinafdelning. 1. Sjöv. Se Maskinist-officerarna. -
2. Järnv., i allmänhet den del af
järnvägsadministrationen, som det åligger att
omhänderha, underhålla och vårda järnvägens rörliga
materiel af olika slag samt därför erforderliga
byggnader och verkstäder. Inom svenska statens
järnvägsstyrelse handhas maskinafdelningens
angelägenheter af ett flertal byråer. Vid distrikten,
liksom vid de större enskilda järnvägarna, förestås
maskinafdelningen af en maskindirektör (se d. o.).
2. H. L.

Maskinaggregat, tekn., maskingrupp, omfattande
flera samverkande led, t. ex. ångpanna - ångmaskin
- elektrisk generator, vattenturbin-elektrisk
iwipmtor. Se Kraftstation. G. II-r.

Maskinborrning. Se Bergborrning och Borrmaskiner.

Maskinbädd, skpsb. Se B ä d d 2 b.

Maskindirektör, den hösre tekniske järnvägstjänsteman,
som - vid statens järnvägar inom ett distrikt,
eljest vid järnvägen i fråga - förestår och leder
maskinafdelningens (se d. o.) angelägen-

heter. Inom ett stntsbanedistrikt är
maskindirektören led. af distriktsförvaltningen
och föredrar där maskinafdelningens ärenden.
U- L.

Maskindurk, skpsb. Se Durk 2.

Maskine’11, som utföres med maskin, som har afseende
på eller tillhör maskin; maskin-; mekanisk.

Maskineri, en benämning, som stundom använ- . des i
st. f. maskin (se d. o.), i synnerhet i äldre arbeten
i maskinläran; inbegreppet af flera för ett ändamål
förenade och samverkande maskiner; i teaterväsendet
den mekaniska apparat, som, osynlig för åskådarna i
salongen, tjänar till att fasthålla, röra och förändra
dekorationerna och med hvars tillhjälp åska, blixt,
regn, blåst, sjögång, personers hastiga försvinnande
samt andra teater-effekter åvägabringas; i episk
och dramatisk poesi uppträdandet af öfvernaturliga
väsenden (gudar, änglar, demoner, feer, älfvor
o. s. v.), hvilkas uppgift är att dels förhöja
det underbara i tilldragelserna, dels lösa någon
invecklad knut i handlingen (jfr De us ex machina).
(O. E. W.)

Maskinfett, tekn. Se Konsistensfett.

Maskinförare. Se Maskinist.

Maskinförsäkring har till ändamål att skydda för
materiell förlust på grund af skador, som träffa
maskiner. Försäkringens föremål äro maskiner och
maskinella anordningar af olika slag, gas-, vatten-
och ångmotorer, elektriska motorer, dyna-momaskiner
m. m. Ersättningen utgår för skador på grund af
olyckshändelse, på grund af arbetarnas eller andra
personers oskicklighet, försumlighet eller illvilja,
på grund af storm, skyfall, isdrift, åskslag och
kortslutningar; för skador, som uppstå vid monteringar
eller demonteringar eller på grund af gjut- eller
materialfel. Endast ett svenskt bolag drifver denna
försäkringsgren.

Maskingevär. Se Kulspruta.

Maskinindu’ktor, telegr., en Siemens’
cylinder-induktor med tämligen stora dimensioner
(jfr C y-linderinduktor och Elektriska maskiner,
sp. 280). Maskininduktorn användes på medelstora
telefonstationer för att lämna signalström.
D. S-t.

Maskiningenjör, i allmänhet en ingenjör med
utbildning och verksamhet inom maskinfacket; vid
en järnväg särskildt den tekniske tjänsteman,
som inom en maskinsektion (se d. o.) eller
vid en reparationsverkstad för befälet,
leder arbetet samt i öfrigt handlägger och
ansvarar för maskinafdelningens angelägenheter.
H. L.

MaskinTst, den, som handhar den direkta vården
och skötseln af en maskin eller maskinanläggning,
särskildt i fråga om kraftmaskiner. Arbetsmaskiner
skötas vanligen af resp. arbetare. Vid mycket stora
arbetsmaskiner, för hvilkas skötsel ett helt arbetslag
erfordras, kallas lagets ledare ofta maskinförare. -
Om maskinister vid Flottan se Maskinistofficerarna. -
Maskinskötare, vanligen handtlangare och biträde åt
en maskinist. G. H-r.

Maskinistföreningen i Stockholm, Göteborg, Malmö. Se
Svenska maskinistförbundet.

Maskinistofficerarna och Flottans m a s k i-n i s t
s t a t. Mot slutet af 1830-talet voro vid Flottans
station i Stockholm antagna en öfvermaski-nist för
kronans ångfartyg samt en öfvermästare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free