Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Marieklocka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26. De bebyggda tomternas antal var vid 1910 års
slut 163. Taxeringsvärdet var 1911 7,867,000 kr.,
hvaraf 1,179,500 kr. å bevillningsfria fastigheter
och 735,000 å jordbruksfastigheter, satta till 4
mtl. Invånarnas antal var s. å. 4,710 pers. och hade
de sista 25 åren ökats med 62 proc. Staden ligger i
en vacker trakt och är reguljärt anlagd samt ganska
väl bebyggd. Kyrkan, hvars byggande började i slutet
af 1500-talet, fullbordades 1619 och har sedan flera
gånger blifvit skadad, bl. a. af eldsvådor, af hvilka
de svåraste hemsökte staden 1693 och 6 dec. 1895,
då hela mellersta delen af staden väster ut från
järnvägsstationen, 35 af stadens bäst bebyggda tomter,
härjades. Kyrkan undergick fullständig restaurering
1903–05. Öfriga
 |
| Fig. 1. Mariestads vapen. |
|
Fig. 2. Situationsplan af Mariestad.
1. Kyrka. –
2. Marieholm och landshöfdingresidenset. –
3. Länsstyrelsens hus. –
4. Realskola. –
5. Folkskola. –
6. Postkontor och telegrafstation. –
7. Hamnkontor. –
8. Teater. –
9. Gasverk. –
10. Elektricitetsverk. –
11. Vattenverk. –
12. Stadskvarnen. –
13. Badanstalt. –
14. Länslasarett. –
15. Epidemisjukhus. –
16. Stadshotell. –
17. Nya torget. –
18. Gamla torget. –
19. Fisktorget. –
20. Stadspark. –
21. Järnvägsstation. –
22. Begrafningsplats. –
23. Bryggeri. –
24. Brandstation. |
offentliga byggnader äro de för en residensstad
vanliga, med undantag af att själfva residenset
(fig. 3) ligger utom stadens område på en holme i
Tidan, Marieholm, som är förenad med
staden genom en bro. Nytt ämbetshus för länsstyrelsen
(i st. f. det å Marieholm) byggdes 1895–96 (se
fig. 4). De hufvudsakliga näringskällorna äro
spannmålsutförsel, handel och pappersindustri
vid Katrinefors trämassefabrik och pappersbruk,
som sysselsätter flera hundra arbetare. Staden har
fullständig vatten- och
|
| Fig. 3. Landshöfdingresidenset på Marieholm. |
kloakledning samt elektrisk belysning. Genom M.–Moholms
och Västergötland–Göteborgs smalspåriga järnvägar
står M. i förbindelse med Sveriges öfriga
järnvägsnät. Stadens hamn har ett djup af 3 m. under
Vänerns lägsta vattenstånd. Ångbåtsförbindelsen är
dels direkt med flera hamnplatser vid Vänern, dels
öfver dessa med Stockholm och Göteborg. Handelsflottan
bestod 1910 af 6 segelfartyg om 539
|
| Fig. 4. Länsstyrelsens hus. |
ton och 5 ångfartyg om 550 ton. Summan af ankomna och
afgångna fartyg var 1,072 om 69,034 ton. Antalet
handlande var s. å. 50 med 68 biträden och en
uppskattad inkomst af handelsrörelsen af 130,650 kr.,
handtverkare 68 med 123 arbetare och en taxerad
inkomst af 80,000 kr. samt fabriker 15 med 442
arbetare och ett tillverkningsvärde af 2,7 mill. kr.,
hvaraf 1,4 mill. kr. på Katrinefors. I staden finnas
afdelningskontor af Riksbanken, Skaraborgs läns
enskilda bank och Sydsvenska kredit-a.-b.. En ränte-
och kapitalförsäkringsanstalt är i M. verksam sedan
år 1867 och stadens sparbank, en af de äldsta i riket,
sedan 1821. Det allmänna läroverket är en realskola
för gossar. Från tryckerier i staden utges "Tidning
för Skaraborgs län" och "Mariestads läns tidning"
(båda 3 ggr i veckan). – Vid 1910 års slut uppgingo
stadens bokförda tillgångar till 1,788,929 kr. och
skulder till 939,570 kr. I utskylder debiterades 1911
kr. 4,96 pr bevillningskrona. I kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0511.html
