Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marieklocka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
963
Marienburgskansen-Mariestad
964
varor. Stora ull- och hästmarknader. M. var 1309-1457
residens för Tyska ordens högmästare. Slottet i
M. blef ett af de största och starkaste fästena
i Tyskland, men intogs 1457 af polackerna och af
träddes till dem jämte hela Westpreussen genom freden
i Thorn (1466). Slottet var sedermera säte för polska
vojvoder. Under Gustaf II Adolfs krig med Polen intogs
det i juli 1626, hvarefter stad och slott, som då
voro omgifna endast af delvis dubbla ringmurar,
försågos med ett äfven förstäderna inneslutande
bastioneradt retranche-mang, och sommaren 1629 låg
svenska armén inom M:s förskansade läger, som 3
juli-19 aug. förgäf-ves belägrades af polackerna. I
stilleståndet i Altmark s. å. öfverläts M. till
kurfursten af Branden-burg i sekvester. En af Oluff
Hansson (örnehuf-wudh) uppgjord förstärkningsplan
började 1634 sättas i verket, men arbetena afbrötos,
då stilleståndet 1635 förnyades. Från 7 febr. 1656
belägrades M. af Stenbock, som 28 s. m. intog
staden, hvars försvarsverk därefter förstärktes. 15
(25) juni 1656 slöts i M. mellan Karl X Gustaf
och kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg ett
fördrag, enligt hvilket den senare skulle med 4,000
man understödja konungen mot det att han erhöll
4 landskap i Stör-Polen med full suveränitet. I
sept. 1659 försvarades M. af svenskarna lyckligt
mot brandenburgare, österrikare och polacker. Sedan
M. 1772 blifvit preussisk besittning, begagnades
slottet som magasin, men undergick 1817-42 en
restaurering, som senare fortsatts (sedan 1882). Det
består af 3 delar: Hochschloss
Marienburgs slott: Hochschloss jämte slottskyrkan.
(den äldsta delen, uppförd 1274; se fig.),
Mit-telschloss (uppfördt 13G6-09, där särskildt
re-fektorierna äro sevärda) samt Vorburg (den
yngsta delen). Det är byggdt af tegel i en för
östersjöprovinserna egendomlig stil och är utan
tvifvel en af de ädlaste profanbyggnader, som
finnas kvar från Tysklands medeltid. - 3. Slott
vid Main midt emot Wiirzburg (se d. o.). 1. G. F.*
L. WrsonM. 2. (J. F. N. L. W:son M.)
Marienburgskansen, en af svenskarna 1657 byggd
broskans på St. Werder vid Danziger haupt. 12
okt. 1659 måste M. utrymmas af dem.
L. W:son M.
Mariendal l. Marienthal (lat. Mariæ vallis), fordom
birgittinkloster nära staden Reval, Estland.
Mariendorf, by i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), 5 km. s. om Berlin, genom
elektrisk spårväg förenad med denna
stad. 15,394 inv. (1910).
J. F. N.
Marienforst, fordom birgittinkloster nära Köln,
Rhenprovinsen.
Marienglas, mycket rena gipsarter, som stundom
förekomma i vackra, genomskinliga, ofta tämligen
stora kristaller.
Marienkamp (lat. Rosa Mariæ), fordom birgittinkloster
i staden Kampen, Nederländerna.
Marienkron [-krån], fordom birgittinkloster vid
Stralsund.
Marienlyst, danskt kungligt lustslott jämte
hafsbadanstalt vid staden Helsingör (se d. o.,
sp. 367 o. fig. 1).
Marienmai, fordom birgittinkloster helt nära
Oettingen, Bajern.
Marienmünster, fordom birgittinkloster i
Altomünster (se d. o.).
Marienquelle, kloster. Se Fons Mariæ.
Marienstern (lat. Mariæ Stella). 1. Fordom
birgittinkloster i Gouda, Nederländerna. – 2. Rikt
nunnekloster af cisterciensorden i kretsen Bautzen,
konungariket Sachsen, 8 km. från staden Kamenz,
grundlagdt 1248. Nunnorna ha en uppfostringsanstalt
för flickor.
Marienthal. 1. Kloster af franciskanorden i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden, 3 km. från Geisenheim, med
mycket besökt vallfartskyrka. – 2. Nunnekloster
af cisterciensorden i sachsiska kretsen Bautzen,
vid Neisse, 1 km. ofvanför staden Ostritz,
stiftadt före 1234. Kvinnlig uppfostringsanstalt. –
3. Vallfartsort nära Hagenau (se d. o.). – 4. Fordom
birgittinkloster. Se Mariendal.
Marienthron [-trån; lat. Thronus Mariæ], fordom
birgittinkloster i Dendremonde i Belgien.
Marientriumf (lat. Triumphus Mariæ), fordom
birgittinkloster i Lublin, Galizien.
Marienwater (lat. Aquæ Mariæ), fordom
birgittinkloster nära ’sHertogenbosch, Nederländerna.
Marienwerder. 1. Regeringsområde, omfattande södra
och större delen af preussiska prov. Westpreussen
och indeladt i 17 kretsar. 17,592 kvkm. 960,855
inv. (1910), af hvilka något mer än hälften
katoliker. – 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde,
vid järnvägen Thorn–Marienburg, 5 km. från
Weichsel. 10,258 inv. (1905). Staden är säte
för Westpreussens "oberlandesgericht" samt har
gymnasium, högre flickskola med seminarium samt
underofficersskola. Det 1232 af Tyska orden grundlagda
slottet, förr säte för biskoparna af Pomesanien, är
nu fängelse och lokal för kretsdomstolen. M. intogs
af Gustaf II Adolf i aug. 1628, hvarefter ett
retranchemang uppkastades omkring staden. I juni
1629 utrymdes M. af svenskarna och besattes af
polackerna och de kejserlige. Under Karl X:s krig
öfverrumplades M. af svenskarna såväl 12 sept. 1658
som 10 febr. 1659.
1. (J. F. N.) 2. (J. F. N. L. W:son M.)
Marienwold, fordom birgittinkloster vid Lybeck.
Marie obefläckade aflelses fest. Se Aflelse 2 och M
a r i a k u 11.
Marie reningsfest. Se Mariafester.
Marieskog, kloster. Se Dragsmark 2.
Mariestad, uppstad i Skaraborgs län och residensstad
i länet, är beläget vid Tidans utlopp i Vänern på
dess östra strand. Stadens hela område är 1,264 har,
hvaraf stadsplanen upptar omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
