Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manifestation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
779
Manis-Manitoba
780
Manis, zool. Se Myrkottsläktet.
Mani’sa 1. M a g h n i s a, forntidens Magnesia ad
Sipylum (se Magnesia 2), hufvudstad i ett sandjak
i vilajetet Aidin, Mindre Asien, vid foten af
Manisa dag (Sipylos), omkr. l km. från järnvägen
Smyrna-Afium-kara-hisar. Omkr. 35,000 inv.,
omkr. hälften judar, greker och armenier. Med sina
många hvita hus, som ligga terrassvis utmed berget,
ett tjugutal moskéer och minareter samt den myckna
grönskan har staden ett tilldragande utseende. Endast
bomullsfabrikernas rökande skorstenar störa
intrycket. Märkligast bland moskéerna äro Ulu Djami
och dess af brokigt glaseradt tegel täckta minaret
samt Muradie Djamisi med Murad II:s graf. M. är en
viktig handelsstad och har en blomstrande amerikansk
mission. När Konstan-tinopel 1204 föll i latinarnas
händer, upprättade Johannes Dukas ett bysantinskt rike
i M. och resi-derade där till 1255. Seldschukerna
togo M. 1313, och 1398 underkastade det sig
Bajasid I. Där eller i Brussa residerade de turkiske
sultanerna, och Murad II byggde där ett nu förstördt
palats. Under 1700-talet härskade där den mäktiga,
nästan oberoende släkten Kära Osman Oglu, hvars makt
sträckte sig öfver en stor del af Mindre Asien,
tills Mahmud II på 1820-talet gjorde slut på den.
Wbg.
Manistee [mänisti’], stad i nordamerikanska staten
Michigan, vid floden M., som där vidgar sig till en
liten sjö, nära dess utlopp i Michigansjön. 26,688
inv. (1910). Sågverk, fiske och fruktodling samt
saltbrytning. J-
F. N.
Manito, ett från algonkin-indianernas östliga
dialekter hämtadt svåröfversättligt ord. Den äldre
litteraturens öfversättning "god ande", "djäfvul",
"fetisch" e. d. är fullständigt missvisande,
likaså ett jämställande med totem. Ordet betecknar
den allmänna makt, som enligt primitivt tänkesätt
uppenbarar sig i hvarje rörelse i naturen, det må
vara ett oorganiskt föremåls förändring af läge eller
en organisk varelses rörelse, öfver hufvud är hvarje
förändring i naturen ett uttryck för manito. Denna
makt förtätar sig understundom på ett särskildt sätt,
hvilket gjort, att man kunnat förväxla den med andar
och gudar. Inom religionsvetenskapen förekommande
parallellord till manito äro siouxindianernas
wakanda, shoshonernas pokunt, athapaskernas
coen samt, framför allt, irokesernas orenda.
E. Rid.
Manitoba [mänitåu’bə eller mänitəbā’],
provins i Dominion of Canada, hade ända till
1881 en utsträckning af endast 36,772 kvkm.,
men utvidgades nämnda år, så att den omfattade
omkr. 388,500 kvkm. och sträckte sig från 52°
50’ till 49° n. br. (den senare gräns mot Förenta
staterna) samt från 101° 20’ till 89° 10’ v. lgd
fr. Greenw. Prov. Ontario gjorde emellertid anspråk på
området emellan Lake superior och Lake of the woods,
och tvistefrågan, som slutligen hänsköts till Englands
Privy council, afgjordes till Ontarios förmån, så
att M:s östgräns nu går utefter 95° v. lgd, som skär
västligaste delen af Lake of the woods. Arealen var
till 1911 191,500 kvkm. (25,600 kvkm. sjöar), med
454,691 inv. (1911), 2,7 inv. på 1 kvkm. land. (Genom
en ny gränsreglering 1911 mer än tredubblades M:s
område, i det att dess nordgräns
flyttades på Keewatins bekostnad till 60° n. br. och
Hudson bay blef gräns i n. ö. ned till omkr. 89°
v. lgd. Ontario gör dock anspråk på området ö. om
93°.) Det gränsar i s. till Förenta staterna, i
v. till Saskatchewan, i n. och ö. till Keewatin,
i s. ö. till Ontario. Det centrala M. är en 200
m. ö. h. liggande, mycket fruktbar slätt, som är
bottnen af den forna Agassiz-sjön (se d. o.), af
hvilken sjöarna Winnipeg, Winnipegosis och Manitoba
äro återstoder. Till Winnipeg rinna från s. Red
river, som mottar Assiniboine fr. v. I sydöstra
delen af samma sjö utfaller Winnipeg river från
Lake of the woods. Öfver slätten höja sig grusåsen
Riding mountain (600 m.) i s. v., Duck mountain i
v. och Porcupine mountain (750 m.) i n. v. samt
den 600 m. höga präritaffeln i s. Klimatet är
utprägladt kontinentalt med mycket stränga vintrar
(i Winnipeg kan temperaturen sjunka ända till -47,5°)
och heta somrar (i Winnipeg intill 38°). Förhärjande
vårfroster kunna uppträda ännu i midten af maj
och än svårare höstfroster (-12°) före slutet af
sept. Årsnederbörden är omkr. 525 mm. Vintern är
väl fattig på snö, men dock uppträda då våldsamma
snöstormar (blizzards). Jordbruk och ladugårdsskötsel
äro hufvudnäringarna. Stort uppsving har hvete- och
hafreodlingen tagit. För 1910 uppges skörden af hvete
till 14,5 och af hafre till 14,7 mill. hl. Af korn
skördades 4,9 mill. hl. F. ö. odlas råg, ärter,
blandsäd, bohvete, bönor, potatis, lin, frukt
o. s. v. – Äfven idkas ett rikt gifvande fiske i
sjöarna. Provinsens brunkolsfält vid Souris och
Assiniboine uppges omfatta 39,000 kvkm. – Brunsten
finnes vid Winnipegsjön, salt vid Winnipegosis
och gips n. v. om Manitobasjön. Inom industrien är
kvarndriften mest betydande. För landets viktigaste
handelsgren, spannmålsexporten, äro stora elevatorer
uppbyggda längs kanadensiska pacifikbanan och dess
förgreningar. Den största handelsstaden är Winnipeg. –
Af 1901 års folkmängd (255,211 pers.) voro 35,700
katoliker, 45,000 episkopaler, 65,000 presbyterianer,
50,000 metodister, 16,500 lutheraner, 15,000
mennoniter och 9,000 baptister. 1,772 pers. voro
födda i Sverige och Norge, 5,403 på Island (nu anses
isländarna vara 20,000). Under sista årtiondet har ock
ditkommit ett stort antal rutener och polacker. Af
indianer funnos då 5,827, af indianskt halfblod
(half breed) 10,372. Antalet offentliga folkskolor
var i slutet af 1909 2,105 med 2,662 lärare och
73,000 inskrifna barn; men antalet analfabeter
är stort (1901 14,5 proc. af befolkningen öfver
5 år). I Winnipeg finnes ett universitet, som
delvis är blott examensanstalt, men äfven meddelar
undervisning i matematiska och naturvetenskapliga
ämnen och som filialer har M. medical college, S:t
Boniface college (kat.), S:t Johns coll. (episk.),
Wesley coll. (metod.), M. college of pharmacy
och M. agricultural coll. Där finnes ock ett
lärarseminarium. Äfven i Brandon och Portage la
Prairie finnas högre skolor. – Förvaltningen ledes
af en för 5 år utsedd guvernör (lieutenant governor)
med en ansvarig ministär (executive council) af 6
medlemmar. Representationen består af en kammare
på 40 ledamöter. Till Canadas senat sänder M. 4 och
till dess underhus (på grund af 1901 års folkmängd)
10 led. Provinsens inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
