Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manifestation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härjningar af malajiska sjöröfvare och den holländska
handelns uppblomstring. 1762 intogs staden af en
engelsk styrka. Med vissa inskränkningar öppnades
hamnen för främmande fartyg 1789, men först 1809
upprättades i M. ett engelskt handelshus. 1834
utgingo det kungliga handelskompaniets privilegier,
och handeln fick efter 1837 fritt följa sina naturliga
tendenser. Sedan förmärktes ett jämnt, men långsamt
fortgående välstånd, dock hämmadt af befolkningens
hotfulla uppträdande, som på 1890-talet öfvergick
till fullt uppror. Det spred sig till provinserna och
var endast delvis undertryckt, när Förenta staterna i
april 1898 förklarade Spanien krig. 1 maj förstörde
en amerikansk flotta under Geo. Dewey den spanska i
bukten vid Cavite stationerade flottan och började
blockera M., som försvarades af 8,000 man reguljära
trupper och 4,000 infödda under generallöjtnant
Augustin, medan filipinos, slutligen 30,000 man,
anföllo det från landsidan, 29 juni bemäktigade sig
vattenverken och sedan början af juli opererade
i förening med den 10,000 man starka amerikanska
invasionshären under generalmajor Merrit. Två utfall
af de belägrade, 31 juli och 5 aug., afvisades, och
M. kapitulerade 13 aug. J. F. N. L. W:son M.
Mani’la-elemi. Se I c i c a och E l e m i.
Mani’!agaleonen 1. Spanska galeonen kallades
det fartyg, som genom en resa årligen i hvardera
riktningen förmedlade särskildt privilegierad handel
mellan Manila på Filippinerna och den mexikanska
hamnen Acapulco. Fraktens högsta värde var i lag
stadgadt. Från Manila utgjordes den mest af kinesiska
och ostindiska varor, såsom sidentyg, porslin
och kryddor; återfrakten utgjordes hufvudsakligen
af silfver. Resan tog i östlig riktning omkr. 6
månader, återfärden 50 å 60 dagar. Dessa färder
fortgingo - som ett undantag från förbudet mot
handel spanska kolonier emellan - under nära 250 år;
ibland åtföljdes galeonen af ett annat fartyg. Tre
gånger (1587, 1709, 1743) blef ettdera uppbringadt
af engelska fartyg, sista gången af amiral Anson
(se d. o.). Galeonens sista resa företogs 1811 med
återfärd först 1815. Jfr E. W. Dahlgren, "De franska
sjöfärderna till söderhafvet" (1900, "Ymer"). V. S-g.
Manilahampa (abacaf) kallas de starka, sega,
hampliknande trådarna ur "stammen" (bladsli-dorna) af
åtskilliga Mwsa-arter, företrädesvis M. textilis. Se
Beklädnadsväxter.
Mani’lakopäl, bot. Se K o p a 1.
Manilius, namn på en romersk släkt, bland hvars
medlemmar märkes Gaius M. Denne föreslog som
folktribun 66 f. Kr., att folket måtte åt Pom-pejus
anförtro ett utomordentligt öfverbefäl i kriget mot
Mithradates (se d. o.). M:s lagförslag härom, hvilket
af Cicero förordades i talet för Pompejus’ öfverbefäl,
blef af folkförsamlingen antaget. - En annan person
med namnet M. skref under Tiberius Astronomica,
en astrologisk lärodikt i 5 böcker. Dikten
utmärker sig genom kraft och hänförelse samt
noggrann teknik; den utgör ett motstycke från
stoisk ståndpunkt till Lucretius’ lärodikt.
R. Tdh. (IL.S^n.)
Manilla, döfstumskola och döfstumlärarsemina-rium,
ligger på södra stranden af Djurgården (se kartan
till d. o.) vid Stockholm, vid stora segelleden till
denna stad. Namnet M. gafs åt platsen
af spanske envoyén Coral, som af Gustaf III fått
tillstånd att midtemot Tolförsholmen (numera
Ma-nillaholmen) bebygga en lägenhet, som sedan
delades i öfre M., Nedre M. och M.-holme. Åt
protokollssekreteraren P. A. Borg (se denne)
anslog 1809 års riksdag ett årligt statsbidrag för
underhåll och uppfostran af 13 döfstumma eller
blinda barn, ett från hvarje stift och ett från
Stockholms stad. Anstalten, som benämndes Allmänna
institutet för döfstumma och blinda, ställdes under
en k. direktion och fick sitt första reglemente
1810 (förnyade reglementen 1816 och 1846). För
anstalten, som var inrymd i hyrd lokal i Stockholm,
köpte Borg 1812 öfre M., som sedan af direktionen
köptes för institutet. Emellertid uppstod oenighet
mellan Borg och direktionen, Borg entledigades
från föreståndarbefattningen, Öfre M. såldes, och
allmänna institutet förlades till Stockholm (först
i Kirsteinska huset i Klara församling, nuv. hotell
Continental, sedan i egendomen Fredriksberg vid
Norrtullsgatan) med magister Gabriel Guldbrand som
t. f. föreståndare. Under tiden hade Borg på ett
jordområde, som han innehade vid M. (närmast s. om
"stora promenaden"), uppbyggt eget institut, som han
kallade M a n h e m, där han 1817 -19 konkurrerade
med allmänna institutet. De båda instituten förenades
emellertid 1819 under Borg i Manhem, som sedermera
inköptes af Allmänna institutet, och ifrån 1819 var
Manhem landets enda döfstumanstalt intill slutet
af 1850-talet.
Manilla döfstumskola å Djurgården, Stockholm.
(F. n., 1912, påbygges ytterligare en våning.)
1864 stod institutets nuv. hufvudbyggnad (se
fig.) färdig, hvarefter dess verksamhet betydligt
utvidgades. Manhem nedrefs 1881. I början var
institutet afsedt såväl för döfstummas som blindas
uppfostran, och till 1816mottogos där elever af båda
slagen. 1816-45 var det dock uteslutande institut för
döfstumma, men 1846 blef det åter gemensamt för både
döfstumma och blinda, sedan öfre M. genom kunglig
frikostighet återförvärfvats åt institutet. Med
ingången af 1879 skildes emellertid för alltid
afdelningen för blinda från M. och flyttades
till hyrd lokal vid Nybrogatan i Stockholm, tills
den hösten 1888 fick egen lokal vid Tomteboda (se
vidare Institutet för blinda). Institutet på M. fick
därefter namnet Allmänna institutet för döfstumma,
som fortfor till l aug. 1894, då det upphörde till
följd af ordnandet af landets döfstumundervisning på
särskilda skoldistrikt enligt lagen af 31 maj 1889
(se D ö f s t u m-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
