Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manifestation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvaltas på 50 år (från 1891) af
Moçambique-kompaniet. Gulddrift idkas något,
företrädesvis af brittiska undersåtar, men bristen
på kommunikationer hindrar dess utveckling.
(J. F. N.)
Manikéer (Manichéer), anhängare af Manes’
(se denne) lära.
Manikeism (Manicheism), Manes’ (se denne)
lära.
Manikiala [mānikiā’lə], by i brittiska Indien,
distriktet Rawalpindi, Punjab, ryktbar för sin
stora stupa (buddistiskt minnestempel) med reliefer,
som i hög grad röja den buddistiska konstens kända
sammanhang med den grekiska. Stupan uppgräfdes 1834
af general Court.
Manila (oriktigt Manilla), hufvudstad på Filippinerna,
belägen på västra kusten af ön Luzon, i bakgrunden
af den stora, djupa och för de största skepp
tillgängliga Manilaviken (vid infarten till densamma
ligger den befästa staden Corregidor) och
vid mynningen af den 23 km. långa Pasig, afloppet
för den stora insjön Laguna de Bayo. Hamnen är
osäker under nordöst- och sydvästmonsuner; större
fartyg måste förr söka skydd i hamnen Cavite,
15 km. s. v. om M., men finna nu säker ankargrund
innanför de två långa vågbrytare, som spanjorerna
påbörjade 1880 och amerikanerna fullbordat. Därjämte
har hamnen uppmuddrats till ett djup af 9 m., och
äfven Pasig har fördjupats i hela sin längd. Staden,
som har en areal af omkr. 52 kvkm., ligger på ömse
sidor om Pasig, öfver hvilken äro i senare tid byggda
två kantileverbroar. På södra sidan om Pasig ligger
gamla staden, Intramuros, omgifven af en omkr. 1590
byggd mur, 4 km. lång och 7,5 m. hög. En graf utanför
muren fylldes 1905. I nordvästra hörnet af Intramuros
ligger fortet Santiago, för att försvara hamnen;
vidare ligga där en vacker katedral samt andra kyrkor,
kloster, skolor och statsbyggnader. Utanför murarna
har det nya M. uppstått genom förening af flera
förstäder. Närmast Pasig ligger Binondo, affärsstaden,
med Escolta, den lifligaste gatan, och Rosario, med en
massa kinesbutiker. Mellan Binondo och viken ligger
S. Nicholas, med tullhus och magasin, och n. därom
Tondo, den tätast bebyggda stadsdelen. I förstäderna
bor den infödda befolkningen i hus af bambu täckta
med nipapalmblad. Paco, s. v. om Intramuros, har
några stora cigarrfabriker och en stor kyrkogård,
där de döde begrafvas i nischer i två koncentriska
murar. I Ermita och Malate längs viken söderut,
S. Miguel n. om Pasig ofvanför Intramuros och Sampaloc
n. därom bo de fleste hvita, i vackra villaliknande
hus. Den bättre sortens hus i M. ha två våningar:
en undre af tegel eller sten och en öfre (familjens
boningsrum) af trä, täckt med rödt tegel eller
korrugerad plåt. För värmens skull äro ytterväggarna
försedda med skjutbara väggar. Många förbättringar
ha införts i M. sedan 1898: elektriska spårvägar,
utsträckta järnvägsförbindelser med andra delar
af ön, brandkår, kloaksystem, vattenledningsverk
(vid hvilket vatten tillföres staden från floden
Mariquina, 37 km. från staden), en flera km. lång
bulevard längs viken, botanisk trädgård, saluhallar
m. m. Om hamnen är ofvan taladt. – 1883–1902 var
det årliga medeltalet af månadstemperaturerna 26,8°
C., maximum 27,4° 1889 och 1897,
minimum 26,2° 1884. Molnigheten är störst i juli
och aug. med omkr. 21 regndagar i hvardera, i
febr. och mars endast 3. Nederbörden under de sex
regnmånaderna (sommar och höst) är i medeltal 1,556
mm., under de sex torra månaderna 382 mm. Våldsamma
åskväder förekomma företrädesvis maj–sept., årligen
omkr. 500. Luften är i allmänhet mycket fuktig, i
medeltal 79,4 proc., i sept. 85,5 proc. Jordbäfningar
förekomma ofta (observatoriets seismograf registrerade
1880–97 ej färre än 221), likaså våldsamma cykloner;
om dessas styrka kan man göra sig en föreställning
däraf, att lufttrycket 21 maj 1892 på en halftimme
föll 60 mm. Stadens folkmängd uppgick 1903 till
219,928 pers. (nära 60 proc. mankön), af hvilka
21,838 tillhörde gula rasen, 7,943 den hvita och
232 den svarta samt 4,564 voro af blandad ras;
resten tillhörde den bruna inhemska. M. har ett
universitet (Santo Tomas), som leder sitt ursprung
från ett af Filip II inrättadt seminarium, öppnadt
1601, och ett dominikankollegium från 1611. Den
nuv. organisationen är af 1857. Det har fakulteter
i teologi, juridik, filosofi, naturvetenskaper samt
medicin och farmaci och öfver 2,000 stud. I M. finnas
en statens medicinska läroanstalt (sedan 1907) och
en dominikanernas normalskola (1901), teknisk skola
(s. å.), handelsskola (1908), kommunalt ateneum,
jesuitskolor m. fl. mer eller mindre enskilda. 1908
utkommo 34 tidningar och tidskrifter (13 på
spanska, 14 på engelska, 2 på kinesiska och 5 på
tagaliska). Flera sjukhus finnas, dels sedan spanska
tiden, dels anlagda af amerikanerna, af olika samfund
eller enskilda filantroper. Det finns en episkopal
katedral och flera amerikanska protestantiska
kyrkor samt seminarium för utbildning af infödda
lärare. Det stora Bibilidfängelset i närheten af
M. mottar nära 80 proc. af ögruppens fångar, som
där under undervisningsdepartementets kontroll ha
tillfälle att lära ett eller flera yrken. – M. är
hufvudsakligen en handelsstad. Det har den största
hampmarknaden på jorden; 1906 utfördes 110,400
ton hampa (nära 20 mill. doll.) från ögruppen,
den allra största delen från M. Andra viktiga
exportvaror äro socker, copra och tobak. Hela
utförseln hade s. å. ett värde af nära 24 och
införseln nära 22 mill. doll. Stadens egen industri
omfattar tillverkning af tobaksvaror, öl, sprit,
bomullsfabrikat, vagnar, möbler samt något maskiner;
i det hela är den obetydlig. – Stadens lagstiftande
och förvaltande myndighet är ett municipalråd af 5
ledamöter: 3 utnämnda af generalguvernören i samråd
med kommissarierna, de båda öfriga äro stadsingenjören
och ordf. i den rådgifvande kommittén, som består
af en af gen.-guvernören inkallad medlem från h
vart och ett af stadens 11 distrikt. F. ö. finnas
inga valda tjänstemän. Förvaltningen är delad
på 8 departement. – M. anlades 1571 af Legazpi
och började befästas 1590. I början af 1600-talet
hade det blifvit Öst-Asiens kommersiella metropol,
som besöktes af flottor från Kina, Japan, Indien,
Malakka m. fl. länder, och därifrån utgingo dyrbara
laster öfver Mexico till moderlandet i utbyte mot
billigare europeiskt kram. Men före seklets slut
började en tillbakagång, förorsakad af bl. a. Spaniens
tilltagande svaghet, en exklusiv handelspolitik,
oredlig förvaltning, fientligheter mot Kina,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
