Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malakkasundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malamocco-Malaspina
piren skulle begagna densamma mot diarré och
befolkningen däraf lärt sig att bruka malambobarken
mot rödsot, gula febern o. s. v. Barken är i
Venezuela och Colombia ett högt värderadt läkemedel.
O. T. S.*
Malamocco [~-må’kkå], en af de dynöar (it. lidi),
som skilja Venezias lagun från Adriatiska hafvet. Det
s. om ön liggande sundet Porto di M., försvaradt
af två fort, är den viktigaste infartsvägen till
Venezias hamn. J. F. N.
Malangen, härad i Tromsö amt, Norge, strax s. v. om
Tromsö kring den 17 km. långa och 3-6 km. breda
Malangsfjorden. Denna skjuter in mellan de stora öarna
Senjen och Kvalö och delar sig innerst i bifjordarna
Nordfjord och Urfjord. M:s härad är 342,8 kvkm. och
har 1.672 inv. (1910), hvaraf 74 lappar. Betydligt
hafsfiske. Af fjällen uppnår Maartind i s. 1,324 m.
K. V. II.
Malangselven, Malangsfos. Se M a a l s-e l v e n.
Malangsfjorden. Se Malangen.
Malansje [malä’je], port. Malange, befäst handelsplats
och karavanstation i portugisiska kolonien Angola,
vid en biflod till Cuanza, under 9° 33; s. br., genom
järnväg förenad med Loanda. Den har 50-60 européer.
(J. F. N.)
Malanta, ö. Se M a l a y t a.
Mal å propos [-apråpå], fr., olägligt, olämpligt;
i otid. Jfr Apropå.
Malapterurus, zool. Se D ärr m a le n.
MalaYa, Juan de, spansk skald, f. 1527 i Sevilla,
d. 1571, hvars produktivitet äfven efter spansk
måttstock var häpnadsväckande stor, om än Guevas
uppgift i sin "Ejemplar poetico", att M. skrifvit
öfver tusen tragedier, icke kunnat konstateras. Ingen
af hans pjäser finnes nämligen i behåll, men titlarna
äro kända, t. ex. dramat Locusta, tragedien Absalon
för att nämna de populäraste. M:s rykte som skald
var mycket stort förnämligast genom Poema de los
trabajos de Hercules, 48 sånger på ottave rime, och
Primera parte de la filosofia vulgär, que contiene
mil re-franes de los que se usan en Hespana, 1568
(omtryckt), ett urval af de 6,000 ordspråk ur
Hernån Nunez’ samling, som fortsattes af Santillana
och försågs med lärda kommentarer. M:s namn är
intaget i ’’Catålogo de autoridades de la len-gua".
Ad. II-n.
Malaria (af it. mala aria, dålig luft; italienarna
själfva säga dock hellre aria cattlva, d. v. s. skämd
luft), Klimatfeber 1. Kustfeber, med., en grupp af
infektionssjukdomar, som hufvudsakligen motsvarar
hvad hos oss kallas frossa. Hithörande sjukdomar
räknas till de äldsta kända och till de öfver hela
jorden mest utbredda. Eedan Protagoras och Celsus
lämna fullständiga beskrif-ningar. Hvad malarians
geografiska utbredning beträffar, har man funnit,
att den går i ett bredt bälte kring hela ekvatorn,
ymnigast och intensivast i de heta zonerna och
aftagande mot de kalla. I vissa trakter är den
ständigt härskande, endemisk ; på andra ställen
uppträder den blott då och då, d. v. s. är epidemisk,
och stundom har den dragit öfver stora landsträckor
som allmänt härjande farsoter, pandemier. Som de
förnämsta områdena för malarians endemiska uppträdande
må nämnas de tropiska delarna af Afrikas fastland, i
synnerhet Senegals och Gambias flodområde, hela
Guineakusten, i synnerhet i Nigers floddal. -
I Asien träffas de mest betydande malariahärdarna
i Indien. På de flesta ostindiska öarna trifves
den äfven alltför väl. I Kina och Japan förekommer
! malarian ofta vid kusterna och utmed floderna. -
| I Australien förekommer malarian särskildt på ku-i
sten af Nya Guinea och några andra öar. - I i
Europa finnas de vidsträcktaste malariaområdena i i
Rysslands stora floddalar, kring Volga, Dnjepr,
i Dnjestr, i kustländerna n. och v. om Svarta hafvet,
| i Donauländerna. Greklands floddalar, Kreta
och Joniska öarna äro mycket utsatta för malaria,
hvare-: mot Malta är nästan alldeles fritt.
Italien eger j två framstående malariaområden,
nämligen slät-j terna kring Po och dess bifloder
samt västkusten i från Pisa söderut ända ned öfver en
stor del af j Kalabrien. Italienska regeringen
har under se-I nare åren vidtagit energiska
och framgångsrika åt-; gärder mot sjukdomen,
bl. a. genom inplantering af febergummiträd.
Äfven Sicilien, Corsica och ; Sardinien ha
flera malariatrakter. I Spanien och j Portugal
uppträder malarian i de flesta större j
floddalarna och på några sumpiga kuster, hvare-| mot
det bergiga Gibraltar är nästan alldeles fritt. |
I det öfriga Europa förefinnas ännu enstaka här-\
dar, men sjukdomen synes numera vara starkt på i
retur och endast tidtals göra sig mera påmind ge-| nom
uppträdandet af större eller mindre epide-| mier.
Ang. orsakerna härtill se art. Frossa. I | Sverige
har sjukdomen tidigare uppträdt i talrika j fall längs
de stora insjöarnas stränder och utefter ! kusterna.
Särskildt var östkusten hemsökt från l Gäfle
ända ned till Karlskrona. I Sverige har
; sjukdomen numera så godt som försvunnit.
Den j kallades i vårt land oftast frossa. Dessutom
har i den haft en mängd andra namn, som frysesjuka,
l koldesot, kolla, växelfeber, hvardagsfrossa,
hvar-; annandagsfrossa, rägfeber, rågfubb,
augustifeber m. fl. (se Frossa). På Färöarna och
Island förekommer malarian blott importerad. -
På västra halfklotet träffas de svåraste
endemierna på Västindiska öarna, på kusterna kring
Mexikanska viken och i Brasilien; mindre intensiv
är malarian : på norra delen af Syd-Amerikas västra
kust och i Nord-Amerikas sydstater, mellanstater
och präri-stater. Inom större området af den
civiliserade de-j len af jorden, där malarian tidigare
härjat svårt, har man numera med lyckligt
resultat vidtagit i ändamålsenliga åtgärder
till sjukdomens bekämpan-| de. Från mången svår
malariahärd har härigenom j sjukdomen försvunnit.
En stor epidemi drog öfver hela Europa 1557-58,
och dylika pandemier i Europa omtalas äfven
från 1678-82, 1718-22, 1748-50, 1770-72, 1779-83
och 1806-12. En af de svåraste och omfångsrikaste
härjade öfver nästan hela jorden 1823-27.
De sista pan-demierna äro af 1855-60 och 1866-72.
Under den sistnämnda angrepos äfven Mauritius och
Ré-union för första gången. - Malarians hufvudsak-liga
symtom m. m. omtalas i art. Bakteriologi och Fr o s s
a. F. B. (G. Wrgn.)
Malärja-kakexi. med. Se Frossa, sp.
1489. Maläria-moski’to-läran, med. Se Frossa,
sp. 1490.
Malaspina, italiensk markgreflig släkt,
behärskade som kejsarens riksomedelbara vasaller under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
