Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 551-552 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mairet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledde han den första uppmätningen och kartläggningen
af Färöarna (1896–1900). Han är sedan 1895 ordf. i
Kommissionen for Danmarks geologiske undersögelse.

^{E. Ebg.}

Mairet [märä], Jean de, fransk dramatiker,
f. 1604, d. 1687, beskyddades i sin ungdom af
kardinal Richelieu och författade ett dussin dramer
(tragikomedier, tragedier och herdaspel), bland hvilka
märkas pastoralerna
Silvie (1626, en af de första på franska) och
Silvanire (1630; ny uppl. 1890)
samt det verkningsfulla sorgespelet
Sophonisbe (1634),
en förebild för Corneilles och Racines klassiska
dramer. Se
Dannheiser, "Studien zu M:s leben" (1888).

Mairie [märi]. Se Maire.

Maison [mäṡå’], fr., hus. –
M. carrée [-kare]. Se Nîmes. –
M. civile [-sivi’l]. Se Maison du roi. –
M. de Saint-Denis [-də sä dəni’],
M. d’Écouen [-dekoã’],
M. des Loges [-dä låʃ]. Se Hederslegionen, sp. 193. –
M. de santé [-də sãte], privat vårdanstalt för sinnessjuka. –
M. du roi. Se sp. 552. –
M. garnie [-garni],
M. meublée [-möble]. Se Hôtel. –
M. militaire [-militär], "hustrupper", kallades
i Frankrike till 1789 års revolution de trupper,
som voro särskildt afsedda för vaktgöring hos
konungen (jfr Garde). Benämningen upptogs under
första kejsardömet, restaurationen och tredje
kejsardömet som beteckning för stab samt är äfven
nu officiell inom franska republiken som beteckning
för presidentens adjutanter och ordonnansofficerare.

^{C. O. N.}


Maison [mäṡå’], Nicolas Joseph de, markis, marskalk af
Frankrike, f. 19 dec. 1771 i Épinay, d. 13 febr. 1840
i Paris, inträdde 1792 i franska armén, var 1799
krigsministern Bernadottes generaladjutant och
utmärkte sig vid Austerlitz (1805) och Jena (1806)
samt på Pyreneiska halfön (1808). Under fälttåget
mot Ryssland (1812) blef han divisionsgeneral och
baron. Han kämpade därefter tappert vid Leipzig
(1813), utnämndes till grefve och förde 1814 befälet
i Belgien. Efter Napoleons tronafsägelse hyllade
han Ludvig XVIII och blef pär samt guvernör i
Paris. Vid Napoleons återkomst från Elba följde
han efter konungen till Gent, ådagalade efter
"de hundra dagarna" vid flera tillfällen rätt stor
politisk frimodighet, men upphöjdes dock 1817 till
markis och fick 1828 kommandot öfver de franska
trupper, som sändes till Morea för att hjälpa
grekerna. Sedan han där tvungit Ibrahim pascha att
lämna halfön, erhöll han 1829 marskalksstafven. Vid
revolutionen 1830 förklarade han sig för den orleanska
dynastien. 2 nov. s. å. öfvertog han på några veckor
utrikesministerportföljen, var därefter sändebud i
Wien, flyttades 1833 till Petersburg och slutade sin
bana som krigsminister (april 1835–sept. 1836).

Maison [mäså’], Rudolf, tysk skulptör, f. 1854 i
Regensburg, d. 1904, studerade först arkitektur
i München, sedan skulptur för Helbig, hade
sin utkomst af träsnideri, fick arbete inom
dekorativ skulptur, utförde en
Korsuppresning 1885
och arbetade länge på en monumental brunn med allegorier
öfver sjöfart och handel (Bremen, fullbordad 1899).
För riksdagshuset i Berlin utförde han en del skulpturer,
figurgrupperna Försvaret till lands och
till sjöss,
två medeltida härolder till häst
(repliker af dem i München och Bremen) och
Otto den store, staty uppställd i hallen.
För justitiepalatset i München utförde M. dekorativ
skulptur. Hans sista arbete – som ock var hans minst
lyckade – var den stela och intetsägande ryttarstaty af
Fredrik III (1904),
som är placerad framför Kaiser-Friedrich-museum i Berlin.
Sitt bästa område hade M. inom genreskulpturen, i
humoristiska bilder i stark rörelse, utförda i tonad brons
eller målad gips
(Romersk augur – terrakotta, Berlins nationalgalleri –
Fauner,
Neger rider på en åsna,
Neger i strid med en leopard).
M. var professor i Berlin.

^{G–g N.}

Maison du roi [mäṡå’ dy rωa’], fr., "konungens hus",
benämning på de franske konungarnas hof. Efter
sin definitiva organisation under 1600-talet
bestod detta af två afdelningar: maison civile
(hofpredikanter, uppvaktande hofmän, ståthållare vid
de kungliga slotten, hofstallmästare, hofjägmästare
o. s. v.; ännu 1789 efter Neckers indragningar i
besparingssyfte till ett antal af 4,000 personer)
och maison militaire (se Maison; de kungliga lif-
och hustrupperna). Maison civile nyorganiserades
som Maison impériale under Napoleon I, och dennes
organisation återupplifvades af Napoleon III. Under
"l’ancien régime" fanns en särskild hofminister,
ministre de la maison du roi, med rätt omfattande
funktioner. Ämbetet återupplifvades, dock endast för
civillistan, 1814, men indrogs 1827. Under Napoleon III
fanns en ministre de la maison de l’empereur.

^{V. S–g.}

Maisons-Alfort [mäṡå’ṡ alfår]. Se Alfort.

Maisons-Laffitte [mäṡå’ lafi’t], by i franska
dep. Seine-et-Oise, vid Seine, nära S:t Germaineskogen.
6,730 inv. (1901). Vackert slott, byggdt 1642–51

Slottet Maisons-Laffitte.

af Mansard, där Voltaire vistades en tid
och som senare tillhörde bankiren Laffitte,
sedan 1905 statsegendom och nationalmuseum.

^{J. F. N.}

Maistre [mätr l. mästr]. 1. Joseph Marie de M.,
grefve, italiensk statsman, fransk författare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>