Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan användes åter för gudstjänstligt bruk. M:s
förnämsta byggnad är obestridt k. slottet
(fig. 1), på västra sidan af staden, på en
höjd nära Manzanares. Där stod fordom en morisk
alcázar. Henrik IV (d. 1474) byggde där ett jaktslott,
som tillbyggdes och förskönades af Karl I (V), när
han först gjorde M. till sin residensstad (1532),
och sedan ytterligare af Filip II, men förstördes
genom en eldsvåda 1734. Den nuv. byggnaden påbörjades
under Filip V 1737 af Sacchetti och fullbordades
1764. Det är byggdt i renässansstil, 143 m. i kvadrat
och 30 m. högt, af hvit, marmorliknande granit från
Colmenar. Nordöstra hörnet inrymmer k. biblioteket
(omkr. 100,000 bd och 5,000 manuskript, några mycket
värdefulla) samt kronans arkiv. S. om slottet ligger
den k. rustkammaren (Museo de la real armeria),
innehållande den kanske bästa vapensamling,
som någonstädes finnes. N. om slottet ligga
marinministeriet och marinmuseet samt senatens
samlingslokaler. På platsen utanför står en staty
af statsmannen Cánovas del Castillo. På östra sidan
af staden ligger det k. museet (Museo nacional
de pintura y escultura; fig. 4) l. Pradomuseet,
byggdt 1785, innehållande omkr. 2,200 taflor,
hvaraf en mängd mästerverk af första ordningen,
så att samlingen räknas bland de allra förnämsta i
Europa. Skulpturgalleriet innehåller många arbeten,
som tillhört svenska drottningen Kristina och
af Filip V:s gemål Elisabet Farnese fördes till
M. Bland M:s byggnader må ock nämnas den 1874 byggda
tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, ö. om staden,
hvilken rymmer 14,000 åskådare. Mest besökta af
stadens promenader äro den 3,4 km. långa, 65 m. breda,
med flera präktiga marmorfontäner prydda Prado (Paseo
del prado, Salón del prado), utmed stadens östra sida,
och dess fortsättning mot n. Paseo de recoletos. Vid
sidan af Salón del prado står Monumento de Dos de
Mayo, egnadt minnet af de "frihetens martyrer",
som stupade 2 maj 1808 vid försöket att utdrifva
fransmännen ur staden. I v. mellan k. palatsets
trädgård och Manzanares ligger Paseo de la Virgen
del puerto. Ö. om Prado ligga botaniska trädgården
samt El Retiros parker med dammar, springbrunnar och
statyer (bl. a. af Martinez Campos) samt en liten
djurgård. (Om det forna k. lustslottet Buen Retiro se
d. o.) I parkens södra del ligga Museo y biblioteca
de Ultramar med föremål från Filippinerna och andra
forna spanska kolonier och utställningspalatset
de Cristal. Början till Retiroparken gjordes af
Filip II, som där byggde ett landtställe för sin
engelska drottning. Olivares fullbordade parken,
och Filip IV byggde där ett palats, som beboddes
af följande konungar och nu är förändradt till
ett artillerimuseum. N. om Retiroparken och den
gamla staden ha uppstått nya stadsdelar, med breda
gator och bulevarder och flerstädes af trädgårdar
omgifna hus och kontrastera med det gamla M. Sverige
eger i M. ett legationshus (Calle Zurbano 25; se
fig. 5), inköpt 1904 för 385,000 pesetas, men svenska
regeringen har (1912) ifrågasatt att sälja det. Främst
bland undervisningsanstalterna står universitetet,
grundlagdt i Alcalá de Henares 1508 af kardinal
Jiménez och 1836 flyttadt till M., som sedan 1590
haft en högt ansedd läroanstalt i filosofi samt i
matematiska och naturvetenskapliga discipliner. Det
har öfver 5,000
stud. och är deladt i 5 fakulteter (filosofiska,
juridiska, naturvetenskapliga, medicinska och
farmaceutiska) samt har ett centralbibliotek
(omkr. 270,000 bd), hvarjämte de olika fakulteterna
ha egna, ganska stora bibliotek. Med universitetet
är förenad den af Filip IV stiftade förberedande
skolan (Estudios de S. Isidro). Vidare har
M. landtbruksinstitut, veterinärinstitut, skola för
väg- och vattenbyggnadsingenjörer, arkitekturskola,
läroanstalt i militärhygien, teknisk högskola
och teknisk skola, handelshögskola, målar- och
bildhuggarskola, konservatorium, lärar- och
lärarinneseminarium m. m. samt många enskilda
läroanstalter, bland hvilka särskildt förtjäna
nämnas de protestantiska skolor (besökta af mer än
2,500 barn), som underhållas med tyskt, engelskt och
amerikanskt understöd. Den förste protestantiske
biskopen af M. invigdes 1895. Till M:s öfriga
bildningsanstalt höra nationalbiblioteket och museerna
(Biblioteca y museos nacionales), inrymda i en 1866–94
uppförd byggnad vid Paseo de recoletos. Biblioteket,
som sedan 1716 får arkivexemplar af hvarje i Spanien
tryckt bok, räknar omkr. 650,000 bd, 2,000 inkunabler,
50,000 handskrifter och urkunder, 100,000 stick
m. m. och 30,000 handteckningar. Museerna omfatta
naturalhistoriska, arkeologiska och etnografiska
samlingar, konstindustriföremål samt samlingar
af modern konst. I samma byggnad förvaras ock
riksarkivet. De förnämsta vetenskapliga samfunden
äro Real academia española (k. Spanska akademien,
med 36 ord. medlemmar samt 24 korresponderande och
ett obestämdt antal utländska), konstakademien,
k. historiska akademien, k. juridiska akademien,
k. medicinska akademien (hvilken har samma
uppgift som sv. Medicinalstyrelsen) samt ett par
andra akademier (se Akademi, sp. 408). – Stadens
industri har utvecklats utomordentligt de sista
årtiondena och sysselsätter öfver 30,000 pers. utom
de 4,000 kvinnor och flickor, som arbeta i den stora
tobaksfabriken. De viktigaste alstren äro arbeten
af läder och skinn, solfjädrar, kemikalier, porslin
och annat lergods, tvål, papper, möbler, mattor,
vagnar, juvelerararbeten samt metallarbeten af
olika slag. Kommunikations- och belysningsväsendet är
högt utveckladt, och mycket har gjorts i sanitärt
syfte. Sedan 1859 har M. vattenledning från Lozoya
vid foten af Peñalara (omkr. 50 km.), men den är
otillräcklig för det moderna M., och en företagen
utvidgning genom anläggning af nya vattenverk
afbröts genom ett ras 8 apr. 1905, som kostade
nära 400 personers lif. M:s klimat är ogynnsamt:
om somrarna torrt och hett (ända till 43° C.), om
vintern kallt (-12° C.) och blåsigt till följd af
grannskapet till den en stor del af året snöbetäckta
Sierra Guadarrama; dagliga temperaturväxlingar af
ända till 20° förekomma. Dödsprocenten är dock icke
synnerligen stor (1991 22,07 pro mille) i jämförelse
med andra större spanska städers. Den numera nakna
omgifningen prisades förr som en förtjusande plats
med skuggigt läge och vidsträckta skogar, rika på
vildt, såsom hjortar, vildsvin och t. o. m. björnar. –
M. uppträder i historien först på 900-talet som en
morisk by och fäste Madjrit, hvilket intogs 1083 af
Alfons VI. Karl I (V), som ville njuta af M:s rena
luft, hade där sitt tillfälliga residens, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
