Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madagaskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det inre, utan synnerligt motstånd af hovaerna.
Dessa lämnades i sticket af sina engelska officerare,
och hufvudstaden Antananarivo gaf sig 30 sept.
Följande dag undertecknade drottningen,
Ranavalona III, freden, enligt hvilken M. blef en
fransk skyddsstat. En fransk generalresident skulle
kontrollera den inre förvaltningen och finanserna
samt sköta utrikesärendena, hvarjämte Frankrike
skulle ega rätt att på ön hålla så stor krigsstyrka,
som det ansåg nödig. Drottningen skulle dock
behålla sin ställning som sådan. I början af 1896
utbröt ett allvarsamt uppror i flera delar af
Imerina, riktadt ej blott mot Frankrike och utlänningar
i allmänhet, utan äfven mot kristendomen och europeisk
kultur, och då detta syntes breda ut sig till
andra delar af ön, sändes general Gallieni (se
d. o.) till M. för att som generalguvernör kväfva
upprorsrörelsen. 6 aug. 1896 dekreterades M:s
förvandling till fransk koloni, och ”som konungadömet
dåmera var öfverflödigt”, afsattes drottningen,
som icke upphörde att visa fientlighet mot
den franska styrelsen och hvars hof var härden
för alla intrigerna, 27 febr. 1897 och fördes jämte
familj till Réunion, senare till Alger, där hon
åtnjuter ett franskt underhåll. Vid slutet af 1899
kunde Gallieni rapportera, att endast vissa områden
i v. och s. v. ännu ej bragts till underkastelse,
men ej långt därefter var fransk myndighet
erkänd öfver hela ön. Gallieni, som genom sin fasta
och kraftfulla förvaltning och sin sträfvan att
behandla befolkningen rättvist och vänligt gjort sig
mycket omtyckt, drog sig tillbaka 1905 och fick
till efterträdare V. Augagneur, och denne
efterträddes 1910 af Picquié. Litt.: Hufvudarbetet
rörande M. är det af A. Grandidier i förening med
andra vetenskapsmän utgifna ”Histoire physique,
naturelie et politique de M.” (4:o, 1879 ff., ännu
under utgifning, omkr. 40 bd med hundratals
kartor och planscher); vidare må nämnas dennes
”Collection des ouvrages anciens concernant M.”
(jämte Roux, Delhorbe m. fl., I–III, 1903–05)
och Guill. Grandidier, ”Bibliographie de M.”
(1905–06), Sibree, ”M. and its people” (1870),
”M. before the conquest” (1896) och ”The London
missionary societies mission in M.” (1907),
Dahle, ”M. og dets beboere” (2 bd, 1876–77),
Gautier, ”Essay de géographie physique” (1902),
Blanchard, Boule, Froidevaux m. fl., ”M. au
debut de XX:e siècle” (s. å.), Matthews, ”Thirty
years in M.” (1904), Gravier, ”M., les malgaches,
origine de la colonisation franpaise, la conquête”
(s. å.), You, ”M., histoire, organisation, colonisation”
(1905), Pappenheim, ”M. Studien,
schilderungen u. erlebnisse” (1906), den officiella
årsboken ”Guide-annuaire de M. et dépendances”
(1898 ff.), den af Londons missionssällskap utgifna
”The Antananarivo annual and M. Magazine”
(1875 ff.) samt den under Malagassiska
språket anförda litteraturen.
(Kdrn.)
Madagasser, Madegasser, detsamma som
malagasser (se Madagaskar, sp. 394).
Madagassiska. Se Malagassiska språket.
Madain Saleh. Se Hedjir, El.
Madam (se Madame), hustru eller änka af
lägre stånd; ofta liktydigt med hjälphustru,
hjälpgumma.
Madame [mada′m; af ma, min, och dame, kvinna],
fr., förkortadt Mme, plur. mesdames
[māda′m], förk. Mdes, i Frankrike fordom titel för ett
adligt gift fruntimmer, sedermera och ännu för en
gift kvinna i allmänhet. På bourbonernas tid
kallades hvar och en af konungens döttrar redan
från födelsen madame med tillfogadt dopnamn,
under det att man med madame ensamt betecknade
konungens eller dauphins äldsta dotter eller
monsieurs (konungens äldste broders) gemål. Då
Napoleon satte kejsarkronan på sitt hufvud (1804),
gaf han sin moder titeln ”Madame Mère” (”Fru
moder”). Jfr Madam.
Madame Elisabeth [mada′m]. Se Elisabet,
sp. 408.
Madame Louis [mada′m loī]. Se Figuier 2.
Madame Sans Gêne [mada′m sã ʃän]. Se Lefebvre, Fr. J.
Madame_Sophie [mada′m såfī]. Se Gay 1.
Madapolam [eng. utt. mädopå’l8m], ett tätt,
två-skaftadt bomullstyg, finare än domestik,
men gröfre än shirting. Namnet är troligen
hämtadt från den i brittisk-ostindiska
presidentskapet Madras belägna byn Madapolam,
hvarest bomullstyg tillverkas i stor skala.
(G. A. W.)
Madara, förut en Svenska kyrkans missionsstation
i Främre Indien, upprättad 1901, tillhör nu
evangelisk-lutherska missionssällskapet i Leipzig.
Madarösis (grek. mada’rosis, hårlöshet), frånvaro
af cilierna (ögonhåren), i regel slutstadiet af
långvarig inflammation i ögonlockskanten, blepharitis
(se ögonsjukdomar). G-d.
Mada’ska (sannolikt af madame), stort, grof-hugget
fruntimmer med ogenerade fasoner. Begreppet har
troligen blifvit påverkadt af Aug. Blanches bekanta
berättelse med detta namn.
Maddalena, La. SeLaMaddalena.
Maddaloni [-låni], stad uti italienska prov. Ca-serta,
6 km. s. ö. om staden Caserta, vid järnvägarna
Rom-Neapel och Foggia-Neapel. 17,974 inv. (1901; som
kommun 21,270). Gammalt palats, tillhörigt familjen
Caraffa (fordom hertigar af M.), lyceum och gymnasium
(nu uppkalladt efter Giordano Bruno). Omkr. 4
km. ö. om M., vid järnvägen till Foggia, ligger den
af Vanvitelli 1753-59 byggda akvedukten, som förser
slotts-trädgården i Caserta med vatten från Ti-burno.
(J. F. N.)
Madden [mä’dn], sir F r e d e r i c, engelsk
text-utgifvare, f. 1801, d. 1873, vardt 1837
föreståndare för handskriftsafdelningen i British
museum, utgaf "Havelok" (1828), "William and the
werwolf" (1832), Layamons "Brut" (1847) m. m.
Madder-akka. Se Mytologi, Lapsk.
Maddox [mareks], Richard Leach, engelsk läkare,
f. 1816, d. 1902, sysslade med fotografi,
speciellt mikrofotografi, och gjorde sig på
1850–1860-talen känd för förträffliga arbeten inom
detta område. Mest känd är M. genom uppfinningen af
bromsilfvergelatinplåten, om hvilken han i sept. 1871
gjorde sitt första meddelande. Jfr Fotograf i,
sp, 991. J. Htzg.
Mädeba. Se Madaba.
Madegasser. Se Madagasser.
Madegassiska. Se Malagassiska språket.
Made in Germany [me͡ı′d in dʃ̇ə̄′məni], eng.,
”tillverkadt i Tyskland”. I de flesta civiliserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
