Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mac, förk. M' och Mc - Macabebe - Macabre, Danse m., fr., dödsdans (se d. o.). - Macacus ecaudatus, zool. Se Innus ecaudatus. - Mac Adam, Mc Adam, John Loudon - Mac Alester. Se Mc Alester. - Macao, port. Macau, eg. A-Mangao - Macapa - Macarius. Se Makarios. - Macaroni, oriktig form för it. maccheróni. Se Makaroner. - Macarsca, stad i Dalmatien. Se Makarska. - Macarthur, John, australisk kolonipionjär - Macarthys gin. Se Egrenermaskin (med fig. 1). - Macartney, George, earl M., engelsk diplomat och koloniguvernör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
Macabebe-Macartney
336
irländska tillnamn ofta förekommande ord, som betyder
"son", t. ex. Mac Adam, M’Clure, Mc Clellan. Se Klan,
sp. 199.
Macabebe [-kabe’be], stad i prov. Pampanga på
Luzon, bland Filippinerna, omkr. 40 km. n. v. om
Manila. 21,481 inv. (1903). Odling af ris och
sockerrör samt tillverkning af sprit (af nipapalmens
blomkolfvar), hamp- och bomullsväfnader. Wbg.
Macabre, D anse m. [dä’s maka’br], fr., dödsdans
(se d. oj.
Macäcus ecaudätus, zool. Se Inuus e c a u-d a t u s.
Mac Adam [mokäMem], Mc Adam, John Lo u d ön, f. 1756,
d. 1836, skotsk väginspektör, känd genom den efter
honom uppkallade vägbyggnadsmetoden makadamisering
(ordet rätt allmänt användt redan på 1820-talet), fick
sin metod antagen för hela England 1823 och blef 1827
öfverinspektör of ver rikets vägbyggnader. Sitt system
beskref han bl. a. i Present state of roadmaking
(1820;5:e uppl. 1822). Jfr Gatläggning, sp.800.
Mac Alestej [mäk9le’sta]. Se Mc A l e s t e r.
Macao [-kao’], port. Macau (fullständigt Cidade do
Santo Nome de Dios de Macau), eg. A-Mangao, "gudinnan
A-Mas hamn", portugisisk koloni på Kinas kust, består
af en halfö, som genom en smal landtunga sammanhänger
med ön Hiang-tschang (port. Ançam) vid västra
sidan af Kantonflodens mynning, 140 km. nedanför
Kanton. Hela kolonien omfattar blott 12 kvkm.,
däri inräknadt holmarna Taipa och Colovane. 74,866
inv. (1910), hvaraf omkr. 70,000 äro kineser. De hvite
bo i ett särskildt kvarter, Praya Grande, men äfven
i detta ha kineser slagit sig ned. Den portugisiska
byggnadsstilen, med sina moriska reminiscenser,
till hvilka kommer användningen af i Kina brukliga
färger och former, de rymliga gatorna, en mängd
kyrkor, klosterbyggnader (som kvarstå, ehuru alla
kloster upphäfdes 1834), pagoder och andra offentliga
byggnader göra ett behagligt totalintryck. Norr om
staden ligger den ryktbara Camõesgrottan, i hvilken
den förviste skalden Camões skall ha fullbordat
sin hjältedikt "Os Lusiadas". M. har ett utmärkt
handelsläge och var förr medelpunkten för den
östasiatiska handeln och den enda för handeln med
Kina öppna hamnen, men har förlorat denna sin forna
betydenhet, sedan engelsmännen grundlagt sin koloni
på det midt emot belägna Hongkong och flera kinesiska
hamnar öppnats för världshandeln. Därtill kommer, att
dess hamn är grund och öppen för flera vindar. Under
engelsk-kinesiska kriget 1840–42 råkade M. i så
stort förfall, att man tänkte uppge kolonien. För
att då höja dess handel förklarade den portugisiska
regeringen 28 febr. 1846 M. för frihamn, men lade dryg
skatt på alla mellan M., Hongkong och Kanton gående
fartyg, hvilken måste erläggas af såväl européer som
kineser. En sorglig ryktbarhet vann M. sedan genom
den afskyvärda kulihandeln (se Kulier). Värdet
af import och export (oberäknadt en högst betydande
smyghandel) uppgick 1909 till resp. 8,3 och 7,5
mill. milreis. Exporten omfattar hufvudsakligen
ris, te, apelsiner och salt fisk. Hamnen besöktes
s. å. af 1,886 fartyg om 897,000 ton. Lifligast är
handelsförbindelsen med Hongkong, Kanton, Batavia
och Goa. Handeln förmedlas nästan uteslutande
af kineser, och få europeiska fartyg besöka
M. Moderlandets inkomster af M. härröra hufvudsakligen
af lotterier och skatt på spelhusen. Det är
väsentligen genom sina spelhus M. är ryktbart i östra
Asien. – 1557 erhöllo portugiserna tillstånd att
anlägga faktorier på halfön med ett årligt arrende
af 500 taël, hvilket erlades ända till 1849. 1573
byggde kineserna den mur tvärs öfver landtungan,
som länge skilde det portugisiska området från det
kinesiska. Jesuitmissionärer slogo sig ned där, och
1580 inrättade Gregorius XIII biskopsstiftet M.,
till hvilket höra äfven den portugisiska delen af
Timor samt de portugisiske kristne i Malakka och
Singapore. 1628 utnämndes den förste guvernören,
men kolonien förblef under kinesernas uppsikt, hvilka
icke hade uppgifvit sina territoriella rättigheter,
utan fortfarande upprätthöllo sin myndighet genom
mandariner. Först guvernören Ferreira do Amaral
beröfvade (1849) de kinesiske ämbetsmännen all
myndighet utöfver hvad representanter för andra
främmande nationer egde. Kinesiska regeringen
vägrade länge erkänna Portugals territoriella
anspråk, och först genom en konvention af 26 mars
1887 tillförsäkrade Kina Portugal besittningen
af ön M. för alltid. 1802 och 1808 var M. för
korta tider i engelsmännens händer. .
(J. F. N.)
Macapá [-kapa’], stad i brasilianska staten Pará,
vid Amasonflodens norra mynningsarm, nästan alldeles
under ekvatorn, har god redd, skyddad af ett fort,
och användes som deportationsort. J. F. N.
Macärius. Se M a k a r i o s.
Macaroni [-rå-], oriktig form för it. maccheroni. Se
Makaroner.
MacaYsca, stad i Dalmatien. Se Makarska.
Macarthur [mäkä’tho], John, australisk kolonipionjär,
f. 1767 i Plymouth, d. 10 april 1834 i Camden,
Nya Syd-Wales, blef 1789 löjtnant i den nyuppsatta
Nya-Syd-Waleskåren och kom 1790 till Sydney,
befordrades 1795 till kapten och tog afsked 1804. Han
grundade vid Paramatta en mönsterfarm och egnade sig
särskildt åt fårafvel med från Kaplandet anskaffade
merinofår. Invecklad i tvisterna med guvernör
Bligh (se d. o.), blef M. 1807 häktad för otillåten
destilleringsverksam-het och 1808, sedan guvernören
vid ett till följd af processen mot M. utbrutet
upplopp i sin ordning fängslats, sekreterare vid
den provisoriska regering, som då upprättades. Under
flera års vistelse i Europa studerade han vin- och
olivodling i Frankrike och anlade vid sin återkomst
till Australien (1817) de första vingårdarna där (på
sin jordegendom vid Camden). M. var 1825-31 medlem
af Nya Syd-Wales’ lagstiftande råd. Han är skapare
af Australiens ullexport och grundläggare af dess
vinodling. Jfr Jenks, "History of the austral-asian
colonies" (2:a uppl. 1896). V. S-g.
Macarthys gin [mekä^this dji’n]. Se E g r e n e
r-maskin (med fig. 1).
Macartney [mekä^ni], George, earl M., engelsk diplomat
och koloniguvernör, f. 1737 på Irland, d. 1806,
var 1764-67 utomordentligt sändebud i Kyssland för
afslutande af en handelstraktat, blef 1768 medlem
af underhuset och var 1769-72 förste sekreterare för
Irland. 1775-80 var M. guvernör öfver Karibiska öarna
i Västindien och 1781-85 guvernör i Madras. Han ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
