Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mab - Maba Forst., bot. - Maba, invånarna i Wadai (se d. o.). - Mabein - Mabella, astron. - Mabellini, Teodulo, italiensk tonsättare - Mabille - Mabillon, Jean, fransk häfdaforskare - Mabinogion - Mably, Gabriel Bonnot de, abbé, fransk skriftställare - Mabog, syriska namnet å Hierapolis (se d. o.). - Mabug, stad. Se Karkemisch. - Mabuse, Jan van. Se Gossart. - Mac, förk. M' och Mc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Mab-Mac
334
Mab [mä’b], forniriska Medb (jfr Iriska litteraturen,
sp. 847), ett namn på älfvornas drottning hos engelska
skalder (Spenser m. fl.). I Shaksperes "Romeo och
Julia" skildrar Mercutio drottning Mab ("älfvors
jordegumma") som en liten, späd, luftig varelse, som
bringar de sofvande människorna drömmar. "Queen Mab"
är titeln på en filosofisk ungdomsdikt af Shelley.
Maba Först., bot., ett släkte af träd och
buskar hörande till fam. tibenacece. Kärnveden är
mörk-färgad, hård och tung och användes därför till
gagnträ. Frukterna äro äggformiga, guldgula bär,
som ha ett ätbart, mjöligt och slemhaltigt kött. De
omkr. 60 arterna förekomma uteslutande i tropikerna.
O. T. S. (G. L-m.) Maba, invånarna i Wadai (se
d. o.). MabéVn (arab.; mellanrum), eg. den mellan
harem och mottagningsrummen, selamlyk, liggande delen
af ett turkiskt hus, till hvilken äfven främlingar
kunna erhålla tillträde; i allmänhet motsvarande hvad
vi kalla "det inre", de inre rummen af ett hus. M. -
i-h u m a j u n (kejserliga M.), sultanens audienssal.
K. V. Z. Mabella, astron.., en af
småplaneterna. Mabellini, T e o d u l o,
italiensk tonsättare, f. 1817 i Pistoja, d. 1897
i Florens, där han blef hofkapellmästare och 1867
kompositionsprofessor, var uppburen som kompositör
af operor, bl. a. Rolla (1840), // renturiero (1851)
och Fiametta (1857) samt oratorier, kantater och
kyrkliga sångverk. Biografi af Giannini (1899).
E- F-t. Mabille [-bi’l], trädgård i Paris med en
praktfull offentlig danslokal, länge den mest besökta
och beryktade i sitt slag. Den undanröjdes vid en
gatureglering i början af 1880-talet.
Mabillon [mabijå’], Jean, fransk häfdafor-skare,
f. 23 nov. 1632 i S:t Pierremont (Champagne),
d. 27 dec. 1707 i Paris, inträdde 165.3 som novis i
mauriiikongregationen af benediktin-orden, aflade 1654
sina munklöften, fick 166’) sin verksamhet förlagd
till S:t Denis och 1664 till S:t Germain des Prés,
maurinernas vetenskapliga hufvud-härd, där han var
cTAchery behjälplig vid utgifvande! af de sex sista
banden af "Spicilegium". M:s egentliga vetenskapliga
lifsuppgift blef emellertid utforskandet af hans egen
ordens historia, till hvilken d’Achery samlat ett rikt
material. A et a sanctorum ordinis sancti Benedicti
(8 bd föl., 1668-1701), skildrande benediktiner-nas
historia till 1100, vittna om hans enastående lärdom
och stora kritiska begaf ning. M:s hufvudverk är
emellertid Annales ordinis S. Benedicti (bd 1-4, 1703;
bd 5 och 6, omfattande tiden t o. m. 1157, ut g. 1713
och 1739 af Massuet och Marténe). Jesuiten Papcbrochs
angrepp (i ’2:a apriltomen af "Acta sanctorum") 1675
på nästan alla de äldsta klosterprivilegiernas äkthet
föranledde från M:s sida eu vederläggning i den för
den moderna diplomvetenskapen grundläggande
klassiska skriften De re diplomatica libri VI
(1681; med tillägg 1704), tillegnad Colbert,
hvari M. uppställde fasta och bestämda regler
för urkundernas kritiska behandling och som
därigenom utöfvat ett bestämmande inflytande på
historieforskningens utveckling. På resor i Burgund
(1682), Tyskland (1683) och Italien (1685-86)
insamlade M. ett rikhaltigt material af urkunder
och böcker; en del af hans skörd offentliggjordes i
Museum italicum (2 bd, 1687-89) och i Vetera analecta
(4 bd, 1675 -84). Af M:s öfriga arbeten må nämnas
det viktiga verket De liturgia gallicana libri
111 (1685). Ourrages posthumes de Mabillon et de
Ruinart (3 bd, 1724) innehåller bl. a. en mängd af
M:s bref. En annan del af hans brefväxling utgafs
af Valery, Correspondance inédite de Mabillon et de
Mont-jaucon arec Vitalie (3 bd, 1846); en fullständig
uppl. förberedes af Stein. Litt.: Ruinart, "Abrégé
de la vie de M." (1709), Broglie, "M. et la so-ciété
de 1’abbaye S:t Germain-des-Prés, 1664- 1707" (2
bd, 1883), Bäumer, "Joh. M." (1892), och Bresslau,
"Handbuch der urkundenlehre", I (2:a uppl. 1912).
T. H-r.
Mabinogion [mäbinåu’gi9n], plur. af mabinogi (se Bard,
sp. 910), en samling fornwalesiska hjältesagor,
som bevarats i ett manuskript från 1300-talet,
den s. k. Red book of Hergest, och offentliggjordes
1838 af lady Charlotte Guest. I sv. öfv. af Harald
Heyman meddelades 19C6 ett väsentligt urval jämte
inledning. Jfr Walesiska språket och litteraturen.
Mably [-bli], Gabriel Bonnot de, abbé, fransk
skriftställare, f. 1709, d. 1785, äldre broder till
filosofen Condillac. Hans äldsta arbete, Paralléle
des romains et des francais (1740), är ett försvar för
en-våldsmakten samt ett förhärligande af industrien,
handeln och lyxen (i ny uppl. ut-| gifven af Guizot
1823 -24 och 1840). I sitt ryktbaraste verk, Entre-i
liens de Phocion sur le rapport de la morale et
de la polilique (1763; sv. öfv. 1766) prisade han
den spartanska samhällsordningen. M. författade
flera andra politisk-filosofiska arbeten, hvilkas
inflytande på sin tids politiska uppfattning
täf-lade med Montesquieus och Rousseaus och i
vissa fall blefvo bestämmande för revolutionens
lagstiftning. Han visar sig i ett af dem, De Vétude
de Vhistoire (förf. troligen 1767; tr. 1778), som
en j stor beundrare af Sveriges författning under
fri-| hetstiden. M:s samlade skrifter utkommo 1789,
i 1795, 1797 och 1818, M:s efterlämnade skrifter j
1797. Se biogr, af Guerrier (1886). Jfr S. Boe-thius,
"Den franska revolutionen" (sid. 65-67, 142-143).
Mabocj, syriska namnet å Hierapolis (se d. o.). Mabug,
stad. Se Karkemisch. Mabuse [mabys], Jan van.
Se Gossar t. Mac [ma’]*], förk. M’ och Mc, ett i
skotska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
