Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U1
Lysgas
102
gasverk återgått till den en gång förut använda
uttvättningen med svafvclsyra, då svafvelsyrad
ammoniak direkt erhålles. Vid gasens tvättning med
vatten upptages ammoniaken tillsammans med en del
af den i gasen befintliga kolsyran, väte-svaflan och
cyanvätet som kolsyrad ammoniak, svaf-velammonium och
cyan-(rhodan-)ammonium, hvarjämte dessutom bildas
mindre mängder andra am-moniaksalter, beroende på
tvättvattnets sammansättning. Gasens tvättning blir
fullkomligare, i ju intimare beröring gasen kommer
med tvättvätskan. Tvättarna äro därför försedda
med inlägg af träribbor, plåtpaket e. d., som dels
åstadkommer en fin fördelning af gasen, dels sedan
erbjuder densamma en stor med tvättvätska fuktad
beröringsyta. Förr användes i regel stora, stående
cylindrar, s. k. skrubbrar, fyllda med träribbor,
men numera användas dylika nästan uteslutande blott
af de mindre verken, medan de större öfvergått till
tvättning i roterande tvättare af liggande eller
stående typ. Dels taga dessa mindre utrymme,
att cyanvätet med järn vid närvaro af starka base
bildar beständiga dubbelsalter, ferrocyanföreningar,
antingen lösliga eller olösliga, hvilka
sedan bearbetas för utvinning af säljbara
produkter. Olikheten hos de olika metoderna
ligger i den bas, som användes för reaktionen. I
vanligaste fall sker uttvättningen enl. Buebs metod
med en koncentrerad lösning af järnvitriol i en
tvättare placerad före ammoniaktvättaren. Lösningen
upptager därvid en del ammoniak, som tjänstgör som
den behöfliga basen. Härvid erhålles ett slamm
innehållande 12 å 13,5 proc. berlinerblått och
6 -7 proc. ammoniak, som antingen säljas direkt
eller förarbetas vidare. I det senare fallet
kokas slammet med ånga, hvarvid den flyktiga
ammoniaken afdrifves och resten pressas genom
en filter-press. Härvid afpressas en lösning af
ammonium-sulfat; de kvarblifvande kakorna hålla
omkr. 30 proc. berlinerblått och utgöra en värdefull
biprodukt. Cyantvättningen kan företagas äfven sedan
ammoniaken är fullständigt aflägsnad, men tvätt-
Fig. 9. Standardtvlittare.
dels kan i dem en effektivare tvättning och
därigenom ett starkare ammoniakvatten
erhållas än
1 de gamla fasta tvättarna. Fig. 9 visar den
mest använda liggande roterande tvättaren,
den s. k. standar dt rättar en. Den består
af en cylindrisk kåpa af gjutjärn, som genom
vertikala skiljeväggar är delad i flera kammare.
I hvarje dylik kammare finnas på axeln fästa
plåtskifvor, mellan hvilka paket af träribbor
äro inlagda så, att det hela bildar en
cylindrisk kropp. Gasen kommer genom en central
öppning i skiljeväggen in i midten på hvarje
sådan kropp och finfördelas genom träpaketen i en
mängd smärre strömmar, hvarefter den utkommer vid
omkretsen. Gasen går på detta sätt från kammare
till kammare, vattnet likaså, men i motsatt riktning
mot gasen, så att den renaste gasen kommer
i beröring med det renaste vattnet. Tvättelementen
neddoppa till en tredjedel af diametern i vatten
och rotera med en hastighet af
2 å 3 hvarf i minuten. I andra konstruktioner
användas i st. f. träpaket stora borstar af piassave,
kulor o. d. De roterande tvättarna lämna ett
am-moniakvatton af omkr. 3 proc. ammoniak och borttaga
ammoniaken fullständigt ur gasen.
Uttvättningen af cyanrätet försiggår efter olika
metoder, af hvilka de flesta grunda sig
därpå,
vätskan måste då innehålla en tillförd bas,
vanligen natriurnhydrat, framställdt genom
fällning af soda med kalk. Cyanvätet bildar
därvid med det af natriumhydrat och järnkarbonat
bestående tvättslammet en löslig förening,
ferrocyannatrium. Det erhållna slammet pressas;
presslösningen in-dustas och får kristallisera,
hvarefter saltet renas genom omkristallisation och
färdigt rent ferrocyannatrium erhålles. Tvättningen
företages i roterande tvättare af samma konstruktion
som vid ammoniaktvättningen. Tvättvätskan får antingen
rinna, eller ock pumpas den med vissa mellanrum från
kammare till kammare. Uttvättningen kan vid Buebs
metod uppgå till 95-99 proc., vid tvättning efter
ammoniaktvättaren till 70 proc. l senare fallet går
äfven den cyan, som vid am-moniaktvättningen i form
af cyanammonium upptages i ammoniakvattnet, förlorad.
Gasens halt af vätesvafla sänkes genom kylnin-gen och
de olika tvättningarna med omkr. en tredjedel. För
borttagande af resten begaenar man sig af vätesvaflans
egenskap att bilda sulfider. Förr användes nästan
uteslutande släckt kalk. som fullständigt aflägsnade
vätesvaflan samt dessutom kolsyran och en del af
kolsraflan. Vid detta re-ningssätt förbrukas dock
stora mängder kalk, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
