Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lvov, Alexei Fedorovitj - LXX - Lü, regent. Se Kina, sp. 56. - Lya, jaktv. - Lyaios - Lyall, Edna, pseudonym för engelska romanförfattarinnan miss Ada Ellen Bayly - Lyall, sir Alfred Comyn - Lübbecke - Lübben, kretsstad i preussiska reg.-omr - Lübben, Heinrich August - Lübbenau - Lübeck 1. Fria och hansestaden L., förbundsstat i Tyska riket - Lübeck 2. Staden Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryska kyrkosånger och utgaf Über den freien und
nicht symmetrischen rhythmus des altrussischen
kirchengesangs (1859), men är mest känd som
tonsättare till den af Sjukovskij med anledning af
Alexanderpelarens aftäckning i Petersburg 11 dec.
1833 diktade ryska nationalhymnen Bosje tsarja
chrani (Gud bevare tsaren). L:s själfbiografi utgafs
1884 (2:a uppl. 1896).
A. L.*
LXX (lat. talbeteckning för 70, septuaginta),
allmänt använd beteckning för den alexandrinska
bibelöversättningen, den s. k. Septuaginta.
Se Bibelöfversättningar 1.
Lü, regent. Se Kina, sp. 56.
Lya, jaktv., vissa rofdjurs, såsom räfvens,
vargens och gräflingens, underjordiska bo; den kan
utgöras af en naturlig klyfta eller hålighet eller ock
vara utgräfd af djuret i lösa jordlager (jfr
Gryt).
G. G.
Lyai’os (grek. Λυαιος, lat. Lyæus, af grek. lyein,
lösa), "han som löser (l. stillar) sorgerna", ett
binamn för vinguden Dionysos l. Bakchos.
Lyall [lai’əl], Edna, pseudonym för engelska
romanförfattarinnan miss Ada Ellen Bayly
(se d. o.).
Lyall [lai’əl], sir Alfred Comyn,
angloindisk ämbetsman och skriftställare, f. 4 jan. 1835 i
Coulston, Surrey, d. 10 april 1911, inträdde i
Ostindiska kompaniets tjänst 1855, utmärkte sig
under seapoysupproret 1857—58 och innehade
sedan flera viktiga poster inom den angloindiska
förvaltningen. Sålunda blef han 1873 inrikes
sekreterare och 1878 sekreterare vid indiska regeringen
samt var 1882—87 vice-guvernör i
Nordvästprovinserna och 1888—1903 medlem af indiska rådet
i London. Bland hans skrifter, som kännetecknas
af djup insikt i indisk åskådning och indiska
förhållanden, märkas Asiatic studies, religions and
social (1882; ny uppl. i 2 bd 1899), Verses written
in India (1889; 4:e uppl. 1896), Warren Hastings
(1889), The rise and expansion of the british
dominion in India (1893; 5:e uppl. 1910) och Life
of the marquis of Dufferin and Ava (2 bd,
1905).
V. S—g.
Lü’bbecke, kretsstad i preussiska reg.-omr.
Minden (Westfalen). 4,002 inv. (1905). Mångsidig
industri.
J. F. N.
Lübben (vend. Lubena), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Spree.
7,173 inv. (1905). Realgymnasium. Tillverkning
af trikåvaror, papp och papper. Vid hufvudkyrkan
i L. var psalmdiktaren Paul Gerhardt arkidiakon
1669—76, och han är begrafven där.
J. F. N.
Lübben, Heinrich August, tysk
språkforskare, f. 1818, d. 1884 som bibliotekarie i
Oldenburg, skref Mittelniederdeutsche grammatik (1884)
och, i förening med K. Schiller,
Mittelniederdeutsches wörterbuch (6 bd, 1871—81) samt utgaf
1875 ff. "Jahrbuch des vereins für niederdeutsche
sprachforschung".
Lü’bbenau (vend. Lubnjov), stad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Spree, 10
km. s. om Lübben. 3,805 inv. (1905).
Möbelfabriker, trädgårdsodling.
(J. F. N.)
Lübeck (svensk form Lybeck). 1. Fria och
hansestaden L., förbundsstat i Tyska riket,
bestående af dels ett sammanhängande område
mellan Östersjön, Holstein, Oldenburgska furstendömet
Lübeck, Lauenburg och Mecklenburg, dels nio
mindre enklaver i Lauenburg, furstendömet
Lübeck och Mecklenburg-Strelitz. Den indelas i
staden L. med förstäder (se L. 2), staden Travemünde
samt 4 landskommuner. Sammanlagda arealen
utgör 297,7 kvkm., hvaraf 26,5 kvkm. vatten. 116,599
inv. (1910), hvaraf 98,656 inom staden L.
Hufvuddelen är en slätt, genomfluten af Trave, som
vid sitt utlopp bildar flera vikar och står i
förbindelse med Elbe genom Elbe—Trave-kanalen. I
staden L:s grannskap idkas betydande
trädgårdsskötsel, hvars alster exporteras till Sverige och
andra Östersjöländer. Enligt författningen af 29 dec.
1851, reviderad 7 april 1875, 15 dec. 1902 och 2
okt. 1907, utöfvas den lagstiftande makten af
senaten och en representation, som benämnes
bürgerschaft ("borgerskapet"). Senaten består af 14 på
lifstid valda, minst 30 år gamla medlemmar. 8 af
dessa måste tillhöra det lärda ståndet (däraf minst
6 rättslärda) och af de öfrige 6 minst 5 tillhöra
köpmansståndet. De utses af en särskild
valkommission enligt en invecklad valmetod. Ordföranden,
som utses för 2 år, bär titeln bürgermeister.
Senaten öfvervakar förvaltningen och rättskipningen,
utnämner statens ämbetsmän och utöfvar
benådningsrätt i brottmål. Bürgerschaft består af 120 på
6 år valda medlemmar (1/3 afgår hvartannat år).
Valrätt har hvarje borgare, som är minst 25 år,
minst 4 år bott inom L:s område och under denna
tid betalt inkomstskatt. Valmännen delas i två
klasser; till den första höra de, som under de sista åren
betalt skatt för en årsinkomst af minst 2,100 mark,
i Travemünde och i landtområdet äfven de, som
drifva ett jordbruk om minst 3 har; alla öfriga
höra till den andra klassen. Vid valen i staden
och förstäderna utser första klassen 90, andra
klassen 12 ledamöter af bürgerschaft; i Travemünde
och på landet utser första klassen 15 och andra
klassen 3 ombud. Valbar är den, som har valrätt;
dock naturligtvis icke senatorer. För erhållande af
borgarrätt fordras att minst 5 år ha bott inom
statsområdet. Ett af 30 personer bestående utskott
af bürgerschaft öfverlägger på förhand om
senatens förslag och eger att besluta i mindre viktiga
finansfrågor. I spetsen för de särskilda
förvaltningsgrenarna stå deputationer af senatorer och
borgare. Rättsväsendet är fullständigt skildt från
förvaltningen. I L. finnes en landgericht (äfven
omfattande oldenburgska furstendömet L.) och en
amtsgericht samt en yrkes- och handelsdomstol.
Dess högsta domstol är den för de 3 fria
riksstäderna gemensamma oberlandesgericht i Hamburg
(hvilken till 1879 hade sitt säte i staden L.). Die
freie und hansestadt L. (officiellt namn) sänder 1
representant till tyska riksdagen samt har 1 röst i
förbundsrådet. Sedan 1867 har L. ej uppställt
någon särskild militärkontingent, utan dess
värnpliktige ingå i den preussiska hären (9:e armékåren).
Statens inkomster uppgingo för 1911 till 14,5 mill.
mk, dess utgifter till 14,7 mill. Statsskulden var
s. å. 63,14 mill. mk. L:s vapen är en tvåhöfdad
örn, med en hvit och röd delad sköld på bröstet. —
2. Staden L., vid Wakenitz’ förening med Trave
(se den till art. hörande färglagda kartan o. fig. 1),
15 km. från Östersjön, består af den egentliga
staden och 3 förstäder samt är tämligen regelbunden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
