Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litauiska språket och litteraturen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Lithen-Litium
Mitau. 1705 förstärkte han Kobron, men
öfverflyttades sedan till Stockholm för att
fortsätta krigsaktionernas af tecknande. L. blef
kapten och forti-.nkationsbefälhafvare i
Göteborg 1708, placerades 1709 på bohuslänska
arméns fortifikationsfältstat och utarbetade en
geografisk karta öfver norska gränsen samt befäste
Uddevalla. Återkommen till Göteborg, uppgjorde
han 1712 förslag till förstärkandet af .denna
stads befästningar L. adlades 1718. Många af L:s
ritningar finnas i Riksarkivet, och åtskilliga af dem,
bl. a. ett porträtt af Karl XII, ha stuckits i koppar.
^ W:son M.
Lithen, J o h a n. Se L i t h e i m.
Litherland [Ii’thol9nd], förstad till Liverpool. 6
km. n. v. om denna stad. 14.020 inv. (1901).
Lithgow [li^hgåu], stad i New South
Wales (Australien), i Blå bergen. 8,260
inv. (1911). Kol-grufvor, järnverk, klädesfabrik.
J- F- N-
Lithi’asis (grek., af Ufthos, sten), med.,
sten-passion. Se B l å s s t e n.
LFthion, kem. Se Litium.
Lithionglimmer, miner., en grupp af glimmer-arter,
i hvilka litium ingår som en mer eller mindre
väsentlig beståndsdel (se Gli m m c r g r u p-pon).
A. Hng.
Lithionlt Kobell, miner. Se Z i n n w a l d i t.
Li’thium, kem. Se Litium.
Lithobi idae. zool., familj af enkelfotingarnas
ordning bland tusenfotingarna. Hithörande arter ha en
jämförelsevis kort kropp, bestående af 15 nedplat-tade
leder utom hufvudet. Antennerna nå åtminstone J/3
af kroppens längd; ögon finnas i växlande antal. De
nykläckta ungarna ha ett mindre antal leder och
benpar än de fullvuxna. Lithobiiderna omfatta våra
vanligaste tusenfotingar. De träffas ofta under
stenar eller i murkna stubbar samt äro mer eller
mindre mörkt bruna, glänsande och mycket snabba i
sina rörelser. - I Sverige ha anträffats 9 arter,
tillhörande släktena Lithobius och Henicops. Allmän
öfver hela landet är den ända till 32 ram. långa
L. -forficalus (se fig. i art. Enkel-i otingar).
G. A-z.
Lithodes, zool. Se S t c n k r a b b o r n a.
Litho’domus, zool. SeStendadel.
Lithontri’ptica (af grek. li’thos, sten, och trifbéln,
’krossa), farm. Se Stenlösande medel.
Lithopäedion (af grek. Wthos, sten, och paidélfon,
foster), ett till en stenartad kalktvålmassa
förvand-ladt foster, som utvecklat sig utanför
lifmodern fextra-uterint hafvandeskap) och, sedan
det dött. förlorat allt sammanhang med moderns
blodkärl-system samt blifvit inkapsladt. Om det
ej genom .operation bortskaffas, kan det i detta
tillstånd kvar-ligga under åratal i moderns buk.
F. B.*
Lithospe’rmum L., bot., ett örtsläkte inom
fam. Borraginacecc. I Sverige finnas två arter,
L. arvense L. och L. officinale L., hvilka
ha upprätta, styfva stjälkar med smala, något
sträfhåriga blad och hvita, trattlika blommor med
femflikiga kronor, hvilkas pipmynning har fem håriga
veck. Frukterna äro mycket hårda, antingen släta,
glänsande hvita, som hos L. officinale, stenfrö,
eller rynkiga och glanslösa smånötter, sittande fyra
tillsammans och fästa med en platt yta i fodrets
botten. L. arvense, .sminkrot, är ett vanligt
åkerogräs, hvars rot .är rödaktig. Den andra arten
är mer sällsynt och
förekommer vanligast bland buskar i skärgården. Dess
blad användas som tesurrogat (s. k. bö-miskt te).
O. T. S. (G.L-m.)
Lithotharmnion, bot. Se Kalk al ger.
Lithou, Gustaf, skald, f. 25 mars 1692 i Li-mingo,
Österbotten, d. 21 dec. 1753 i Stockholm, fick studera
i Uppsala, där han egnade sig företrädesvis åt den
latinska verskonsten i den tidens smak, d. v. s. som
älskare och efterbildare af Luca-nus, Statius,
Claudianus och andra senromerska skalder. (Han
beskylldes 1738 i "Swenska nitet" för att alltför
troget ha imiterat holländaren Barlseus.) Sedermera
ingick han i krigstjänst, befordrades till fänrik, men
tog afsked 1721 med en liten pension. Han erhöll 1751
kaptens fullmakt. - Sitt stora rykte inom den latinska
skaldekonsten grundlade L. genom sin Panegyris
exsequialis öfver Karl XII, ett långt historiskt
skaldekväde på ståtliga hexametrar, om hvilket
den store latinaren Joh. Rosenadier vittnade, att
"det kanske i någon mån kunde jämföras med antikens
dikter". Eljest inskränker sig hans diktning till
smärre lyckönskningar, graf skrifter och i synnerhet
böneskrifter, de sistnämnda riktade till både konung,
ständer, ämbetsverk och enskilda. Hans poesier vunno
uppmärksamhet och berömmelse äfven i Tyskland, och
så kunde en förläggare djärfvas att 1734 utgifva
hans Poématum heroico-miscellancorum pars I, hvilka
af samtida vitterlekare prisades och fram-höllos som
utomordentliga mönster. -rn.*
Li’tin, kretsstad i ryska guv. Podolien, vid Zgar,
en biflod till Bug. 9,868 inv. (1897). I omgifningen
mullbärsplanteringar och sockerfabriker. J- F. N.
Li’tion. Se Litium.
Litis consorrtium, lat., jur., flera personers
delaktighet i ett odeladt anspråk eller i en odelad
förbindelse, som är föremål för rättegång. Utan att
samtliga litis consortes äro parter i rättegången
- såsom kärande eller svarande -, kan domstolen
icke bifalla käromål af eller mot någon af dem.
L Afz.
Litis contestätio, lat., jur., den akt. hvarmed enligt
romersk rätt rättegången skulle inledas och hvartill
bägge parternas närvaro erfordrades. Genom denna inlät
sig svaranden i svaromål ang. själfva saken. Enligt
svensk rätt är rättegången börjad med stämningens
delgifnine, ehuru det står svaranden öppet att,
om därtill finnes skäl. vägra att ingå i svaromål.
I- Af/.
Litis denunciätio. lat., jur., den åtgärd af
svarandepart i rättegång, hvarigenom denne
inkallar en af käranden icke instämd person för
att gemensamt med svaranden värja dennes rätt. Ett
sådant inkallande eger rum i de fall. då den. som åt
svaranden öfverlåtit den rätt. som käranden angriper,
är skyldig att hålla svaranden skadeslös, om rätten
frångår honom. Har litis denuncialio egt rum. kan
svaranden, om han förlorar rättegången, omedelbart
söka ersättning af sin hemulsman. under det att i
annat fall han antingen är förlustig sin regressrätt
eller måste väcka ny rättegång mot denne, hvilken då
kan visa. att den förra domen varit oriktig. J Alls
(Icnimciotio sker vanligen genom stämning. I. Afz.
Litispenderns, jur. Se Lis p e n d e n s.
Lrtium, Lithium (af grek. Wlhos, sten, emedan det
först anträffades i mineral), lem., grundämne, som
tillhör alkalimetallernas grupp och af J. A. Arfwedson
1817 upptäcktes som beståndsdel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
