Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jimena de la Frontera, stad i spanska prov. Cádiz - Jiménez, Juan Ruiz - Jiménez de Cisneros - Jiménez y Aranda, spanska målare - Jiménez y Aranda 1. Jose J. - Jiménez y Aranda 2. Luis J. - Jiménez y Jiménez, Juan Leandro - Jimmu (J. tenno). Se sp. 1443 - Jina, "öfvervinnare" - Jindrichuv Hradec, tjech. Se Neuhaus 1. - Jingoism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1411
Jiménez-Jingoism
1412
prov. Cådiz (Andalusien). 7,549
inv. (1900). Gammalt moriskt kastell
och märkvärdiga grottor. Sydfruktodling.
J. F. N. Jiménez [chime’neth], Juan E u i z,
spansk skald, f. 1881 i Moguer (Huelva), är en
utpräglad elegiker, nära besläktad med Gustavo
Adolfo Béc-quer och ej utan beröringspunkter
med Musset, Poe och äfven Verlaine. J:s första
diktsamlingar, Nin-feas och Almas de violeta,
ehuru något diffusa, bådade en skald och ådrogo
honom en mindre vanlig uppmärksamhet. I senare
arbeten, af hvilka må nämnas Rimas (1902),
Arias tristes (1904) och Jar-dines lejanos
(1905), är J. en skaldeindividualitet af mycken
ursprunglighet, en känslig observatör af naturen
och en formtalang af hög kvalitet. Hans vers är
musikaliskt välljudande, men genom den ständiga
molltonen understundom monoton. Ad. H-n. Jiménez
de Cisneros [chim^neth de thisne;rås], äfven
Ximenes, Francisco, spansk kardinal och statsman,
f. 1436 i Torrelaguna i prov. Toledo, d. 8
nov. 1517 i Eoa i prov. Burgos, var sex år jurist
i Kom, men återvände till Spanien och inträdde
1484 i franciskanorden. Inom kort vann han genom
asketiskt lefnadssätt rykte för stor helighet och
kallades af drottning Isabella till biktfader
(1492). 1495 blef han ärkebiskop af Toledo och
Kastiliens storkansler. Trots sin framskridna
ålder skötte han med kraft och klokhet sina höga
ämbeten. Han Jiménez de Cisneros. Efter var a
f gjord anhängare en relief medaljong. af det
kungliga enväldet. Med våld sökte
han omvända morerna i Granada, genomförde en
grundlig reform i klosterlifvet och höll sträng
hand öfver prästerskapet. Påfven Julius II
utnämnde honom 1507 till kardinal och spansk
stor-inkvisitor. Som sådan utmärkte han sig
genom sin blodiga stränghet. 1509 företog han ett
krigståg till Afrika och eröfrade Oran. Enligt
Ferdinand den katolskes bestämmelse öfvertog
J. vid dennes död, 1516, styrelsen i Kastilien
i Johannas namn, men förmådde kastilianerna att
hylla Johannas son Karl som konung, hvarefter
han jämte kardinal Hadrian med framgång
styrde landet, tills Karl 1517 anlände dit från
Nederländerna. Ehuru J. låtit uppbränna tusentals
dyrbara arabiska handskrifter, var han dock
en stor gynnare af vetenskapen. Han grundlade
1508 universitetet i Complutum (nuv. Alcalå
de Henares) och lät där utarbeta den berömda
Complutensiska bibeln (se d. o.). - Litt.: Gomez
de Castro, "De rebus gestis a Fr. Ximeni Cisnerio
libri VIII" (1569), Hefele, "Der kardinal
Ximenes" etc. (2:a uppl. 1851), Lafuente,
"Cartas del cardenal J. de C." (2 bd, 1867 -76).
V. K-r.*
Jiménez y Ara’nda I~chime’neth i], spanska
målare. 1. José J., f. 1837 i Sevilla, d. 1903,
elev af konstakad. i Sevilla, studerade i Rom
1872-75 och bosatte sig därefter i Sevilla. Bland
hans ar-
beten märkas Predikan å domkyrkogården i Sevilla
(1870), Bokvännerna (1880), Eftermiddag i
Sevilla (1881) och Tre goda vänner. J. är en
utmärkt tecknare; bland hans teckningar är
bildserien till Don Quijote (afslutad 1901)
framför allt berömd. - 2. L u is J., den
föregåendes broder, f. 1845 i Sevilla, uppehöll
sig 10 år i Italien och har sedan 1875 varit
bosatt i Frankrike. Bland hans arbeten märkas /
en ministers väntrum på 1700-talet (1880), Den
gamle ungkarlen (1885), Från ett barnsjukhus
i Sevilla (världsutställningen i Paris 1889),
Under skörden, Faderns graf (världsutställningen
1900) samt många porträtt. J-
K-e. (G-g N.)
Jiménez y Jiménez [chime’neth i chime^eth], Juan
Leandro, spansk skald och språkforskare, f 1811
i Cabeza del Buey, d. 1851 genom själf-mord,
började, efter att ha varit jordbruksarbetare,
vid 22 års ålder studera historia och filologi
med lysande framgång. Af lyriska arbeten må
nämnas Mi pasiön por mi amada och Un duelo d
muerte och af språkvetenskapliga Léxicon de
voces y fräses que fälten en los diccionarios
de la academia, som anses ega bestående värde.
Ad. H-n.
Jimmu (J. t en n o). Se sp. 1443.
Jina [djina], eg. "öfvervinnare", "besegrare",
"frälsare", ind. religionshist., kallas närmast
hos j ainasekten (se Jaina) de väsen, som
efter en mängd tillvarelser i världskretsloppct
(själavandring, samsära) i människostadiet af
egen kraft funnit vägen till befrielse (moksa,
nirväna) samt uppträdt som lärare för sina
medmänniskor för finnandet af denna väg. Som
salighetslärare uppträda jina som öfver-hufvud
för en orden af tiggarmunkar, som har att
från tidsperiod till tidsperiod fortplanta
salighetsläran. Sedan de ingått i nirväna,
dyrkas de som ett slags gudomsväsen. En jina
skildras med alla yttre och inre företräden;
men den ene jina’en skiljes från den andra
särskildt genom olikheten i emblem (tjur, elefant
o. s. v.). Hvarje jina har en cäsanadevt,
en gudinna, som utför hans befallningar. I
de stående poetiska utsmyckningarna (vannanä)
framställas de med en mängd sköna egenskaper
utgörande kvintessensen i hvar sin art, såsom
mjölkhvitt blod, en underbar doft, frihet från
sjukdom; med strålgloria på hjässan, sinnebilden
af kunglig makt, i det en jina ofta uppträder
äfven som furste af denna världs riken. Gudarna
tjäna och ära dem med blomsterregn o. s. v. I
hvarje upp- och nedstigande tidsperiod (utsarpim
och avasarpini, perioder af omätlig tidslängd)
uppträda 24 jina’er eller frälsare. Den
sista -af den nuv. avasarpini’s 24 jina’er
var Ma-hävlra Vardhamäna, som är Jina’en par
préférence. Andra namn äro Arhant, "helig", och
Tirtharh-kara, "som skapar öfvergång (vadställe)
näml. öfver världskretsloppets haf", namn, som
äfven förekomma, delvis med annan betydelse,
inom den buddistiska teologien. Äfven i denna
förekommer Jina som namn på Buddha eller en
buddha. K. F. J.
Jfvndrichuv Hradec [hrådets], tjech. Se Neu-h
aus 1.
Jingoism [dʃ̇iŋgå͡uiṡm], eng., först benämning på
engelsk eller amerikansk chauvinism, sedermera
stundom äfven på liknande riktningar i andra
länder. Uttrycket uppgifves härröra från en
i England under den rysk-engelska konflikten
1877–78 populär varietévisa, och med en
jingo menades urspr. en anhängare af torypartiet,
som påyrkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
