Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesdedjerd (Jezdegird, Isdedjerd), tre konungar i Persien - Jesenius de Magna Jessen. Se Jesensky - Jesensky, Jan - Jesi, stad i prov. Anacona, Italien - Jesid, kalifer. Se Kalifat - Jesirah, en kabbalistis skrift - Jeso, japansk ö. Se Yeso - Jesper Mattson. Se Krus - Jespersen, Jens Otto Harry - Jesse, John Heneage - Jessen, Karl Vilhelm - Jessen, Karl Arnold Edvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berna tillintetgjorde persiska riket. Se vidare
Persien, historia.
Jesenius de Magna Jessen. Se Jesenský.
Jesenský (latiniseradt Jessenius 1.
Jesenius de Magna Jessen), Jan, bömisk läkare,
f. 1566, d. 1621, lifmedikus hos kurfursten af
Sachsen, kallades 1600 på Tycho Brahes förord till Prag
som läkare vid hofvet och blef 1618 rektor vid Prags
universitet. Han deltog i de bömiska ständernas
resning mot Ferdinand II och dömdes efter slaget på
Hvita berget till döden. Bland hans många skrifter
märkas Zoroaster seu philosophia de universo (1593),
Programmet de origine et progressu medicincæ (1600),
Anatomice historia (1600), Vita et mors Tychonis
Brahei (1601), Institutiones chirurgicæ (1601) och
De cavenda tollendaque peste. A-d J.
Jesi, stad uti italienska prov. Ancona, vid floden
Esino, 27 km. v. s. v. från Ancona vid järnvägen
Rom-Ancona. 14,494 inv. (1901; som kommun
23,208 inv.). J. har gamla ringmurar, en
katedral och ett vackert stadshus samt är säte för en
biskop. Där finnas seminarium, lyceum, gymnasium
och tekniskt institut. Tillverkning af siden- och
yllevaror, papper, tändstickor, hattar, läder m. m. samt
handel med vin, olja och spannmål. Staden kallades
af romarna Æsis och var kejsar Fredrik II :s
födelseort. (J. F. N.)
Jesid, kalifer. Se Kalifat.
Jesirah (hebr. Sefer Jezirah, "skapelsens bok"),
en kabbalistisk skrift, hvars ålder vi ej känna. Så
mycket är emellertid säkert, att den först i 9:e årh.
började begagnas och att den i 10:e årh.
kommenterades af Saadja Gaon. Den synpunkt, som
behärskar boken och ådagalägger dess mystiska karaktär,
är förutsättningen, att orden alltigenom äro identiska
med de ting de beteckna. Sålunda utgöra det
hebreiska alfabetets 22 bokstäfver ej blott språkets element,
utan äfven tingens. Vid sidan af de 22 bokstäfverna
stå vidare de 10 grundtalen och utgöra som en inom
sig sluten dekad den högre, bokstäfverna öfvergående
principen för tillvaron. Denna dekad eller dessa 10
sefirot äro grundformerna för allt existerande.
Sefirots namn och ordningsföljd äro följande: Ett är den
lefvande Gudens ande, två är etern, som kommer från
anden, tre är vattnet, som kommer från etern, fyra
är elden, som kommer från vattnet. De öfriga sex
sefirot motsvara världens gränser. Detta är några
tankar ur denna mycket dunkla skrift. Dylika
spekulationer finnas äfven hos gnostikerna. Jfr G.
Klein, "Bidrag till Israels religionshistoria" (sid.
111 ff.). G. K–n.
Jeso, japansk ö. Se Yezo.
Jesper Mattsson. Se Krus.
Jespersen, Jens Otto Harry, dansk
språkforskare, f. 1860 i Randers, blef 1891 filos. doktor i
Köpenhamn och 1893 professor i engelska språket och
litteraturen därstädes. J. är en synnerligen
framstående representant för den moderna lingvistiken,
både teoretiskt och praktiskt, både metodologiskt och
pedagogiskt, med alldeles särskildt intresse och
fallenhet för sådana frågor, som mer eller mindre falla
inom lingvistikens båda viktigaste hjälpvetenskaper:
fonetiken (The articulations of speechsounds, 1889,
Danias lydskrift, i tidskr. "Dania", 1890, Kortfattet
dansk lydlære, tills, med V. Dahlerup, 1889, 2:a
uppl. 1898, Fonetik, 1897-99) och språkfilosofien:
Til spörsmaalet om lydlovene (i "Tidsskr. for
filologi", 1886, tysk öfv. s. å. i "Internationale
zeitschr. für sprachwissenschaft"), Progress in
language (1894), en utvidgad omarbetning af förf:s
doktorsafhandling Studier över engelske kasus (1891),
Om subtraktionsdannelser (i "Festskrift til V.
Thomsen", 1894) och Den psykologiske grund til nogle
metriske fænomener (1900). Som litteraturforskare
har J. uppträdt med Chaucers liv og digtning (1893),
som språkhistoriker förnämligast med Growth and
structure of the english language (1905) och A
modern english grammar on historical principles
(1909 ff.). Tills, med K. Nyrop och V. Dahlerup
utgaf han 1890-1903 "Dania, tidsskrift for
folkemaal og folkeminder", hvars fonetiska alfabet han
utarbetat. Dessutom är J. en ifrig förfäktare af
reformer vid skolundervisningen i lefvande språk
(Den ny sprogundervisnings program, i tidskr. "Vor
ungdom", 1886) och har som sådan kraftigt
medverkat till uppkomsten af föreningen "Quousque
tandem" (se Imitativa metoden). Äfven
för frågan om åstadkommande af ett allmänt
"världsspråk" har han visat lifligt intresse, t. ex.
genom artikeln Verdensprog (i "Tilskueren", 1905)
och genom sitt ledamotskap i den kommitté, som
utarbetat det internationella hjälpspråket ilo (se
d. o.). Ad. N–n.
Jesse [djesi], John Heneage, engelsk
skriftställare, f. 1815, d. 1874, son till den
naturalhistoriske författaren Edward J. (f. 1780, d. 1868),
var tjänsteman i amiralitetet och är mest bekant
genom en serie populära person- och kulturhistoriska
arbeten, till stor del af anekdotisk art. Särskildt
behandla de engelsk historia och hoflif under olika tider,
från Rikard III till Georg III. Bäst anses vara
Memoirs of the life and reign of king George III
(3 bd, 1866). J. utgaf äfven London, its celebrated
characters and remarkable places (3 bd, 1871) samt
en biografisk samling Memoirs of celebrated etonians
(2 bd, 1875). (V..S–g.)
Jessen, Karl Vilhelm, dansk sjöofficer, f.
1764, d. 1823, förde 1801 som kaptenlöjtnant
befälet öfver briggen "Lougen" i Västindien,
utkämpade därunder en häftig strid mot två engelska
krigsskepp (3 mars) och undkom lyckligen till S:t
Thomas. 1808 var han kapten på linjeskeppet "Prinds
Christian", hvilket vid Själlands odde anfölls af två
engelska linjeskepp och tre andra krigsfartyg samt
efter ett hårdnackadt motstånd besegrades (22 mars).
1822 blef han konteramiral och guvernör på S:t
Thomas. – J:s syster Juliane Marie J., f. 1760,
d. 1832, författade, utom en samling mindre dikter,
sången Dannemark, Dannemark, hellige lyd, hvilken
1819 prisbelönades som nationalsång, men aldrig
vann insteg. E. Ebg.
Jessen, Karl Arnold Edvin, dansk
språkforskare, f. 1 jan. 1833, blef 1849 student, tog
1857 magisterkonferensen i germanska och nordiska
språk och blef 1862 filos. doktor. Redan i sin
gradualafh., Undersögelser til nordisk oldhistorie,
visade han stor lärdom och skarpsinne, men fällde
ytterst skarpa domar öfver äldre forskare, hvilket
upprepades under hans följande verksamhet.
Förutom ett par själfständiga skrifter, Nordisk gudelære
(1867) och Dansk sproglære (1868), utsände han i
åtskilliga nordiska och tyska tidskrifter en rad
ypperliga af handlingar med värdefulla bidrag till nordisk
språk- och litteraturhistoria, fonetik och metrik. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
