Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jassanan, zool., en fågel - Jasso, forntida stad (Ajas) - Jassy, Iasi, stad i Rumänien - Jastrow, stad i preussen - Jastrow, IgnazP - Jasz, Jaszok, ortnamn - Jasz 1. J-Apati - Jasz 2. J-Arokszallas - Jasz 3. J-Bereny - Jasz 4. J-Kiser - Jasz 5. J-Ladany - Jasz-Nahykun-Szolnok, kommitat i Ungern - Jaszok. Se Jasz - Jasszag, Jazygien, område i Ungern - Jatagan, (se handjar) - Jataka, sandskr. - Jataka 1. Jatakarman - Jataka 2. En Buddhas föregående existens - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefver af vatteninsekter och deras larver,
men äfven af frön. Att tämja den lär ej
vara förbundet med någon större svårighet.
C. E. S.
(L–e.)
Jasso, forntida namn på staden Ajas i Mindre Asien.
Jassy, Iasi [iarji], stad i Rumänien,
fordom hufvudstad i Moldau, vid Bahluin
och vid järnvägen Lemberg-Odessa. 8 km. från
Pruth. 77,759 inv. (1907), hvaraf omkr. 50,000
judar; dessutom armenier, ryssar, tatarer,
ungrare, zigenare m. fl. J. är oregelmässigt
byggdt, mest med envåningshus; den har ett
stort antal grekiska kyrkor, en katolsk,
en protestantisk och en armenisk, många
synagogor och ett universitet (sedan 1860)
med 4 fakulteter (ej teologisk), omkr. 900
stud. och ett bibliotek på omkr. 160,000 bd,
flera högre och lägre skolor och ett statsarkiv
(sektion af det i Bukarest). Staden är säte för
en grekisk metropolit och en romerskkatolsk
biskop. Industrien är obetydlig, men handeln
mycket ansenlig (mest med majs, korn, salt,
svin). - J. omnämnes som stad först i 14:e
årh. och blef 1565 (i st. f. Suciava) de
moldaviske furstarnas residens. 1538 ödelades
staden af sultan Soliman, 1686 af Johan Sobieski
och 1822 af janit-scharerna. 19 jan. 1792
slöts fred i J. mellan Ryssland och Turkiet.
(J. F. N.)
Jastrow, stad i preussiska
reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen), nära
Netzes biflod Küddow. 5,396 inv. (1905).
(J. F. N.)
Jastrow, Ignaz, tysk nationalekonom,
historiker, f. 13 sept. 1856 i Nakel,
blef 1885 docent i nationalekonomi i
Berlin och 1905 e. o. professor där i
förvaltningsvetenskap. J. utgaf 1881-94
"Jahresberichte der geschichtswissenschaft"
(14 bd), skildes därpå från uppdraget på
grund af sina socialpolitiska åsikter och
har sedan utgifvit tidskrifterna "Soziale
praxis" (1895-97), "Das gewerbegericht" (1896
ff.) och "Der arbeitsmarkt" (1897 ff.). Bland
hans arbeten märkas Geschichte des dcutschen
einheitstraums und seiner erfullung (1884; 4:e
uppl. 1891), Die volkszahl deutscher städte
zu ende des mittelalters und zu beginn der
neuzeit (1886), Sozialliberal. Die aufgaben
des liberalismus in Preussen (1893; 2:a
uppl. 1894), Preussisches stenerbuch (1894), Das
dreiklassen-system (1894), Die einrichtung von
arbeitsnach-weisen und arbeitsnachweisverbänden
(1898, 2:a uppl. 1900), Sozialpolitik und
verwaltungswissen-schaft (bd I, 1902). Tills,
med G. Winter har J. författat Deutsche
geschichte im zeitalter der Hohen-staufen
(2 bd, 1893-1901), där särskildt den
kulturhistoriska inledningen är J:s verk. Hans
finansvetenskapliga och socialpolitiska
undersökningar äro till största delen tryckta
i "Jahrbiicher fur natio-nalökonomie"
och "Archiv fur soziale gesetz-gebung".
G. W–k.
Jász [jäs], plur. Jászok, ungerskt namn på
jazygerna, ingår i namnet på flera orter inom
deras område (se vidare Jåszsåg): 1. J.-Apati,
storkommun. 10,873 inv. (1900). –
2. J.-Arokszállás. Se Årokszållås. –
3. J.-Berény. Se Berény. –
4. J.-Kis-Er, storkommun. 6,692 inv. (1900). –
5. J.-Ladány, storkommun. 8,957 inv. (1900).
Jász-Nagykun-Szolnok [jas-nadj-kun-så’lnåk],
ko-mitat i Ungern, på ömse sidor om mellersta
Theiss. 5,374 kvkm. 350,269 inv. (1901),
nästan uteslutande ungrare, 58 proc. katoliker,
38 proc. protestanter. Hufvudstad är Szolnok.
(J. F. N.)
Jaszok. Se Jász.
Jászság [ja’j jäg], det ungerska namnet på
ett stundom Jazygien kalladt område
på västra stranden af Theiss, sedan 1876
ingående i komitatet Jász-Nagykun-Szolnok (se
d. o.). Det har sitt namn efter sina "jazygiska"
invånare (ung. plur. jdszok), afkoinlingar af
en turkisk, med kumanerna nära förbunden stam,
hvilken för länge sedan blifvit fullständigt
magyariserad. Jåszerna nedsatte sig här troligen
i slutet af 1000-talet; deras namn uppträder
likväl i häfderna först på 1300-talet. De och
deras städer, i hvilkas namn esomoftast ett
Jåsz- ingår (jfr Jåsz-Berény etc.), åtnjöto
sedan gammalt särskilda adliga privilegier,
hvilka ånyo bekräftades af Maria Teresia 1745.
K. B. w.
Jatagan (turk. yataghan), detsamma som handjar (se d. o.).
Jataka, sanskr. (eg. "hörande till
födsel"). 1. Detsamma som Jatakarman (se d. o.). -
- 2. En Buddhas (Qakyamunis)
föregående existens och en därom handlande
berättelse. Den viktigaste berättelsesamlingen
af detta slag - hvaraf flera samlingar finnas -
är den på päli af Fausböll (se denne) utgifna
"The jätaka" etc., ett stort sammel-verk på de
sydlige buddisternas kanoniska språk, och som
ingår som en beståndsdel i deras kanon. Jätaka
är en historia från Buddhas enligt indisk
åskådning före den specifika existensen som
Buddha ("den väckte, fullt upplyste") gående
talrika existenser som Bodhisatva ("den blifvande
Buddha, framtids-Buddha"). Då Buddha har minne
af sina föregående tillvarelseformer, kan han
berätta händelser af olika slag - från indisk
åskådning verkliga eller föregifvet verkliga -
från dessa. Buddha tankes och tänker sig alltid
som medspelande i dessa berättelser och är
merendels, såsom Bodhisatva, hufvudpersonen
i dem. Berättelserna äro afsedda att vara
parabler och sedelärande stöd för de olika
läroutredningar, Buddha under sina vandringar
som religions- och sedelärare framdrog inför
den honom åtföljande lärjunge- och munkskaran
eller inför de åhörarskaror, som, hvart
han kom, i tusental samlade sig för att höra
mästaren. "Jätaka" i sitt nuvarande skick är en
samling för predikningar som belysande exempel
tjänande fabler, sagor och anekdoter försedda
med en såväl berättande som grammatisk kommentar
(jätakatthavannanä). Den förra omtalar vid
hvilket tillfälle och i hvilken situation Buddha
gjorde den eller den läroutredningen. Denna
berättelse, som utgör ram åt det hela, rör sig
sålunda om Buddhas samtid, är samftJsberättel-sen
(paccuppannavatthu), i hvilken Buddha är
hufvudpersonen bland sin omgifning af samtida
män och kvinnor. I denna sin lärande verksamhet
finner han rik anledning att som stöd och
bekräftelse eller som ett enkelt apropå använda
olika berättelser, som anges vara upplefvanden
af Buddha i hans föregående existenser eller
stående i förbindelse med dessa. Denna kallas
forntidshistorien (atitavatthu) och handlar
om Bodhisatva. Dessa forntidsberättelser äro
hämtade från öfverallt i Indien kurserande
sago- och berättelsestoff af allehanda innehåll,
antingen bevarade i sin ursprungliga form som
fabel, folksaga o. s. v. eller mer eller mindre
buddistiskt omfärgade. Om man bortser från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
