Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakutsk - Jakutsk 1. Guvernement i Sibirien - Jakutsk 2. Hufvudstad i 1. - Jalalpur, stad i Punjab - Jalandhar, Jullundur, Djalandara - Jalandhar 1. Division i Punjab - Jalandhar 2. Distrikt i J. 1. - Jalandhar 3. Hufvudstad i J. 2. - Jalapa, stad i Mexico - Jalapaharts, med. farm. Se Jalaparot - Jalaparot, farm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pers. på 100 kvkm. Af dessa äro omkr. 210,000
jakuter, de öfrige ryssar (20,000, däraf
en tredjedel förvisade), bureter, tunguser,
samojeder, tjuktjer och lamuter. Landet omfattar
de östligaste, kallaste och ogästvänligaste
trakterna i Sibirien. Det vattnas af Lena
och flera af dess bifloder samt kustfloderna
Olenek, Jana, Indigirka och Kolyma m. fl. samt
är med undantag af kuststräckan ett bergland,
hufvudsakligen uppfylldt af utgreningar
med olika namn från Jablonoi-, Stanovoi-
och Aldanbergen. Bergen innehålla flerstädes
järnmalm, men af brist på bränsle kan man ej
tillgodogöra sig densamma. Klimatet är ytterst
strängt, och floderna äro tillfrusna från
sept. till juni, liksom äfven jorden i en stor
del af guv. är frusen till betydligt djup ("Stora
tundran"). Där sommarvärmen är stark nog att tina
upp jorden till några fots djup, betäckes marken
hastigt af en yppig gräsmatta, som lämnar foder
åt de talrika hjordar af hästar, nötkreatur
och renar, som jakuterna underhålla. Dessa
hjordar äro jämte pälsverk samt ben och tänder
af mammut och andra utdöda djur, som hittas vid
nedre Lena, vid Olenek och på Nya Sibiriens öar,
landets förnämsta rikedom. Jordbruk lönar sig
endast i s. De viktigaste orterna äro städerna
J. och Olekminsk. Guv. är indeladt i 5 kretsar:
Olekminsk, J., Viljuisk, Verchojansk och
Sredne-Kolymsk. – 2. Hufvudstad i nämnda
guv. och förnämsta handelsplatsen i hela
Öst-Sibirien, ligger på högra stranden af Lena,
ofvanom Aldans utlopp, 62° 2’ n. br. och 98
m. ö. h. 6,534 inv. (1897), mest jakuter. J. är
en af jordens kallaste orter. Temperaturen är
i jan. i medeltal -42,8°, i juli + 18,8°, per
år -11,2° och kan under året växla mellan
-62° och +38° C. Staden anlades 1632.
(J. F. N.)
Jalalpur [djälälpöV|, stad i Punjab, brittiska
Indien, distriktet Gujrat, t. h. om floden
Jhelam. 10,640 inv. (1901). Schalväfverier. I
närheten anlade Alexander den store staden
Bukefala (se d. o.).
Jalandhar, J u 11 u n d u r, Djalandara
[djä’-lencte]. 1. Division i brittisk-indiska
prov. Punjab. 49,230 kvkm. 4,307,094
inv. (1901). Divisionen, som indelas i distrikten
J., Hoshiarpur, Kangra Ludhiana och Firozpur,
sträcker sig från Himalayas förberg till de
vidsträckta, af Bias och Sutlej genomflutna
slätterna och är mycket bördig. - 2. Distrikt
i nämnda division. 3,711 kvkm. 917,896
inv. (1901). - 3. Hufvudstad i nämnda
distrikt, vid järnvägen Lahore-Delhi. 67,735
inv. (1901). Den har en garnison af
artilleri och infanteri, en amerikansk
presbyteriansk mission, en normalskola samt
högre skolor underhållna af hindukorporationer.
Wbg.
Jala’pa [cha-], stad i mexikanska staten
Vera Cruz, genom järnväg sedan 1870 förenad
med den omkr. 110 km. aflägsna hamnstaden
Vera Cruz. 20,388 inv. (1900). Biskopssäte
med katedral, högre skola och ett
sekulariseradt franciskan-kloster.
(J. F. N.)
Jala’paharts [cha-], Resina jalapce,
med. farm. Se Jalaparot.
Jalaparot [cha-], farm., erhålles af Exogonium
Purga Benth. (Convolvulus Wend., Ipomcca L.),
en åt vänster slingrande växt med 2-3 m. långa,
örtartade stjälkar och spiralställda, hjärtlika,
öron-flikade, spetsade blad. De sambladiga,
purpurröda blommorna ha lång pip och plattadt
bräm, med 5
framskjutande ståndare och l pistill med
tvårummigt fruktämne. Jalapavindan växer vild
å de mexikanska bergskedjorna. I södra delen
af Västra indiska halfön och på Jamaica odlas
jalapa med största f ramgång. De underjordiska
axeldelarna bestå af en central jord-
Jalaparoten (jordstamknölar).
stamknöl, från hvars öfre del utgå stoloner,
hvilka bära knöllika ansvällningar. - Drogen,
Tuber (förr Radix) Jalapce, består af de torkade
jordstamknölarna, bland hvilka centralknölen
är störst, oftast stor som ett hönsägg eller
större. Knölarna från sto-lönerna äro vanligen
mindre. Formen är rundad, ägg- eller päronlik;
ytan är fårad, något skrumpen genom torkningen,
som sker i rök för att skydda mot angrepp af
insektlarver; färgen är gråbrun, i fårorna
vanligen mörkare. "Jalaparoten" är tung,
hård, hornartad i brottet, som visar växlande,
mörkgråa hartsrika och ljusare stärkelsehaltiga,
koncentriska ringar, i synnerhet i den yttre
delen. Lukten är svag, fint rökaktig, smaken
först fadd, sedan rifvande i svalget. Utom
stärkelse och socker (19 proc.) håller
jalapa vanligen ej öfver 10 (sällan intill 22)
proc. harts (Sv. farm. tillåter icke mindre än 7
proc.). Detta harts, Resina Jalapce, särskildt
upptaget i Sv. farm., är gulbrunt, sprödt,
med glänsande brott, lätt löst i koncentrerad
sprit, men obetydligt i eter. Det består
hufvudsakligen af konvolvulin (C54H96027),
ett harts af glykosidnatur, hvilket är den
egentligen verksamma beståndsdelen. Därjämte
har anträffats det likaledes glykosidiska
ämnet j a-lapin 1. skammonin (4-7 proc.),
tidigare kändt som beståndsdel af den hos oss
för officinella drogen Scammonium. Jalapa verkar
starkt afförande i dos af 1-2 gr. Mindre dos,
10-30 cg., verkar endast lösande. Jalapaharts
res i hälften så stora doser. Konvolvulinet är
omkr. 10 gånger starkare än drogen. Medlet ger
afföring, endast om det finnes galla närvarande
i tarmkanalen. Jalaparot har före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
