Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro kända för sin vackra konstruktion
och höga fart. Slagskeppen hålla i
allmänhet högre fart än öfriga nationers,
som sjösatts samtidigt. Bland italienska
fartygskonstruktörer märkes framför andra
den världsbekante Colonel Cuniberti. –
Örlogsvarf finnas i Spezia, Neapel, Castellamare,
Taranto, Venezia och Maddalena. Med undantag
af det sistnämnda, ha alla stora torrdockor
och nybyggnadsslipar samt en sammanräknad
personal af omkr. 9,000 man. Till stort antal ha
s. k. torpedbåtsstationer, försedda med kolförråd
och mindre reparationsverkstäder, anlagts som
stödjepunkter för torpedfartygen. De viktigaste
äro i Genua, Spezia, Maddalena, Gaëta, Messina,
Taranto och Venezia. Undervattensbåtar byggas
i Spezia och Venezia. – Personalen omfattar
en officerskår om 1 amiral, 7 viceamiraler,
14 konteramiraler, 58 "capitani di vascello",
70 "capitani di fregata", 75 "capitani di
corvetta", 410 "tenenti di vascello", 160
"sottotenenti di vascello" och 175 "guardia
marinas"; underofficerare och manskap uppgå
till ett antal af omkr. 26,500 man. – För
kustförsvaret är kusten indelad i 3 departement
och 22 utskrifningsområden.
H. W-l.
Författning och förvaltning. Grundlagen är Sardiniens gamla
grundlag af 4 mars 1848; vallagen är af 28 mars
1895. Konungen har en konstitutionell monarks
vanliga befogenheter. Kronan är ärftlig inom
huset Savojen, och konungen skall tillhöra den
katolska kyrkan. Han blir myndig vid 18 år, och
hans titel är "af Guds nåde och genom nationens
vilja konung af I.". Han har absolut veto mot
riksdagen, ehuru detta i följd af det rådande
parlamentariska styrelsesättet icke utöfvas;
han kan upplösa deputeradekammaren. Hvarje
regeringshandling skall vara kontrasignerad af
en minister. Ministrarnas antal är ej bestämdt;
f. n. äro de 11 (inrikes-, utrikes-, justitie-
och kultus-, finans-, skattkammar-, krigs-,
marin-, undervisnings-, arbetsministrar,
jordbruks-, industri- och handelsminister
samt post- och telegrafminister), hvaraf en
ministerpresident. De kunna yttra sig i båda
kamrarna och deltaga i besluten i den kammare,
som de möjligen tillhöra. Deras ansvarighet är
så ordnad, att deputeradekammaren har att åklaga
och senaten att döma dem. – Representationen
(il parlamento) är delad på två kamrar (camere):
senaten och deputeradekammaren. Senaten (il
senato) består af kungliga prinsar, som fyllt
21 år (dock få de ej rösträtt, förrän de fyllt
25 år), samt af medlemmar, som i obegränsadt
antal utnämnas af konungen för hans egen
lifstid. Dock får han utnämna endast män, som
fyllt 40 år och tillhöra någon af i grundlagen
uppräknade 21 kategorier medborgare. Hit höra
en mängd högre andliga och världsliga ämbetsmän,
medlemmar af vetenskapsakademien, de, som genom
utmärkta handlingar eller förtjänster gagnat
fäderneslandet, samt de, som i tre år betalt
minst 3,000 lire i direkt årlig skatt. I juli
1908 funnos 318 senatorer (utom 5 kungliga
prinsar). – Deputeradekammaren (la camera de’
deputati) består af 508 ledamöter, valda för
5 år, uti lika många valkretsar. Valrätt ha
de medborgare, som fyllt 21 år, kunna läsa
och skrifva och antingen förvärfvat afslutad
elementarskolbildning; eller betala minst 19,80
lire i direkt skatt (inklusive kommunalskatt);
eller såsom arrendatorer betala minst 500 lire
i arrende eller sköta med del i afkastningen
en egendom, för hvilken betalas minst
80 lire i direkt skatt (inklusive kommunalskatt);
eller i stad inneha bostad, butik e. d. med
en årshyra af 150 intill 400 lire, alltefter
kommunens storlek. Ledamöter af akademier,
professorer och andra lärare, de, som två år
tjänat landet under vapen, och flera andra
grupper ha valrätt utan vidare. Däremot sakna
underofficerare och soldater i tjänst valrätt. År
1904 voro 7,67 proc. af hela befolkningen
eller 28,2 proc. af alla män öfver 21 år
röstberättigade. För att vara vald fordras att
ha erhållit flera röster än som motsvara 1/6 af
valkretsens samtliga röstberättigade och mer än
hälften af de afgifna rösterna. För valbarhet
i hela riket fordras att ega rösträtt och vara
minst 30 år gammal; likväl äro präster och de
fleste af staten aflönade ämbetsmännen icke
valbara (endast officerare och vissa högre
ämbetsmän äro undantagna från denna regel;
dock få aldrig fler än 40 sådana finnas i
kammaren). – Riksdagen samlas minst en gång om
året. Senatens president och vicepresidenter
utses af konungen, deputeradekammarens väljas af
kammaren. Båda kamrarna ha rätt till initiativ,
utom i penningfrågor, hvilka skola väckas i
deputeradekammaren. Hvarken senatorer eller
medlemmar af deputeradekammaren åtnjuta
arfvoden, men de ha rätt till fria järnvägs-
och ångbåtsresor.
Den centrala förvaltningen är fördelad på 11
ministerier (utrikes- och inrikesministerierna,
ministeriet för benådnings-, justitie- och
kultusärenden, finans-, skattkammar-, krigs-,
marin-, undervisnings- och arbetsministerierna,
jordbruks-, industri- och handelsministeriet samt
post- och telegrafministeriet). – Statsrådet
(consiglio di stato) är ett ämbetsverk,
som har att afgifva utlåtanden öfver de
lagförslag och andra ärenden, rörande hvilka
det rådfrågas af ministrarna, samt att utarbeta
lagförslag, när regeringen det äskar. Det
är ock högsta administrativa domstol. – Den
lokala förvaltningen är enligt lag af 4 maj
1898 ordnad efter franskt mönster. De gamla
landskapen (compartimenti) ha endast historisk
betydelse. I. är deladt i 69 provinser under
hvar sin prefetto. Denne har vid sin sida ett
prefekturråd (giunta provinciale), bestående
af ett antal dels af regeringen utnämnda, dels
af provinsialrådet för 4 år valda medlemmar;
den kommunala själfstyrelsen i provinsen
utöfvas af provinsialrådet, som är valdt för
6 år och sammanträder en gång om året till
ordinarie session. Detta råd utser inom sig ett
utskott (deputazione provinciale) af 6–10 led.,
som sköter de löpande ärendena. – Provinsen
delas i circondari (i Mantua och Venetiens 8
provinser kallas de distretti), inalles 284,
af hvilka dock faktiskt, ehuru ej nominellt,
70 upphäfts. De styras af underprefekter,
men sakna representationer, och delas i
sin ordning i comuni, hvilkas antal 1908 var
8,303. Kommunens styrelse hvilar hos det af alla
röstberättigade för 6 år valda kommunalrådet
(consiglio comunale), af olika storlek efter
folkmängden (det samlas blott två gånger om
året); den verkställande makten utöfvas af
en kommunalnämnd (giunta municipale), hvars
ordf. är sindaco, kommunens högste styresman,
som numera väljes af kommunalrådet bland dess
egna medlemmar. Kommunal rösträtt ha dels alla,
som ega valrätt till deputeradekammaren,
dels dessutom de, som betala skatt till
kommunen. Antalet kommunalt röstberättigade
utgjorde 1905 10,3 proc. af befolkningen.
Rättskipningen regleras af den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
