- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
745-746

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institutions de prévoyance. Se Institution - Institut national. Se Institut de France - Institut Pasteur. Se Pasteur - Instituts Solvay. Se Solvay, Ernest - Instruera, undervisa - Instruktion (se Instruera), anvisning - Instruktionsapotek, apotek med undervisningskyldighet - Instruktionsdeputation. Se Deputation - Instruktionsofficer - Instruktionsskjutning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

745

Institutions de prévoyance-Instruktionsskjutning

746

Institutions de prévoyance [ästitysiå7 do
prevoa-jä’s]. Se Institution.

Institut national [ästity7 nasiåna’1]. Se
Institut de Franc e.

Institut Pasteur [ästity7 pastor]. Se Pasteur

Instituts Solvay [ästity7 salva’]. Se Solvay,
E rn est.

Instruera (lat. instrurere, eg. utrusta,
förse med), undervisa (i synnerhet i
praktiska färdigheter), gifva föreskrifter
1. anvisningar. - Instruktiv, undervisande,
lärorik, upplysande. - Instruktör (fem. i n s t
r u k t r i s), person, som meddelar (praktisk)
undervisning. Svenska staten håller instruktörer
för särskilda delar af landthushållningen.

Instruktion (se Instruera), anvisning,
undervisning, föreskrift. - Jur., en af
vederbörande utfärdad sammanfattning af
bestämmelser rörande den verksamhet, som skall
af en myndighet eller en allmän funktionär
utöfvas. Eätten att utfärda instruktioner för
statens ämbets- och tjänstemän har, till följd
af sitt nära sammanhang med förvaltningen,
i Sverige af gammalt ansetts tillkomma
konungen, och i 1682 års riksdags af konungen
gillade förklaring betonades uttryckligen,
"att ingen annan än K. M:t eller den han
behagar därtill auktorisera och förordna"
eger uppsätta "reglor" för ämbetsmännen. Då
emellertid frihetstidens författning (1720
års E. F. § 4) åt riksdagen öfverlämnade
jämväl den administrativa lagstiftningen och
endast medgaf konungen att med råds rade mellan
riksdagarna, då sådant för rikets oundgängliga
välfärd behöfdes, provisoriskt utöfva denna
lagstiftningsrätt, så voro de instruktioner,
som under denna tid af K. M:t utfärdades, i
allmänhet antingen af riksens ständer själfva
"projekterade", eller ock hade ständerna
till dem lämnat sitt samtycke. Från 1772 har
däremot K. M:t otvifvelaktigt varit befogad
att antingen själf utfärda instruktioner för
statens ämbets- och tjänstemän eller att åt
särskilda ämbetsmyndigheter öfver-låta sådan
rätt med afseende på underlydande verk och
funktionärer. 1809 års E. F. häfdar denna
regeringsmyndighetens rätt genom § 89 (jämförd
med § 47). K. M:t kan utfärda instruktioner
för alla statens ämbetsmyndigheter, dock icke
för Högsta domstolen eller Regeringsrätten,
enär dessas verksamhet är bestämd genom
regeringsformen och de såsom allmän lag stiftade
bestämmelser, till hvilka regeringsformen
hänvisar. Yid instruktionernas gif-vande måste
emellertid K. M:t noga se till, att dessa
icke innehålla föreskrifter, som strida mot
grundlag eller allmän lag; i viss mån begränsas
äfven K. M:ts rätt att utfärda instruktioner af
riksdagens statsregleringsmyndighet. Riksdagen
eger också att gifva instruktioner
och reglementen för sina förtroendemän:
nästkommande riksdags bankoutskott, revisorerna,
justitieombudsmannen samt fullmäktige i
Eiksgäldskontoret; för fullmäktige i Eiksbanken
gälla hufvudsakligen bestämmelser i lagen
för Sveriges riksbank, som stiftas af konung
och riksdag gemensamt, men de föreskrifter,
som därutöfver kunna erfordras, meddelas af
riksdagen i särskildt reglemente. Eiksdagens
bankoutskott har äfven rätt att, i den mån
riksdagen åt detsamma uppdragit sådan rätt, gifva
föreskrifter om bankens och Riksgäldskontorets
förvaltning. Eiksdagens instruktioner måste
emellertid af K. M:t gillas, för såvidt de
innehålla bestämmelser rörande förhållanden,
i hvilkas ord-

nande K. M:t har att taga del, och de
utfärdas af K. M:t, så snart statens
ämbetsmyndigheter i någon mån måste ställa
sig dem till efterrättelse. För de kommunala
myndigheterna finnas hufvudbe-stämmelserna
i kommunallagarna, som stiftas af konung och
riksdag gemensamt. Men dessa kompletteras genom
åtskilliga föreskrifter gifna af konungen ensam
och jämväl genom kommunalstadgar (se d. o.), som,
antagna af kommunalmyndigheter, skola af K. M:ts
befallningshaf-vande stadfästas. Instruktioner
för de kommunala förvaltningsnämnderna
i Stockholm fastställas af konungen och
reglementen för öfriga städers drätselkammare
af konungens befallningshafvande; för de
kommunale tjänstemännen meddela enligt regeln de
kommunala myndigheterna själfva instruktioner. Se
Förordning, Lagstiftning och E e g l e-mente.
K. H. B.

Instruktionsapotek, apotek, hvars innehafvare är
skyldig att meddela undervisning åt farmacie
studerande. Det enda mstruktionsapoteket
i Sverige är apoteket "Nordstjernan"
i Stockholm. Då detta apotek inrättades
(1816), förpliktades dess förste innehafvare,
K. F. Plagemann, hvars kunskaper i farmaceutisk
kemi voro särdeles väl vitsordade, att
lämna undervisning i kemi åt de farmacie
studerande, som så önskade, och fick icke
rätt att på annan person transportera
sitt apoteksprivilegium. 1833 erhöll dock
Plagemann tillstånd att öfverlåta apoteket
till den, "hvilken Sundhetskollegium pröf-vade
innehafva erforderliga kunskaper för att blifva
instruktionsapotekare", och detta villkor har
sedan fortfarit att gälla vid öfverlåtelse
af privilegiet å apoteket "Nordstjernan". I
apotekarreglementet af 1819 föreskrefs, att
vid apotekarexamen äfven två af hufvudstadens
apotekare skulle vara examinato-rer, och redan
1826 bestämdes, att den ene af dessa skulle
vara instruktionsapotekaren, hvilken hade att
examinera "rörande pharmaca prseparata". Äfven
enligt 1867 års föreskrifter ang. provisors-
och apotekarexamen skulle instruktionsapotekaren
vara exa-minator, hvarjämte för examen praktiska
prof i re-cepturgöromål skulle inför honom af
examinanderna afläggas. Den förra skyldigheten
upphörde 1894, den senare kvarstår ännu, enär
i gällande stadgar (af 1901) för Farmaceutiska
institutet föreskrifves, att apotekselev, som
önskar aflägga farmacie kandidatexamen, skall
med skriftligt intyg från instruktionsapotekaren
styrka, "att eleven vid förberedande praktiska
prof, anställda å instruktionsapoteket under
instruktionsapotekarens tillsyn och kontroll,
ådagalagt godkända insikter och skicklighet i
recep-turgöromål genom att läsa, förklara,
expediera och taxera minst fem eleven
förelagda recept å olika läkemedelsformer."
S. J-n.

Instruktionsdeputation. Se Deputation.

Instruktionsofficer (-underofficer) kallas
i allmänhet hvar och en af de officerare
(underofficerare), hvilka tjänstgöra som lärare
i flottans underbefäls- och exercisskolor.
!*. H.*

Instruktionsskjutning kallades den målskjutning,
som infördes genom 1881 års skjutinstruktion
och med hvilken afsågs att visa ett enskildt
skjutvapens skjutförmåga äfvensom att
gifva föreställning om eldens verkan. Sådan
skjutning utföres vid lämpliga tillfällen,
äfven om benämningen blifvit bortlagd.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free