Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Införsel - Införsel. 1. I. l. Import, polit. ekon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utlandet för produktiva ändamål, har ju ej af
detta skäl behof af något nämnvärdt större
förråd af ädla metaller (såframt landet ej
har pappersvaluta och ämnar öfvergå till
metallisk valuta), utan hvad landet behöfver
för att utsträcka sin produktion är ökadt
förråd af råämnen, verktyg, redskap, maskiner,
underhållsmedel åt arbetare o. d. Åtminstone
största delen af dessa nya produktionsmedel
kan landet ej erhålla på annat sätt än genom
att öka sin import, och denna tillökning
i import betalar landet med de i utlandet
upplånta penningkapitalen. Det bör dock
anmärkas, att ett af sistnämnda orsak uppkommet
införselöfverskott under normala förhållanden
icke blott är öfvergående (det varar nämligen
blott så länge, som kapitalöfverflyttningen
eger rum), utan därjämte framdeles leder till
ett exportöfverskott, som kan användas till att
förränta och amortera den utländska skulden. Om
de nya produktionsföretagen lyckas, ökas ju
landets produktion, hvadan dess utförsel kan
stegras. I den mån åter som dessa företag
misslyckas, eller landets konsumtion, till
följd af kapitalöfverflyttningarna från
utlandet, ökas, i samma mån uteblir detta
utförselöfverskott, och landet har alltså en
skuld till utlandet, för hvars betalning det
måste på nytt anstränga sig att skapa sig ett
utförselöfverskott. Det sist sagda gäller dock
blott under den förutsättningen, att landet
i fråga eller dess invånare ha att ansvara
för det utländska kapitalets förräntning och
återbetalning. Ifall åter utlandet eller i
utlandet bosatta personer skola stå denna risk
(t. ex. om i utlandet bosatta personer för
egen räkning grunda affärsföretag i landet och
dessa företag sedermera misslyckas), eller
ifall inlänningar, som ha att bära risken
genom ackord e. d., befrias från betalning,
är förhållandet detsamma, som om landet aldrig
haft den utländska skulden. – Det skulle kunna
synas framgå såsom en följd af det sagda,
att man uti arten af ett kapitalfattigt lands
import eger ett osvikligt pröfvomedel för att
bedöma, huruvida ett land hör till den förra
eller senare klassen af kapitalfattiga länder
med införselöfverskott. Men sådant är ingalunda
förhållandet. Ett till följd af ensidigt stegrad
konsumtion uppkommet införselöfverskott består
visserligen vanligtvis af konsumtionsföremål, och
ett sådant införselöfverskott åter, som uppkommer
till följd däraf, att utländska lån upptagits
för produktiva ändamål e. d., utgöres vanligen
af produktionsmedel, men det är dock tänkbart,
att förhållandet stundom kan vara ett annat. Ett
land t. ex., som upptagit ett utländskt lån för
produktiva ändamål, kan ju öka sin import af
konsumtionsföremål, för att därigenom inskränka
den inhemska produktionen af dylika samt sålunda
få mer odeladt egna sina produktiva krafter
åt nya produktionsmedels skapande. – Om i ett
land värdet af utförseln öfverstiger införselns
värde, erhåller landet en fordran på utlandet,
som det kan använda på många olika sätt, såsom af
det ofvan sagda framgår. Ett bland dessa sätt är
att låta fordran blifva stående, hvarigenom det
så att säga gifver utlandet ett lån. Sedan landet
på detta sätt småningom förvärfvat sig stora
kapital, placerade i utlandet, kan det blifva
ett af de kapitalrika länder, för hvilka lyxen af
ett införselöfverskott icke innebär någon fara. –
Det är otvifvelaktigt i flera fall en fördel för
ett land att ega ett utförselöfverskott, ehuru,
såsom sagdt är, en del rika länder ej
behöfver ha och en del fattiga länder ej kan ha
ett sådant. Men sträfvan att skaffa sitt
land sådant öfverskott är följaktligen lätt
förklarlig och, under vissa förutsättningar,
fullt berättigad. Huruvida och i hvad mån detta
mål kan vinnas genom tullskydd är en omtvistad
fråga.
För att afgöra, hvilken af ofvannämnda kategorier
ett visst land tillhör, fordras en tillförlitlig
statistik icke blott öfver in- och utförsel, utan
äfven öfver export och import af ädla metaller,
öfver landets och dess invånares utländska
skulder och fordringar och öfver förändringar af
dessa (t. ex. öfverflyttning af värdepapper från
det ena landet till det andra) samt öfver landets
utländska fraktfart m. m. (se Handelsbalans). Då
angående dessa punkter ännu mindre tillförlitliga
uppgifter finnas än i fråga om in- och utförsel,
kan ett visst lands egenskap i förevarande
afseende oftast endast på ett ungefär, stundom
t. o. m. alls icke angifvas. Till de utlånande
kapitalrika länderna höra i synnerhet England,
Frankrike, Holland, Tyskland, till de låntagande
kapitalfattiga: Österrike-Ungern, Ryssland,
Italien, Turkiet m. fl. Till de senare länderna
hör också Sverige, ehuru det är svårt att
bestämdt an-gifva dess plats bland dessa. Dess
vinst på fraktfart torde i hvarje fall icke
räcka till att betäcka införselöfverskottet.
Med ofvan gjorda viktiga reservationer
meddelas, enligt Juraschek, följande statistik
öfver in- och utförsel af varor (afseende
den s. k. specialhandeln, ädla metaller ej
inberäknade) i nedanstående länder åren 1906
och 1907.
Mill. mark. . 1906
1907
Inf. Utf. Inf. Utf.
Storbritannien o.
Irland ......... 12,419,4 7,673,e 13,193,8
8,704,0
Tyska riket ..... 8,749,8 6,851,o 8,746,7
6,845,2
Förenta staterna 5,546,5 7,445,4 5,977,9
7,960,4
Frankrike......... 4,558,i 4,263,4 5,040,6
4,532,9
Nederländerna... 4,248,9 3,502,7 4,507,2
3,731,9
Belgien............ 2,797,7 2,262,9 2,969,i
2,289,o
Österrike-Ungern l,980,i 2,023,!
2,126,? 2,088,7
Italien............ 2,035,o 1,533,6
2,333,41,578,6
Ryssland (öfver
europ. gränser) 1,338,9 2,158,5 1,155,5
2,141,7
Sverige............ 724,7 567,8 767,4
590,2
Danmark......... 629,2 442,8 676,o
468,9
Norge ............ 351,5 241,7 396,6
247,5
Sveriges in- och utförsel per år utgjorde
i mill. kronor (talen inom parentes angifva
procenten af totalomsättningen):
Införsel. Proc. Utförsel. Proc.
1871-75............... 246,8 (54,6) 204,6
(45,4)
1876-80............... 268,5 (56,0 209,8
(43,9)
1881-85............... 317,5 (56,e) 243,7
(43,4)
1886-90............... 335,5 (55,2) 272,6
(44,8)
1891-95............... 351,6 (52,5) 318,2
(47,5)
1896-1900............ 452,3 (55,8) 358,6
(44,2)
1901-05............... 533,4 (56,s) 410,4
(43,5)
1902 ............... 505,2 (56,3) 392,4
(43,7)
1903 ............... 534,9 (54,8)
441,4 (45,2)
1904 ............... 578,4 (58,2)
414,7 (41,8)
1905 ............... 582,i (56,4) 450,2
(43,6)
1906 ............... 644,2 (56,i) 504,3
(43,9)
1907 ............... 682,1 (56,5) 524,7
(43,5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
