Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Industriell - Industriella revolutionen. Se Industrialism - Industriell eganderätt, jur. - Industriföreningen i Köpenhamn - Industriföreningar. Se Handtverksföreningar - Induhamn. Se Hamn - Industrilagstiftning. Se Fabrikslagstiftning - Industri och handelsmuseum, Svenskt Handelsmuseum - Industririddare - Industristyrelsen - Industrisystem - Industriutställning. Se Utställningar - Industriväxter (se Industri) - Industriös, skicklig - IN D. V. lat. in Deo vivas - Indy, Paul Marie Theodore Vincent d'
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Industriell (fr. industriel-, se Industri), som
hör till industrien, har afseende på, härleder
sig från eller befattar sig med industrien;
slöjd-; industriidkande.
Industriella revolutionen. Se Industrialism.
Industriell eganderätt (fr. propriété
industrielle), jur. Begreppet eganderätt (se
d. o.) innefattar i första hand en rätt öfver
kroppsliga saker, yttre reella ting. Uttrycket
eganderätt användes emellertid ofta äfven som
beteckning för åtskilliga rättigheter, som
ha till föremål okroppsliga saker. Dit hör
industriell eganderätt, d. v. s. rätt till
uppfinningar (patent), mönster, modeller,
fabriks- eller handelsmärken samt firmor. Om
lagstiftningen rörande skydd för denna rätt se
artiklar om mönster, patent och varumärken. Om
åtgärder för mellan-folkligt skydd åt densamma
se Internationella föreningen för industriellt
rättsskydd och Internationella unionen till
skydd för den industriella eganderätten.
Industriforeningen i Köpenhamn, en 1838
stiftad förening till främjande af industriens
utveckling, förde tidigt näringsfrihetens
talan och har verkat genom anordnande af
föredrag, utställningar och förevisningar
samt genom bildandet af ett industriellt
bibliotek och utgifvandet af en rad tidskrifter,
kvartalsberättelser 1841-65, månadspublikationer
1866-84 och " Tidsskrift for kunstindustri"
1885-99. Den satte i gång den första större
danska utställningen 1852 samt de två nordiska
1872 (för konst och industri) och 1888 (då
dessutom landtbruk och skogsskötsel samt
fiske voro representerade). På dess initiativ
byggdes 1847 den första järnvägen i Danmark
(Köpenhamn-Roskilde), och föreningen tog viktig
del i inrättandet af den stora tekniska skolan
1876 och af Konstindustrimuseet 1890. Antalet
medlemmar har de sista tjugu åren varit
omkr. 5,800. I:s byggnad, bredvid nya rådhuset,
är uppförd af arkitekt V. Klein och var
hufvudbyggningen vid 1872 års utställning. -
Se vidare C. Nyrop, "Industriforeningen
i Kjöbenhavn 1838- 88" (1888).
E.Ebg.
Industriföreningar. Se Handtverksföreningar.
Industrihamn. Se Hamn, sp. 1276-77.
Industrilagstiftning. Se Fabrikslagstiftning.
Industri- och handelsmuseum, Svenskt (jfr
Handelsmuseum), öppnades hösten 1895 i
Stockholm af den kort förut på initiativ
af direktören Reinhold Hörnell bildade
föreningen för ett svenskt industri- och
handelsmuseum. 1896 flyttades museet från
sin första mycket begränsade lokal till det
s. k. Industripalatset å Östermalm och 1897
till Regeringsgatan 40, där det alltsedan varit
inrymdt. Då emellertid den nämnda föreningen
ej omfattades med så stort intresse, att de
för museets underhåll och förkofran nödvändiga
medlen kunde åvägabringas, beslöt dess styrelse
1899 att hembjuda samlingarna som gåfva åt
Sveriges allmänna handelsförening, som också
s. å. beslöt att mottaga museet. Dess verksamhet
utvidgades nu rätt betydligt, tack vare den
nye föreståndarens, ingenjör Klas Sondéns,
intresserade arbete. Bl. a. tillkom en för
tulltjänstemän afsedd tullteknisk studieafdelning
i samband med ett till Handelsföreningen
för museets underhåll fr. o. m. 1900 lämnadt
statsunderstöd samt en byggnadsafdelning. Vidare
ha många populära föredrag i varukunskap
m. m. hållits i museet af framstående
föreläsare. 1909 beslöt emellertid
handelsföreningen, som, trots det
på senare tid till 9,000 kr. årligen
uppgående statsanslaget, fått vidkännas
betydande utgifter för museet, att upplösa
detsamma. Samlingarna öfvertogos till större
delen af Stockholms handelshögskola och Frans
Schartaus handelsinstitut. Svenskt industri-och
handelsmuseums korta saga är en ny illustration
till svårigheten att vidmakthålla dylika museer.
Å. W:son M.
Industririddare (fr. chevalier d’industrie,
ty. industrieritter), person, som under sken af
att drifva affärer begår knep och bedrägerier.
Industristyrelsen, ett ämbetsverk i
Finland, inrättades 1884 i stället för
Manufakturdirektionen och Bergsstyrelsen,
som indrogos. Den har inseendet öfver
yrkesinspektionen, geologiska kommissionen,
tekniska högskolan, industri-, handtverks- och
navigationsskolorna m. m. samt utgöres af en
öfverintendent som ordf. samt 2 intendenter
(den ene för bergsväsendet, den andre för
manufakturerna) som ledamöter förutom andra
tjänstemän. M. G. S.
Industrisystem kallades förr det af Adam
Smith (se denne) grundlagda nationalekonomiska
systemet i motsats till merkantilsystemet och det
fysiokratiska 1. agrikultursystemet. Benämningen
är olämplig, emedan i ordet "industri"
här inlägges den allmänna betydelsen
af det eng. "industry", hvarje ekonomisk
förvärfsverksamhet, då man annars med "industri"
menar blott yrkesmässig tillverkning, i synnerhet
i större skala. Smith betonade också, gentemot
merkantilister och fysiokrater, att alla nyttiga
ekonomiska arbeten äro lika berättigade. Med
större skäl kunde termen "industrisystem"
användas om en nationalekonomisk åsikt, som
ställde den egentliga industrien som den moderna
produktionens mest typiska form i förgrunden. I
själfva verket användes också ordet stundom i
sådan betydelse, särskildt från socialistisk
sida. Å. W:son M.
Industriutställning. Se Utställningar.
Industriväxter (se Industri) är en allmän,
omfattande benämning på sådana växter, som på
ett eller annat sätt lämna råämnen för slöjd,
handtverk eller tekniska tillverkningar eller
användas vid frambringande af industriella
produkter eller fabrikat. Man kan uppställa en
hel mängd särskilda slag af sådana växter,
t. ex. beklädnadsväxter, färgväxter
(färgträ), oljeväxter, pappersväxter
o. s. v. (se dessa ord). Vidare kan talas
om garfämneväxter, eller den mängd växter,
hvilka innehålla garfämne (se Garfmedel
och Garfämnen). Jfr Handelsväxter.
O. T. S. (G. L-m.)
Industriös (fr. industrieux, af lat. indu’stria,
flit, idoghet), skicklig, uppfinningsrik.
IN D. V., i inskrifter o. d. förkortning för
lat. in Deo vivas, må du lefva i Gud!
Indy [dädi], Paul Marie ThéodoreVincent d’,
baron, fransk tonsättare, f. 1851 i Paris, elev
af César Franck m. fl., var 1875-80 kördirigent
hos Colonne och blef 1887 kördirigent vid
Lamoureux-konserterna, 1891 ordf. i Société
nationale de la musique och 1896 direktör
för Schola cantorum (stiftad af honom jämte
F. A. Guilmant och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
