Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 575-576 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indoeuropeiska språk - Indogermaner. Se Indeuropeer - Indogermanska språk, Se Indoeuropeiska språk - Indo-Kina, Franska. Se Franska Indo-Kina - Indokineser - Indokinesiska halfön, Östra indiska halfön - Indol, kem. - Indolens, likgiltighet - Indonesien. Se Indiska arkipelagen - Indoor relief, eng. Se Arbetshus - Indor - Indor 1. Vasallstat i Indien - Indor 2. Hufvudstad i Indor 1. - In dorso, på baksidan (af en växel) - Indoskyter, folkslag - Indossament. Se Endossement - Indoxyl, kem. Se Indol - Indoxylsvafvelsyra, kem. - Indra, ind. myt., indisk gud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som bd III–V Delbrück, "Grundriss der
vergleichenden syntax der indogermanischen
sprachen", 1893–1900), Schmidt, "Pluralbildungen
der indogermanischen neutra" (1889), Bechtel,
"Die hauptprobleme der indogermanischen
lautlehre seit Schleicher" (1892), Brugmann,
"Kurze vergleichende grammatik" (1902–04),
Hirt, "Der indogermanische akzent" (1895) och
"Der indogermanische ablaut" (1900), Jacobi,
"Compositum und nebensatz" (1897), Meillet,
"Introduction à l’étude comparative des
langues indoeuropéennes" (2:a uppl. 1908).
K. F. J.

Indogermaner. Se Indoeuropéer.

Indogermanska språk. Se Indoeuropeiska språk,
sp. 574.

Indo-Kina, Franska. So Franska Indo-Kina.

Indokineser, det etnografiska namnet på
de till den högasiatiska (mongoliska) rasen
hörande folken i Bortre Indien (Burma, Siarn och
Annam). Mer än något annat mongoliskt folk skilja
sig indokineserna från den gemensamma rastypen
och bilda antropologiskt en öfvergång till den
indiska arkipelagens malajer. Medelstorleken
är 1,6 m., hudfärgen gul eller ljusbrun,
hos kvinnorna och de högre klasserna ofta
guldfärgad. Det fina, svarta håret är ovanligt
rikt, men skäggväxten svag och huden för öfrigt
hårlös, mjuk och glänsande. Näsan är liten och
icke afplattad, munnen stor, med fina läppar,
ögonen äro små, med en gulaktig anstrykning
af hvitan. Kindbenen äro breda och höga, bakre
delen af underkäken starkt utvecklad, och hela
ansiktsuttrycket skall, enligt Finlayson ("The
mission to Siarn and Hué"), ega något buttert
och kärft, såsom "hos den, hvilken fått något
surt eller beskt i mun". H. A.

Indokinesiska halfön, detsamma som Östra indiska halfön.

Indol, kem., ett af den tyske kemisten A. von
Baeyer 1868 upptäckt, heterocykliskt (se
d. o.) ämne, C₈H₇N, som består af en med en
bensolring kombinerad pyrrolring (se Pyrrol). Indol bildas genom reduktion af indigoblått
och genom ägghviteämnens förruttnelse eller
sönderdelning vid inverkan af pankreas-sekret,
hvarför det förekommer i människans
exkrement. Man känner f. ö. flera metoder
att syntetiskt framställa detta ämne. Indol
bildar glänsande färglösa, lättsmälta, med
vattenånga flyktiga kristaller, som utmärkas
af en vidrig fekal lukt; det har svagt basiska
egenskaper. Genom oxidation af indol med ozon
har man erhållit små mängder indigoblått. Indol
rödfärgar i ångform eller i lösning en i saltsyra
doppad furusticka. P. T. C. (H. E.)

Indolens (af lat. nekande in och dolere, känna
smärta), oföretagsamhet, likgiltighet, slöhet,
slapphet, tröghet. – Adj. Indolent.

Indonesien, en af Bastian införd benämning på
öarna i Indiska arkipelagen (se d. o.).

Indoor relief [Yndäe rilrt], eng. Se Arbetshus.

Indor. 1. (Eng. Indore l. Holkar’s dominions).
Vasallstat i kejsardömet Indien,
Central-Indien, består af flera skilda
delar, hvilka tillsammans ha en areal af
24,600 kvkm. med 850,690 inv. (1901), mest
maratter och andra hinduer, ett mindre antal
muhammedaner, många gonder, bhiler och andra
dravidastammar. Landet, som ligger på ömse sidor
om floden Narbada och äfven vattnas af öfre

Chambal samt genomdrages af Vindhya- och
Satpura-bergen, är synnerligen bördigt och
producerar rikligt med hvete och andra sädesslag
samt sockerrör, bomull, opium och tobak. Klimatet
är tryckande hett och fuktigt, och under några
månader från slutet af regnperioden är malarian
så härjande i vissa trakter, att ingen europé
vågar sig dit. Kolera förekommer äfven ofta. En
bibana från Bombay–Allahabad-järnvägen genomskär
landet. Fursten, af dynastien Holkar, bär titeln
maharaja. Grundläggaren af denna dynasti var
Malhar Råo (från byn Hol i Deccan, från hvilken
han tog tillnamnet Holkar, "invånare i Hol"),
hvilken på 1600-talet blef en af de förnämste
ledarna i den första marattinvasionen i
norra Indien och 1724 erhöll i belöning stora
besittningar n. om Narbada och omkring staden
Indor. – 2. Hufvudstad i nämnda vasallstat,
vid en biflod till Chambal och den ofvannämnda
järnvägen. 86,686 inv. (1901), af hvilka
18,652 muhammedaner. Staden är säte för den
engelske agenten för Central-Indien, har ett
furstligt palats och en uppfostringsanstalt,
Rajkumar college, för furste- och andra förnämas
söner. Bomullsindustri. (J. F. N.)

In dorso (se Dorsum), på baksidan (af en växel
o. s. v.).

Indoskyter kallades af de gamle de
uralaltaiska folk, hvilka under århundradena
närmast i. Kr. från n. v. inträngde i
Indien. Indoskyterna äro enligt all sannolikhet
samma folk, som af kinesiska historieskrifvare
kallas juei-tsji, och identiska med de
s. k. österländska eller hvita hunnerna.
H. A.*

lndossament (it. indossamento), detsamma som
endossement (se d. o.).

Indoxyl, kem., ett derivat af indol (se d. o.),
som ingår i glykosiden indikan. Sammansättning
och byggnad återgifvas genom formeln

Indoxyl är mellanprodukt vid den tekniska
indigosyntesen och syrsattes lätt genom
luftens inverkan till detta ämne. Indoxyl
är en färglös, med vattenånga flyktig olja.
H. E.

Indoxylsvafvelsyra, kem., den sura
svafvelsyreestern af indoxyl (se d. o.),
C₈H₆N·O·SO₃H, finnes som kaliumsalt i urin,
i synnerhet i växtätarnas (urinindikan),
och är en produkt af ägghviteämnenas
förruttnelse i tarmkanalen. En alkalisk
lösning af indoxylsvafvelsyra upptager syre
ur luften och ger upphof till indigoblått.
P. T. C.*

Indra (möjligen besläktadt med grek. aner, man,
alltså ’mannen, hjälten’ par préférence), ind. myt.,
var den mest dyrkade guden i den äldsta
indiska religionen, sådan denna framträder i
vedasångerna. Ett och annat uttryck i de gamla
hymnerna tyder dock på, att denna gudagestalt
icke från början innehaft denna sin förhärskande
ställning. I. är väl urspr. åskgud, tänkt som en
bergjätte af väldig storlek och kraft. I Avesta
står den ursprungliga gudagestalten kvar endast
som ett demonarta dt väsen (Andra, Indra), I
Indien är I. fortfarande åskans och i allmänhet
luftrymdens gud och människornas försvarare
mot onda makter. Framför allt befriar han från
den fruktade torkan: när trollen hålla molnen –
gudarnas kor – innestängda i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>